Huddinges första stora industrier

Industrialisering Huddinge
Mitt i jordbrukslandskapet bland skog, åkrar och betande kor sticker en hög skorsten upp. Året är 1919 och Huddinge har fått sin första stora fabrik.

Oljefabriken

Det dröjde till en bit in på 1900-talet innan Huddinge började befolkas och industrialiseras på riktigt. Nästan 50 år efter att järnvägen och stationen blev klar så byggdes ett fabriksområde intill stationen, norr om järnvägen. På bilden ser du oljefabriken, som den kallades, med sin höga skorsten mitt i bilden. Fabriksområdet var stort som en fotbollsplan och hade ett eget stickspår från järnvägen.

Rakt genom bilden går järnvägen. Stationshuset (nr 2) finns inte längre kvar. Men du kanske känner igen byggnaderna 3, 5 och 6. De finns alla kvar. Till höger om fabriken byggdes senare tingshuset. Den långa vägen som går över gärdet snett genom bilden går är Åvägen från centrum upp mot Källbrink.

Få industrier och många pendlare

Mellan år 1917 och 1939 tillverkade oljefabriken skokräm, såpa, smörjmedel och andra kemiska produkter. Det var Huddinges första stora industri. Det fanns fler fabriker men de flesta var små och mer lika en verkstad. Vid den här tiden så började jordbruken i Huddinge läggas ner och marken såldes som tomter. En del köpte tomterna för att bygga en sommarstuga. Närmast stationen bosattes sig människor permanent och byggde egna hus. En villastad började växa fram. Nästan alla boende arbetade i Stockholm. Utan järnvägen hade det varit omöjligt att bo här och arbeta i stan. Att ha en egen bil var fortfarande ovanligt.

Strumpfabriken

När oljefabriken lade ner 1939 flyttade istället en strumpfabrik in. Den hade tidigare legat i Nacka längs Saltsjöbanans järnväg. Som mest arbetade 164 personer med att tillverka damstrumpor i lokalerna. Efter andra världskriget fick strumptillverkningen konkurrens och stängde ner. Men lokalerna stod inte tomma länge. År 1954 flyttade företaget LM Ericsson in i lokalerna. De byggde telefonutrustning i den gamla oljefabriken fram till 1966. Efter det blev det tomt i fabriken som förföll och till slut revs år 1974.

Bra transporter gav utveckling

Industrialiseringen gav Huddinge några mindre fabriker. På 1950-talet uppstod fler småindustrier i Trångsund och Segeltorp. Men den viktigaste konsekvensen av industrialiseringen var järnvägen som gjorde att villasamhällen växte fram i Fullersta och Stuvsta. Trångsund låg vid en annan järnväg, den som gick mellan Stockholm och Nynäshamn. Segeltorp låg istället nära Södertäljevägen som band ihop Stockholm och Södertälje. Så även där var transporterna avgörande för att industrier och bostäder skulle byggas.

Flera personer har försökt att öppna gruvor i skogen mellan Flemingsberg och Gladö kvarn. Det finns gott om fin järnmalm där men eftersom transportmöjligheterna är dåliga så blev det aldrig lönsamt.

Industrin behöver kunskap

På 1960-talet etablerades en stor industri, Billman-regulator i Flemingsberg och blev kommunens största arbetsgivare. Ericsson byggde ett stort lager i samma industriområde. Vid den här tiden började industrier flytta till andra länder med lägre löner. De som blev kvar vad sådana som krävde mycket kunskap. Fabrikerna behövde inte längre lika många människor som arbetade praktiskt. Istället behövdes kunniga personer som kunde utveckla och förbättra produkterna.

Kunskap krävdes också för de nya stora arbetsplatserna Huddinge sjukhus (1974) och Södertörns högskola (1996). De flesta arbeten i Huddinge idag är inom service. Färre arbetar inom industri och nästan ingen längre inom jordbruket där nästan alla jobb fanns från början.

1. Oljefabriken/stumpfabriken 2. Huddinge station 3. Baptistkapellet 4. Platsen där Tingshuset står idag 5. Fullersta gård 6. Fullersta bio 7. Den liggande skyskrapan som var Huddinges affärscentrum.

Reklamblad med teckning av fabriken.

Alla nya maskiner under industrialiseringen behövde smörjas. Därför kunde Oljefabriken tillverka och sälja mycket smörjmedel under det egna varumärket Manito.

En stor fabriksbyggnad.

Tidningsklipp från invigningen av Billman-Regulators fabrik i Flemingsberg 1964.

Andra Huddingeindustrier

 

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-21
Uppdaterad: 2024-06-07

Fundera och samtala

  1. Varför är transport viktigt för industrier?
  2. Hur tror du att Huddinge hade utvecklats om järnmalmen haft goda transportmöjligheter?

Vad vet du om Huddinges industrialisering?

