Vad fraktades på Nynäsbanan?

Industrialisering Nynäshamn
Dokumentet här nedanför visar all trafik under augusti månad år 1906. De noggranna anteckningarna ger mycket information om tågtrafiken under industrialiseringen.

Tredjeklassvagn på Nynäsbanan.

Ett uppslag ur en bok i liggande format, en liggare, med handskriven statistik över gods- och personaltransporter.

Trafik på Nynäsbanan augusti 1906.

Anteckningar från järnvägen

Bilden här ovanför är ett utdrag ur en anteckningsbok som användes av dem som skötte järnvägen mellan Nynäshamn och Stockholm. Titta närmare på den genom att klicka på ”bildinformation” i ena hörnet.

Någon som jobbade på järnvägsbolaget har fyllt i alla uppgifter för augusti år 1906. På den vänstra sidan står det hur många personer som har rest med Nynäsbanan och vad de har betalat.

På den högra sidan står det om godstrafiken, alltså vilka varor som har transporterats, vad de vägde och vad kunderna har betalat. Kolumnen längst till höger heter ”Summa Summarum”. Där kan du se tågbolagets inkomster för varje station och längst ner intäkterna för hela augusti: 28 094 kronor och 29 öre.

Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.

Andraklassvagn på Nynäsbanan.

Persontrafik

Nynäsbanan hade två sorts vagnar, andra och trejde klass. Inga vagnar var så fina att de fick kallas första klass. Biljetten till andra klass var dyrare. I tabellen kan du se vad de flesta passagerarna valde.

De anställda vid järnvägen höll också koll på hur många militärer och fångar som transporterats. Kostnaden för den enda fången är 90 öre, så antagligen reste den tillsammans med någon väktare i tredje klass.

Precis som när du flyger idag kunde tågresenärerna då få betala extra för tungt bagage.

Persontrafik. Här ser du antalet soldater och fångar.

Godstrafik

Hästar och hundar räknades som gods. Det gjorde också den enda döda person som fraktades med tåget. Kroppen står bokförd i kolumnen för lik. I kolumnen bredvid är det tomt men om ”sjuka personer” hade åkt med tåget så hade de tydligen också räknats som gods.

Ägarna tjänade pengar på tåget

Nynäsbanan var en privat järnväg. Företaget ”Stockholm-Nynäs Jernväg” ägdes av privatpersoner och de ville förstås tjäna pengar på trafiken. Det är inte så konstigt att de räknade allt och antecknade noga för att hålla koll på inkomsterna.

Godstrafik. Här ser du antalet lik, hästar och hundar.

Snabbare tåg med diesel och el

När trafiken startade 1901 gick tre tåg om dagen från Nynäshamn till Stockholm och lika många åt andra hållet. Resan tog 2 timmar till Liljeholmen. Tåget fick bara köra i 30 km/timmen. Men år 1909 höjdes hastigheten till 90 km/timmen. Då gick resan på 30 minuter och Nynäsbanan blev den snabbaste privata järnvägen i Sverige.

I början kördes tågen med ånglok. De fungerade så att man eldade kol som hettade upp vatten. Den stigande vattenångan var det som fick motorns kolvar att röra sig. På så sätt drevs loket framåt. Senare började loken drivas med diesel och 1962 sattes ledningar upp så att tågen kunde köras med elektricitet.

Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.

Lokförare Georg Malm körde det första eltåget på Nynäsbanan. Fotot är från invigningen 1962.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-06-22
Uppdaterad: 2024-01-18

Fundera och samtala

  1. Var det något med tabellen som gjorde dig förvånad?
  2. Vilken nytta kan järnvägsbolaget ha haft av hålla så noga koll på ekonomin och transporterna?
  3. Vad kan källan säga om kontorsarbete år 1906?

Vad kan du om Nynäsbanan?

Testa dig själv!

Starta quizet

Andra källor från Södertörn

En stor villa med veranda längs hela huset. På fasaden står "Järnvägshotellet". Till vänster ett mindre hus.
Nynäshamn 1930 – 1940
Nynäshamn 1916
Gruppfotografi, drygt 20 arbetsklädda män står uppställda i två rader framför trähus.
Nynäshamn 1910
Gruppbild, de sju orkestermedlemmarna ömsöm sitter, ömsom står uppställda med sina instrument i händerna.
Nynäshamn 1911
Svartvitt fotografi. En man sitter på gammal perrong med fötterna bredvid rälsen. I bakgrunden stationens väntkur.
Svartvitt fotografi, på bilden syns förråd och smalspårig järnväg som löper ner till kajen där män lastar malm på fartyg.
Nynäshamn 1917
Ett porträttfotografi av man med långt skägg sitter på en stol.
Nynäshamn 1885 – 1890