Lärarmaterial

Paret som formade Huddinge

Demokratisering Industrialisering Huddinge
Tillhör artikel: Paret som formade Huddinge
Det här lärarmaterialet belyser textens reflektionsfrågor och ger exempel på resonemang.

Tänkbara svar på frågorna

Sist i artikeln finns tre frågor under rubriken Fundera och samtala

1. Vad tycker du är paret Petterssons största bidrag till Huddinge?

Följande nämns mer eller mindre explicit i texten:

  • Skapade ett effektivt jordbruk på några av gårdarna.
  • Sänkte vattennivån i sjön Trehörningen.
  • Ökade andelen jordbruksmark genom utdikning m.m.
  • Slog samman flera gårdar under samma ägare.
  • Påverkade att en väg byggdes till Stockholm.
  • Påverkade att en station byggdes vid Fullersta gård.
  • Lånade ut mark gratis till en arbetarförening.
  • Startade en fond som delade ut pengar för att fattiga Huddingebarn skulle kunna köpa kläder till sin konfirmation.
  • Gav bort mark till ett nytt skolhus.
  • Skänkte pengar för att bygga tornet på Huddinge kyrka.
  • Skänkte pengar till en ny kyrkklocka, ommålning inne i kyrkan.
  • Skänkte silverljusstakar till kyrkan.
  • Testamenterade pengar till några av sina trognaste tjänarinnor.
  • Betalade vård för några av gårdens arbetare.
  • Tillverkade brännvin och mjölk.

2. Vad tycker du att Pehr och Britas liv säger om hur det var att vara man och kvinna på 1800-talet?

Brita blev myndig först när hennes man dog. Det nämns inte i texten men fram till 1921 var kvinnor underställda antingen sin man eller sin far. Undantaget var änkor. Exemplet med Brita visar ändå att myndigheten medgav full handlingskraft.

Svaret kan också handla om att parets handlande som format Huddinge sker på olika områden som då ansågs lämpligt för män respektive kvinnor. Brita ägnade sig åt välgörenhet, kyrkliga donationer och stöd åt föreningar. Pehr utvecklade jordbruket och samhällets infrastruktur.

3. Tror du att det är lättare idag än på 1800-talet att födas fattig och dö rik?

Några saker i texten tala för att den sociala och ekonomiska mobiliteten i samhället var låg på 1800-talet. Det nämns att paret Pettersson var ovanliga som kom från fattiga förhållanden och bodde i en Herrgård. Pehrs ovanliga skrivförmåga visar också en barriär som många inte kom över. Före 1842 var skolgång inte obligatorisk. Kyrkans främsta angelägenhet var att folk lärde sig läsa. Att skriva ansågs vara för mycket begärt av allmogen.

Idag är tillgången till utbildning mycket bättre. Samhället är också rikare. Det finns mer resurser att dela på samtidigt som konkurrensen från andra med samma utbildning är mycket större.

Artikeltextens källor

Informationen i artikeln kommer från

  • Huddinge hembygdsförenings häfte Huddinge – Vår hembygd
  • Huddinge hembygdsförenings årsskrift 2015-2016.

Böcker och skrifter | hembygdhuddinge.se

Tillbaka till artikeln

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-05-31
Uppdaterad: 2024-05-31