Starta quizet

Industriarbetare

Kvinnor sitter vid symaskiner i ett stort rum med takfönster.
Huddinge 1945 – 1954
Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.
Huddinge 1951
Sju män i skärmmössor arbetar vid olika maskiner i verkstaden.
Norrtälje
Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.
Nacka 1920 – 1929
Nacka 1920 – 1929
Gruppfotografi, drygt 20 arbetsklädda män står uppställda i två rader framför trähus.
Nynäshamn 1910
Interiörbild från verkstad där kvinnor och män och manliga sitter i rader vid långa arbetsbord.
Nynäshamn 1930
En man vid en skottkärra full av tegelstenar.
Upplands-Bro

Tågkrocken

Industrialisering Huddinge
Järnvägen gjorde resor och transporter snabbare men det skapade också nya faror.

Missade stoppsignalen

En lokförare körde den 19 september 1908 ett godståg på väg mot Stockholm. Av någon anledning missade han stoppsignalen vid Huddinge station och körde vidare. Istället för att vänta på det mötande tåget vid stationen så körde han vidare norrut. Tågpersonalen på stationen upptäckte misstaget så de började ropa och vifta med lyktor men föraren hörde och såg det inte. I kurvan efter kyrkan mötte han ett snälltåg på väg mot Malmö. Det var för sent att bromsa och de två tågen kolliderade.

Båda tågen fick mycket stora skador. Flera passagerare och en konduktör skadades men de två lokförarna klarade sig med några skråmor och blåmärken. Eldaren som hade jobbet att lasta in kol i ånglokets motor såg det mötande tåget och hoppade av i farten. Alla överlevde lyckligtvis.

Skrönan om det sjunkna loket

Det cirkulerade länge ett rykte om att det skulle ligga ett sjunket lok norr om Huddinge station. Det är lätt att tänka sig att en sådan skröna hade uppstått efter den dramatiska tågkrocken. I mitten av 1980-talet skulle man gräva ur för ett bygge och då hittade man plåtdelar. Det är okänt om det var ett helt lok eller bara delar från de krockade tågen. Skräpet fick ligga kvar och gjöts in i betong.

När du passerar här med tåget så kan du tänka på att järnvägsspåret vilar stabilt på rester från tågkraschen i sin grav av betong.

En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.

Det trasiga loket efter olyckan. I bakgrunden syns döda bron.

En teckning av två tåg som kolliderar på rälsen.

Teckning av tågkollisionen. Olyckan blev en stor nyhet eftersom tågolyckor var något helt nytt.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-20
Uppdaterad: 2024-03-21

Fundera och samtala

  1. Skrönan om loket bygger antagligen på tågkraschen i Huddinge. Känner du till andra skrönor eller rykten?
  2. Hur uppstår och sprids skrönor och rykten?

Vad vet du om tågkrocken?

Starta quizet

Källmaterial om järnvägen

Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
Svartvitt fotografi. En man sitter på gammal perrong med fötterna bredvid rälsen. I bakgrunden stationens väntkur.
Sjutton rallare står uppställda bakom en häst som spänts för ett litet tåg med tre vagnar fullastade med jord och sten. En av rallarna, en ung pojke står på den främsta vagnen och håller hästens tömmar.
Nynäshamn 1901
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910

Fullersta nu & då

Industrialisering Huddinge
Från bondgård till storstad. Se hur området runt Huddinges järnvägsstation har förändrats på 130 år.

Från 1893 till idag

På kartbilden från år 1893 är Fullersta gård och Huddinge kyrka markerade med rött. När järnvägen drogs fram genom Huddinge så fanns här inte så många fler hus. Huddinge centrum idag ser helt annorlunda ut. Växla mellan bilderna och se hur miljön runt kyrkan och mangårdsbyggnaden på Fullersta gård har förändrats.

Järnväg men ingen stad

Järnvägen kom till Huddinge år 1860 men som du ser på kartan så har det inte vuxit fram någon stad 33 år senare. Industrialiseringen av Sverige började i mitten av 1800-talet, men länge var järnvägen det enda tecknet på det i Huddinge centrum. De flesta av husen som du ser på satellitbilden är byggda efter 1950-talet.

Lönsamt jordbruk och krångliga regler

En av förklaringarna är att Fullersta gård var en av de gårdar drog nytta av nya redskap och metoder som förbättrade jordbruket. Mjölk och andra produkter kunde fraktas med järnvägen. En annan förklaring är att reglerna för att dela upp den jord man ägde var krångliga fram till slutet av 1800-talet. När Stockholm växte blev marken nära stan mer värd. Reglerna förenklades också och då började små stugor byggas vid stationen. Idag är många av husen närmast järnvägen rivna och större hus har fått ta deras plats.

Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.

Flygfotot från 1936 visar att en villastad har vuxit upp i Fullersta. Längst upp i bilden ser du järnvägen. Huddinge centrum ligger idag på ängarna på andra sidan.

En motorväg genom trädgården

Vägarna och alla bilar tar också utrymme. Titta på kartan så ser du vägen mot Stockholm. Den kommer från nedre högra hörnet, korsar järnvägen och fortsätter sedan förbi kyrkan och vidare förbi dagens Tomtbergaskola och Kvarnbergsplan. På flygbilden ser du hur dagens Huddingeväg går rakt över Fullersta gårds trädgård.

Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.

När du åker bil på Huddingevägen så är det här du passerar. Trädgårdsgångarna sydöst om gården syns tydligt på kartan från 1893.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och samtala

  1. Landskapet på kartan är helt förändrat. Är det mest positivt eller negativ tycker du?
  2. Hur tror du att området har förändrats om 50 år?
  3. Känner du till andra platser i ditt närområde som förändras just nu eller där det finns sådana planer?

Vad vet du om Fullerstas historia?

Starta quizet

Historiska källor från Huddinge

1910 – 1922
Ett svartvitt foto av en landsväg som leder upp för en backe till några hus. Mitt i bilden står en skylt.
Huddinge 1940 – 1945
Huddinge 1918 – 1929
Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.
Huddinge 1926
Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.
Huddinge 1878 – 1885
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973

Nu & då i Stuvsta centrum

Industrialisering Huddinge
Stuvsta skulle bli ett nytt Djursholm, med stora vackra villor och mycket natur. Det var ett privat företag som hade den idén och som grundade Stuvsta.

Stuvstabolaget

I början av 1900-talet köpte bolaget marken som tillhörde Stuvsta gård. Det vår åkrar, ängar, skog och omkring 10 torp eller gårdar. De ville bygga en ny förort och tjäna pengar på att sälja tomter. Vid den här tiden blev det vanligt att bygga ett eget hus i närheten av Stockholm för att komma undan den trånga och smutsiga innerstaden. Saltsjöbaden, Djursholm, Duvbo och Sollentuna var sådana förorter. Men de hade alla något som Stuvsta saknade.

Ingen station i Stuvsta

Stuvstabolaget hade svårt att få tomterna sålda eftersom Stuvsta inte hade någon station. Bolaget bildades år 1909. De förhandlade länge med SJ om att bygga en station. Men SJ ville helst fortsätta köra tågen raka vägen till Huddinge och vidare. De ville inte göra ett extra stopp i Stuvsta. Då lovade Stuvstabolaget att de skulle bygga stationshuset och sköta hela stationen i fem år innan SJ fick ta över den gratis. Det gick SJ med på.

Förändringen i centrum

På bilderna här intill kan du jämföra Stuvsta centrum 1950 och idag. Längst ner på bilden ser du stationshuset som är sig likt. År 1950 hade Stuvstabolaget sålt många tomter, men du ser på bilden att det är glest mellan husen. Husen närmast Stationen har några små affärer och det finns fler på andra sidan järnvägen och längs Stationsvägen. Sedan har det byggs mycket större hus med butiker, service och lägenheter. Det liknar mer en stad än en hållplats mitt i ett villaområde.

Annons från Stuvstabolaget (Stuvsta Fastighetsaktiebolag).

Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.

Mitt emot Stuvsta Station låg Stuvstabolagets kontor i en liten timrad stuga med grästak. Vägen fortsätter över spåren. Från den går en trappa ner till perrongen.

Skiss som visar den planerade stationen i Stuvsta. Idén var att bygga ett likadant hus på andra sidan spåret men det blev för dyrt.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och Samtala

  1. Vilka fördelar finns det med fler och större hus i centrum?
  2. Vilka drivkrafter tror du har lett till att Stuvsta centrum har förändrats så mycket?
  3. När Flemingsberg fick en station 1987 så fanns det planer på att lägga ner Stuvsta. Om det hade blivit så, hur tror du att Stuvsta centrum sett ut då?

Vad vet du om Stuvstas historia?

Starta quizet

Mer källmaterial från Huddinge

Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.
Huddinge 1920 – 1929
En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
En tidningartikel med ritad karat över Vårby. Texten under rubriken lyder: På grund av att Vårby är över 2000 tunnland har där kunnat uppläggas från varandra skilda tomtområden såsom Solgårdar, Vårgårdar, Ekgårdar, Mälartomter, Trädgårdstomter, Sportstugetomter. Vårby är känt för sin vackar natur, sitt härliga lägve vid Mälaren med strandbad, restaurang, båtbryggor m. m. 9 km. från Hornstull. Tomtpris från 2-35 öre kvatratfoten. Goda försäljningsvillkor. Alla upplysningar lämnas och tomtspekulanter hämtas efter hänvändelse till Vårby tomtförsäljningskontor, Vårby, Tel. Fittja 42 eller Malmtorgsgatan3, Tel. N. 9630, efter kontorstid även Huddinge 120.
Huddinge 1930
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930
En fabriksanläggning omgiven av skog.
Huddinge 1965
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.
Huddinge 1878 – 1885
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973

Nu & då vid döda bron

Industrialisering Huddinge
Idag är det en helt vanlig bro men förr var den känd som DÖDA BRON! 😱☠

Järnvägen delade Huddinge

Järnvägen drogs rakt genom jordbrukslandskapet och delade prästgårdens marker i två. Prästens kor hade sin lada mellan Rådsparken och Tomtbergaskolan men brukade alltid gå och beta på andra sidan järnvägen.

