Andra importerar vad Sverige exporterar!
Vad har Sverige som andra behöver? Jo, bland annat gott om skog och järnmalm. Av skogen tillverkas virke och ur malmen utvinns metall, bland annat järn. Från Nynäshamn skickades på 1920-talet mängder av så kallade ”props” till Englands kolgruvor. En prop var helt enkelt en smal stock av furu eller gran, tillverkad av unga träd. Dessa användes för att stötta upp berget när man sprängde i gruvorna.
I England fanns inte tillräckligt med ungskog för att försörja gruvnäringen med stöttor, och på så sätt växte en internationell efterfrågan efter dessa. Från Nynäshamn och andra städer i landet exporterades under en tid så många props att det till slut blev ont om ungträd även i den skogrika Stockholmsregionen.
Nynäshamn är en djuphamn
En djuphamn innebär att djupgående fartyg kunde lägga till för att lasta på varor som skulle till och från Stockholmsregionen. I synnerhet tunga varor lämpade sig bra för att lastas på stora fartyg i Nynäshamn.
Det var inte bara industrierna av handelsvaror som behövde järn, det gjorde även vapenindustrin. Från Nynäshamn exporterades järn och annat gods till flera krigförande länder under första världskriget, som till exempel Tyskland och England, som stred mot varandra.
Om timmer är tungt, så är järn ännu tyngre. Vad tror du vägde mest, propsen på första bilden, eller järnmalmen som står staplad intill fartyget på den andra bilden?
Props – från engelskans plural av prop ’stöd’, ’stötta’. Propsen var av klent, barkat rundvirke, vanligen av furu eller gran, avsett som stöttor i gruvor (pitprops).
Vy norrut över hamnen i Nynäs, mot lokstallet – en byggnad där ånglok förvarades. En smalspårig järnväg går utmed ett stort upplag av smala trädstammar, så kallade props. Propsen levererades till Englands gruvor på 1920-talet där de tjänade som gruvstöttor inom den växande gruvnäringen. – Hur många props tror du finns bara på det här fotografiet från Nynäs? – Hur tror du att propsen har transporterats från skogen till hamnen?
Malmlastning vid Gotlandskajen. Nynäshamn blev under första världskriget en stor malmskeppningshamn för malm från Bergslagen. Här ligger det tyska fartyget ”Anna Dorette Boog”. Ångfartygs-Aktiebolagets ångare ”Klintehamn” ligger till höger i bildens kant. Hamnkontoret syns till vänster i bild.
Fundera och diskutera
- På 1920-talet var “props” och järnmalm stora exportvaror. Vilka är Sveriges största exportprodukter idag?
- Användningen av naturresurser liknar en näringskedja, där råvaran kan förädlas eller bearbetas i flera led. Fortsätt den här förädlingskedjan så långt du kan: SKOG→PROPS→KOL→ → →
- Gäller kedjan fortfarande, eller vilka delar har bytts ut i dagens tillverkning?
Kommer du ihåg vad du läst!
Starta quizetMer om export
Nynäshamn
Fler historiska källor från Nynäshamns kommun.