SJ fick betala 8 500 riksdaler till Svenska kyrkan för att få lov att dra järnvägen över deras mark. De pengarna räckte till mycket. Kyrkan kunde rusta upp prästgården och bygga en ny orgel. Överenskommelsen inkluderade också en bro som korna kunde använda föra att gå över järnvägen. Det var den enda bron som fanns. På andra ställen fick folk gå över kliva över spåren och se upp så att det inte kom ett tåg. Korna var sämre på det.

Varför heter den döda bron?

Nu vill du säkert veta varför bron kallas så. Många barn i Huddinge har fantiserat om vilka hemskheter som kan ha hänt här, men den lite tråkiga sanningen är att bron kallades död eftersom den inte hade någon väg och inte ledde vidare någonstans. När jordbruket lades ner blev bron ännu mer död. Det dröjde mer än 60 år innan blev till nytta.

Barn gick på bron istället för kor

När folk började bygga villor på båda sidor om järnvägen så gick barn från Snättringe och Fullersta över bron på väg till skolorna som låg runt kyrkan, Kyrkskolan och Centralskolan (idag Tomtbergaskolan).

Som du ser på bilden så finns en gångbro här även idag. Dagens bro är den tredje i ordningen. Varje gång järnvägen har byggts ut med fler spår så har bron bytts ut.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-04-15

Fundera och samtala

  1. Varför tror du att bron har fortsatt att kallas ”döda bron” trots att det inte står på någon skylt eller karta?
  2. Vad tror du människorna i trakten tyckte om järnvägen i början?

Vad vet du om Döda bron

Starta quizet

Fler källor från Huddinge

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.
Huddinge 1936
Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.
Huddinge 1920 – 1929
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
Huddinge 1918 – 1929
Flygbild av Stuvstas centrum. Stationshuset är sig likt men miljön runt omkring domineras av skog och mindre hus.
Huddinge 1950
Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.
Huddinge 1926
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930

Juice eller jos

Industrialisering Huddinge
Ett litet företag som gjorde juice flyttade till Huddinge år 1955. Vic-jos hade patent på sin svenska stavning av ordet juice, så alla andra fick kalla sina drycker för något annat.

Jos i förpackning av papp

Vid den stora parkeringen norr om Huddinge gymnasium låg ett mejeri. När hanteringen av mjölk flyttade till större lokaler i Årsta på 50-talet så flyttade ett företag som gjorde juice in. Vic-Jos var ett litet företag med 6-7 fabriksarbetare, tre kontorister och 5-6 bilar som körde runt i Stockholmsområdet och levererade jos.

Vic-Jos testade en ny sorts pappförpackning till sina drycker. Tidigare användes glasflaskor till alla drycker, både juice, mjölk och annat. Förpackningen hade utvecklats av det svenska företaget Tetra Pak och visade sig fungera bra. Förpackningarna blev en av de största succéerna någonsin för ett svenskt företag. Idag har det blivit självklart att mjölken har en fyrkantig förpackning av papp. 

Svensk eller engelsk stavning?

Vic-jos påverkade också hur vi stavar ordet juice. Eftersom Vic-jos var ett registrerat varumärke så fick inga andra företag använda det. Det innebar att andra tillverkare av juice fick använda den engelska stavningen. Även om Vic-jos försvann så blev den engelska stavningen (juice istället för jos) den vanligaste i svenska språket. 

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.

1. Bild av jos-paket 2. Bild av mejeribyggnaden där fabriken låg.

Ord med två godkända stavningar
Du kan skriva de här orden i en svensk text med antingen engelsk eller svensk stavning.

tape – tejp

mail – mejl

tv – teve

date – dejt

rave – rejv

 

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-29
Uppdaterad: 2024-03-21

Fundera och samtala

  1. Är det bra eller dåligt att engelska låneord får en svensk stavning?
  2. Fundera på vilka livsmedel som finns i pappförpackningar idag? Hur tror du att de förvarades tidigare?

Vad vet du om vic-jos?

Starta quizet

Vårby före tunnelbanan

Industrialisering Huddinge
Nästan alla hus i Vårby Gård, Masmo och vid de andra tunnelbanestationerna i närheten byggdes på 1960-talet. Det var en enorm förändring. Men hur såg det ut här innan? Följ med och se hur gården Vårby förändrades av industrialiseringen.

Gården låg vid landsvägen

Före industrialiseringen var Stockholm mycket mindre. Staden fick plats på den ö som vi idag kallar Gamla Stan. Utanför det fanns gårdar och torp där människor arbetade med att odla sin egen mat och ha hand om djur. Så levde människor överallt på landsbygden. Vårby var en sådan gård men under industrialiseringen började platsen att förändras.  

En speciell sak med Vårby var att två viktig vägar passerade. Där E4an går idag fanns en smal väg mot Stockholm och den andra vägen gick mot Glömsta och Ävsjö och vidare till Skanstull. Den vägen kallas Göta Landsväg och har bundit ihop Stockholm med Södertälje ända sedan medeltiden. Det lättaste sättet att resa var med båt men många resor gjordes också med häst och vagn och allra oftast till fots.

Ångbåtar fraktade tegel

Redan innan industrialiseringen kom igång i Stockholm så tillverkades tegel, både i närheten av Vårby gård och i Slagsta på andra sidan vattnet. Tegel tillverkades av lera som grävdes upp från marken eller botten av sjön. Leran brändes i stora ugnar och blev hårda tegelstenar. På somrarna kom gästarbetare från Småland för att jobba i tegelindustrierna.

Om teglet skulle användas till ett bygge i Stockholm så kunde det lastas på en båt som seglade med hjälp av vinden. Under industrialiseringen började båtarna få motorer som kallades ångmaskiner. Båtarna blev större och byggdes av metall. Från Vårby började ångbåtar köra efter fasta tidtabeller. Både varor och människor kunde då färdas med båt mellan städer som Stockholm, Södertälje och Uppsala.

Industrier i Vårby

Förutom tegelbruket har det också funnits andra industrier nära Vårby gård. Här fanns en ångsåg, alltså en stor såg som drevs av en motor och som kunde göra brädor av stockar. Men den viktigaste tillverkningen startade år 1932 då gårdens ägare började tillverka mineralvatten. Det fanns nämligen ett ställe där kallt och gott vatten rann ut ur berget – en källa.

Tidningsartikeln från år 1957 berättar att fabriken har byggts ut med lager och laboratorium och snart ska bli ännu större. Här arbetade 150 personer med att tillverka 35 miljoner flaskor vatten och läsk varje år. Fabriken köptes upp av Spendrups och fortsatte växa till ett stort bryggeri, men år 2013 lades det ner och fabriken revs och bryggningen fortsatte i Grängesberg.

Tvättade åt de rika

I den här trakten fanns också flera tvätterier som jobbade med att tvätta kläder och lakan åt stockholmarna. Det gick att tjäna lite pengar på att tvätta åt rika stadsbor men de små tvätterierna använde oftast inte ångbåtarna utan billigare transporter. Hela familjen hjälptes åt att få tvätten ren och torr. När det var klart lastades en kärra som någon i familjen drog för hand hela vägen in till Stockholm och tillbaka.

Du hittar fler artiklar om tvätterierna i länkarna här nedanför.

Turism och industri nära stan

Trots att Vårby var landsbygd så fanns det mycket aktivitet här. Tvätt, tegelbruk och mineralvatten har du redan läst om. Längs vattnet fanns sommarvillor för stockholmare. Gäster från ännu längre bort reste till kurorten Vårby källa för att bada och dricka vattnet. Allt det här fanns eftersom Vårby låg ganska nära Stockholm och hade bra kommunikationer. Både landsvägen och senare ångbåten gjorde det lättare att frakta sommargäster, tegel, tvätt och flaskor.

Flygfoto över en gård tornprydd gård med flygelbyggnader och park. Två ekonomibyggnader, lada eller stall syns också.

Vårby gård med park, åkrar och stall.

En pojke i sjömanskostym står med ryggen mot fotografen och tittar på en ångbåt och en segelbåt med hissat segel.

Pojken i sjömanskostym på bilden från 1901 betraktar ångbåten ”Sjöfröken” som gick mellan Fittja och Stockholm och en annan båt för segel på väg från Klubbensborgs brygga.

Tidningsartikel om Wårby källe.

Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.

Arbetarna sköljer flaskor vid bryggeriets löpande band år 1951.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-29
Uppdaterad: 2024-03-07

Fundera och samtala

  1. Vilka olika anledningar kan du se till att Vårby drog till sig många aktiviteter?
  2. Vilka spår finns kvar idag av de verksamheter som fanns förr i Vårby?

Quiz om Vårby gård

Starta quizet

Historiska källor från Vårby

Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930
En sida med text i tysk frakturstil.
Huddinge 1708
Ett trähus med snickarglädje. En kvinna i hatt står på balkongen.
1909
En fabriksanläggning omgiven av skog.
Huddinge 1965
Svartvitt foto av en fabriksbyggnad med en ålderdomlig lastbil som har en skylt på flaket. Texten på skylten lyder Wårby bordsvatten.
Huddinge 1942
En fabriksbyggnad i ett plan omgiven av en park.
Huddinge 1933

Glömsta Fabrik

Industrialisering Huddinge
Carl-Johan Manby Nilsson var en mycket påhittig man som kom från en fattig torparfamilj och byggde upp en verkstad i Huddinge. Han provade att tillverka många olika produkter och uppfann flera själv, t.ex. en massagemaskin och en hopfällbar dusch.

Fabrikens reklamblad

Produktbladet som du ser här visar olika trädgårdsmöbler som Glömsta fabrik tillverkade. I slutet av 1800-talet blev det vanligare att umgås och äta utomhus. Modet spred sig från borgarklassens sommarnöjen och villaträdgårdar och allt fler ville ha något att sitta på när de drack kaffe i det gröna. Tyvärr tog Manby aldrig patent på de hopfällbara trädgårdsmöblerna. Därför var de inte skyddade mot att andra fabriker kopierade och sålde liknande stolar.

Manby från Mantorp

Manby var en ovanlig fabriksägare, för han hade inga pengar att investera. Han kom från en fattig torparfamilj i Östergötland. Men eftersom han var både intelligent och bra på att läsa fick han arbete som privatlärare åt godsägarens barn. Godsägaren ägde gården Mantorp och torpet där den unge Carl Johan växte upp. Carl Johan fick pengar för att få studera för att bli präst eller lärare. Som tack för hjälpen tog han namnet Manby (som är bildat efter gården Mantorp). Däremot tog han ingen examen utan blev intresserad av den mystiske tänkaren Emanuel Swedenborg.

Huddinge låg bra till

C J L Manby var 30 år när han steg av tåget på Huddinge station en vårdag 1869. Han hade hittat ett ställe där han kunde bygga upp en verksamhet som skulle ge honom så mycket inkomst att han fick tid åt att översätta Swedenborgs skrifter från latin till svenska. Glömsta fabrik var en gammal arbetarbostad som hörde till Fullersta gård och den låg intill det nya tågspåret. Läget var bra. Färdiga varor kunde fraktas med vagn längs landsvägen (nuvarande Glömstaleden) till Fittja och lastas på ångbåten. Eller till den nyinvigda Huddinge station.

Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.

Produktblad med trädgårdsmöbler som tillverkades i Glömsta fabrik.

Ett ateljéfoto av en man med skägg och glasögon.

Carl Johan Manby Nilsson

Fabrikens egna uppfinningar

Manby bodde tillsammans med några vänner och släktingar på Glömsta. Först satsade den lilla kolonin på biodling. Men försäljningen av honung blev inte så lönsam så Manby fick gå vidare med andra idéer. Fabriken tillverkade under en period makaroner men också många av Manbys egna uppfinningar.

Kammarduschen var en möbel som kunde fällas upp till en duschkabin. Den användes inomhus och den som duschade trampade på pedaler för att få vattnet att flöda. En industriutställning i Eskilstuna utsåg kammarduschen till årets familjejulklapp år 1886.

Uppfinningar
Fabriken tillverkade och sålde fler av Manbys egna uppfinningar:
  • Giktbotare, en apparat för att massera sig själv.
  • Kraftstärkare, för gymnastik på egen hand.
  • Taffelbiljard, ett litet biljardbord.
  • Tändpinnar, ett sorts braständare eller stora tändstickor.
En teckning av en person som använder den ihopfällbara duschen med pedaler, lock och duschdraperier.

Kammarduschen, en tidig variant av duschkabin.

Vad hände sedan?

För Manby var hans uppfinningar och Glömsta fabrik inte lika viktiga som den religiösa gruppen ”Nya kyrkan” som han var med och grundade. Därför sålde han fabriken, som senare flyttade från Huddinge och fortsatte tillverka trädgårdsmöbler i Rimforsa i Östergötland. Manbys översättningar av läromästaren Swedenborgs texter inspirerade författarna August Strindberg och Selma Lagerlöf och lever vidare. Även Glömsta fabrik fick ett långt liv. År 1885 flyttade bröderna Carlsson in och startade en bläck- och zinkplåtsverkstad.

Tidningannons med rubriken "Läs detta!*

Annons från Glömsta fabriks nya ägare år 1887.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-08
Uppdaterad: 2024-02-28

Fundera och samtala

  1. Vad tror du gör att en del personer i historien lyckades få ett helt annat liv än sina föräldrar?
  2. Är det annorlunda idag?

Vad vet du om Glömsta fabrik?

Testa dig själv!

Starta quizet

Huddingebilder

Ett svartvitt foto av en ljus tvåvåningsbyggnad .
1920 – 1929
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Ett svartvitt foto av en mangårdsbyggnad i trä med två våningar, brutet tak och en veranda med klätterväxter. En man står i entrén.
Huddinge 1930 – 1939
Ett tiotal flickor sitter runt ett stort bord i ett rum och handarbetar. Garnnystan på bordet. Texten lyder: En flitens stund i stora arbetssalen. Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Svartvitt foto av en fabriksbyggnad med en ålderdomlig lastbil som har en skylt på flaket. Texten på skylten lyder Wårby bordsvatten.
Huddinge 1942
En fabriksbyggnad i ett plan omgiven av en park.
Huddinge 1933
Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.
Huddinge 1951

Torpare startade eget i Masmo

Industrialisering Huddinge

Torparfamiljen Johansson

Familjen Johansson bestod av mamma Charlotta, pappa August och sonen Karl. De bodde i torpet Hackmyra i närheten av Balingsholm i Huddinge. Överallt på landsbygden fanns små stugor som kallades torp. Torparna som bodde där levde av att odla men de ägde inte sin egen mark. Det är därför de inte kallas bönder. Torpen tillhörde istället stora gods eller gårdar där torparna också arbetade.

Startade nytt liv i Hagalund

År 1905 flyttade familjen tillsammans med mormor Vilhelmina Ersdotter till Hagalund nära Fittjanäset. Idag går både motorvägen och tunnelbanan förbi här. Men redan tidigare passerade landsvägen till Stockholm. Alla som inte reste med båt till och från huvudstaden tog den här vägen. Hur kom det sig att familjen slog sig ner här?

Bra ställe för tvätt

Det rena vattnet och de goda kommunikationerna till Stockholm gjorde att platsen passade perfekt för ett familjetvätteri. Familjen Johansson började ta hand om rika stockholmares tvätt. Varje lördag körde de med häst och vagn in till stan och hämtade smutstvätt. Sedan arbetade de med att tvätta, torka och stryka all tvätt under veckan. De kunde klara ungefär 200 kg tvätt i veckan. Sedan körde de tillbaka den rena tvätten till stan nästa lördag. Eftersom det inte fanns några tvättmaskiner var det tungt och svårt för dem som bodde i lägenhet i stan att tvätta. Vattnet inne i Stockholm var också smutsigt. De som hade råd skickade därför iväg sin tvätt.

Hagalund var det första av tio tvätterier som startade kring Fittjanäset. Några av dem blev med tiden rejäla tvättfabriker med maskiner och många anställda. Omkring 1960 blev det vanligare att ha tvättmaskin hemma eller en tvättstuga i huset. Då försvann de flesta tvätterier. Det lilla huset och torkladan som familjen Johansson byggde för att torka tvätt när det regnade finns kvar. Idag är det Sveriges enda tvätterimuseum.

I filmen längst ner på den här sidan kan du se journalisten Linnéa Wikblad besöka Hagalunds tvätterimuseum, där familjen Johansson tvättade för mer än hundra år sedan.” 

Olle Magnusson är museets föreståndare och grundade år 1994 Tvätterimuseet tillsammans med Vårby- Fittja hembygdsförening. Elin Magnusson är tvätterska vid Tvätterimuseet.

Ett svart-vitt porträtt av familjen där pappan i stort skägg står upp flankerad av mamman och sonen som sitter på var sin sida.

Foto familjen Johansson

På båda de röda husen finns torkvindar för torkning av tvätten vid dåligt väder. Annars torkade tvätten ute. I högra huset fanns tvättstugan och det vänstra användes för mangling och strykning. Foto: Patrick LeFevre/Hagalunds Tvätterimuseum.
Elin Magnusson tvättar på bryggan vid Tvätterimuseet. Foto: Olle Magnusson.

Artikeln är ett samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska och Hagalunds tvätterimuseum som drivs av Vårby-Fittja hembygdsförening.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-02
Uppdaterad: 2024-03-13

En tvätterskas berättelse

Industrialisering Om du hade levt förr Botkyrka
Det är en lördagsmorgon i början av 1950-talet när Maria Slät reser sig upp från trasmattan på golvet där hon legat och sovit. Hon går fram till vindsrummets järnspis och gör upp en eld för att koka gröt till sig själv och barnen. Att det är en lördagsmorgon betyder inte att man är ledig på den här tiden utan hon ska strax skynda iväg till tvätteriet där hon arbetar. Hon jobbar sex dagar i veckan med att stryka tvätt och tjänar 300 kronor i veckan.

Marias resa till Sverige

Innan Maria kom till vindsrummet där hon bor på Kumla gård i närheten av Botkyrka kyrka har hon flytt från Estland. Hon föddes på Ormsö i Estland 1893 och tillhörde en grupp estländare som hade svenska som första språk. Hon och hennes man hade fyra barn och ett jordbruk tillsammans. På deras gård fanns några kor, höns, får och hästar. Marias man dog efter en olycka 1940 och därefter fick hon sköta alla gårdens djur, odlingar, barnen och familjens försörjning på egen hand.

År 1940 kom andra världskriget kriget till Estland och landet ockuperades först av Sovjetunionen, 1941 av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen igen. Marias äldsta son tvingades in i armén mot sin vilja när han bara var 17 år gammal och befolkningen på Ormsö blev vana vid att söka skydd från kulor som ven över ön. Många människor flydde under den här tiden från Estland till bland annat Sverige och 1944 beslutade Maria Slät sig för att försöka få med sig barnen ut ur Estland. Hon tvekade länge innan hon gav sig av eftersom hennes näst äldsta son som då var 15 år inte kunde få ett utresetillstånd. Man kan tänka sig att det också måste ha varit ett svårt beslut för Maria att överge sin gård och sina djur. Hon lyckades genom en annan familjs hjälp få ombord sin 15-åriga son på skeppet mot Sverige. Den 22 juli 1944 klev Maria Slät och hennes tre yngsta barn av båten bärandes på en liten träkista med familjens packning, för att påbörja sina nya liv i Stockholms län.

Från jordbrukare till tvätterska

Det kom många människor på flykt från Estland till Sverige ungefär samtidigt som Marias familj. De fick flytta ut till trakterna runt omkring Stockholm där man under den här tiden sökte arbetskraft. Maria som då hade hunnit fylla 51 år fick arbete på Ånga herrgård utanför Nyköping och fick byta yrke från jordbrukare till hushållerska. Dottern fick hjälpa till med serveringen på gården och äldsta sonen fick bli dräng. De bodde i ett rum inne i herrgården och Maria vantrivdes med det nya ofria livet där. Hon som var van att sköta sitt eget hem behövde nu bo med barnen i ett rum inne i chefens bostad.

Maria Slät hade bott och arbetat på Ånga herrgård i några år när hon fick höra talas om att en grupp estlandssvenskar hade flyttat till Botkyrka för att arbeta på tvätterierna kring Albysjön. Hon fick veta att det skulle finnas lediga möblerade rum på Kumla gård och lediga arbeten på det närliggande AB Fittja familjetvätt. Hon och barnen valde då att lämna Ånga herrgård. Marias son har berättat att herrgårdens ägare Hanna von Born ska ha vräkt ur sig gränslösa elakheter när familjen Slät gjorde sig redo för avfärd. Det hade blivit dags för Maria att sadla om igen, den här gången från hushållerska till tvätterska.

Maria Slät stryker tvätt på Fittja familjetvätt omkring år 1950.

Kartan visar Ormsö i Estland som Maria flydde från och platserna i Sverige som hon bodde på.
Svartvitt foto av Maria i det ålderdomliga köket med vedspis.

Maria kommer till Botkyrka

Väl framme på Kumla gård ska de ha mötts av ett nedgånget vindsrum utan möbler. Tvåvåningshuset med utedass som skulle bli deras nya hem hade varken avlopp eller rinnande vatten och rummet de fått hyra kryllade av vägglöss. Trots det var Maria lättad över att kunna stänga dörren om sig och vara en fri kvinna när hon kom hem till sin egen plats. I de övriga lägenheterna på gården bodde flera andra estlandssvenskar och det var säkert skönt för henne att hitta den gemenskapen igen.

Dagen efter familjen Slät flyttade till vindsrummet i Fittja började Maria arbeta på AB Fittja Familjetvätt och där stannade hon kvar i 12 år fram till sin pensionering.

Tvätterskornas villkor

Marias arbete var främst strykning och på bilden här intill kan ni se henne med ett elektriskt strykjärn. Hon har en balja bredvid sig med en björkruska för att kunna fukta tvätten innan den stryks. Trots att arbetet var tungt och enformigt så säger Marias barn att hon aldrig brukade klaga över sin tillvaro. På 1950-talet fanns det nämligen få alternativ för kvinnor som kom från arbetarklassen och att ha en anställning med en lön och egen bostad var friare och tryggare än många andra hade det.

Hon bodde kvar där i vindsrummet på Kumla gård ända tills huset revs i början av 1970-talet. På slutet av sin tid i vindsrummet sov hon fortfarande på trasmattor, precis som hon gjort ända sedan sin första natt på Kumla gård.

Ett äldre hus med slitet uthus där tegelpannor saknas och en oslagen äng framför.

Kumla gård innan den revs. Idag ligger ett stort byggvaruhus på platsen intill E4:an, bara gatan, Kumla gårdsväg, påminner om svunna tider.

Artikeln är ett samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska och Hagalunds tvätterimuseum som drivs av Vårby-Fittja hembygdsförening.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-02
Uppdaterad: 2024-03-13

Fundera och samtala

  1. Vilket av Marias tre arbeten skulle du helst vilja ha?
  2. Det finns inga källor som berättar om vad Maria kände. Kan du ändå gissa några känslor som hon hade vid olika händelser i livet?

Vad minns du om Marias liv?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Ett svart-vitt porträtt av familjen där pappan i stort skägg står upp flankerad av mamman och sonen som sitter på var sin sida.
Huddinge 1900
Fyra kvinnor och en man i badkälder står i vattnet och två barn sitter på stranden.
Tyresö 1930
Två män och en gammal bil framför en lada.
Tyresö 1926
En annons med två bilder som föreställer byggnader och tvätt på tork utomhus. Texten lyder: Älta ångtvätt telefon Älta 19. Rekommenderas. Utför all slags tvätt och mangling väl, snabbt och billigt. Modern, ej skadlig tvättmetod. OBS.! Prima insjövatten, luft och soltork vid tvättningen! Hämtning och expediering dagligen. Vördsamt Älta ångtvätt.
Nacka 1950
Två kvinnor står på knä och tvättar i en vak i isen strax intill land. Ett barn står bredvid. En kvinna står vid en träbalja och håller en kanna i handen.
Nacka 1920
Svartvitt fotografi, två kvinnor står och sträcker och viker lakan i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, två kvinnor arbetar i tvätteriet.
Nacka 1962