Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Striden om Fållan

Aktivism Huddinge
År 1973 skickades 150 poliser till Fållan i Trångsund. Den vackra Fållans gård bär på minnen från superkändisen Bellman, men det fanns olika idéer om vad som skulle hända med platsen. Polisen gjorde sig redo att lösa konflikten med våld.

Miljöaktivister protesterade

År 1973 var 300 aktivister samlade i Trångsund. De var miljökämpar från gruppen ”Rädda Fållan” som ville stoppa bygget av den stora Nynäsvägen. Tidningarna vid den här tiden skrev mycket om deras kamp. Den påminde om ett annat bråk i Kungsträdgården i Stockholm där aktivister två år tidigare hade försökt rädda några stora träd (almar) som staden ville såga ner. Den gången lyckades aktivisterna klättra upp i träden och klamra sig fast vid stammarna så att de hindrade arbetarna som skulle såga ner almarna. Politikerna ändrade sedan planerna och almarna fick stå kvar. Skulle miljöaktivisterna lyckas igen, lika bra i Fållan som vid Almstriden i Kungsträdgården?

Många höll med miljöaktivisterna

Den här gången kom 150 poliser för att rensa området från aktivister. Förutom de 400 aktivisterna på plats så var det många som protesterade på andra sätt. Evert Taube som var en känd sångare var en av dem. Antalet bilar blev allt fler vid den här tiden, vägarna blev större, gamla hus och gårdar revs och stora bostadsområden byggdes i och runt städerna. Många tyckte att bilarna började ta för mycket utrymme och att städerna blev fula och smutsiga platser.

Motorväg rakt över en historisk plats

Fållans gård var en vacker plats som låg vid sjön Magelungen. Gårdens bostadshus är ifrån början av 1900-talet men det hade funnits en gård långt tidigare, ända sedan 1700-talet. Välbärgade stockholmare kom hit för att njuta av naturen och den friska luften på landet. En av dem var den Carl Michael Bellman, känd sångare på 1700-talet. Ännu tidigare hade gården varit ett torp som hörde till Länna gård. När vägen skulle bli motorväg med sex filer så var Fållans gård i vägen.

Vem vann striden?

Den här gången hjälpte protesterna till viss del. Gården revs inte utan finns fortfarande kvar. Ett ganska stort område skövlades ändå och vägen byggdes. Idag rusar den fram precis bakom Fållans gård. Poliserna hade fått order om att ta det lugnare än vid Almstriden i Kungsträdgården, så den här lyckades poliserna bättre med sitt uppdrag. I tidningsartikeln från Aftonbladet kan du läsa mer om vad som hände.

Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.

Bild ur Dagens Nyheter 31/1 1973.

Fyra stora träd står avlövade på en öppen plats. Till vänster syns sjön och till höger ett hus.

Träden vid vattnet intill Fållans gård kallas Bellmanslindarna, till minne av att Bellman tillbringade sommaren 1773 här. Foto: Holger Ellgaard, CC BY-SA

Tidningsartikel med rubriken "150 poliser tog Fållan idag". Två fotografier visar demonstranter och poliser i handgemäng.

Tidningsartikel från Aftonbladet 30/1 1973.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-02
Uppdaterad: 2024-02-02

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du om resultatet av protesterna?
  2. Borde det vara lättare att skydda gamla miljöer eller lättare att bygga stora vägar?
  3. Känner du till några liknande protester idag?

Vad kan du om striden om Fållan?

Starta quizet

Fler tidningsurklipp

Stor demonstration i Kungsängen! Med anledning av frihetsdagen hålles Stor Kamratfest i Kungsängen Söndagen den sjunde juni kl. 12:30 eftermiddag. Samling sker vid Kungsängens järnvägsstation klockan 12 och avtågar demonstrationståget kl. 12,30 e.m. till Kungsängens festplats. Stor musikkår från Stockholm medverkar. Anmodade att tala äro: Försvarsministern Per Albin Hansson och Jordbruksministern Sven Linders. Stora festanordningar äro vidtagna. Flera basarnöjen. Vid dansbanan medverkar musikkåren till klockan 11,30. Samtliga kamrater inbjudas att deltaga i demonstrationen. Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar! Välkomna! Kommitterade
Upplands-Bro 1925
Tidningartikeln har två bilder, en av Anna Johansson-Visborg och en av Harriet Wallbom. Rubriken lyder: Det började med en envis kvinnas kamp för bryggeriarbeterskornas rätt. Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år.
Nacka 1978
Tidningartikel på gulnat papper i två spalter. Överst i högra spalten ett portättfotografi av Gerda Berg.
Nacka 1919
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Ett tiotal flickor sitter runt ett stort bord i ett rum och handarbetar. Garnnystan på bordet. Texten lyder: En flitens stund i stora arbetssalen. Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902

Kämpa för ett bättre liv

Aktivism Industrialisering Ekerö
Vad hade du gjort om du var en fattig arbetare under industrialiseringen? Går det att förbättra sitt liv på något sätt?

Två sparsamma ungkarlar

Persson och Jakobsson var två ungkarlar som arbetade i stenbrottet i Stenhamra. De levde fattigt och sparade pengar hela sina liv. Själva fick de aldrig någon lyx men de hjälpte nästa generation att få det lite bättre. Du ska snart få veta hur, men först lite om bostadssituationen i Stenhamra.

Bostäderna

Husen där arbetarna bodde var välbyggda, välplanerade och vackra men hade väldigt små lägenheter där stora familjer bodde otroligt trångt. Fotot och ritningen visar ”nedre flygelhuset”. Om du tittar noga så ser du att de största lägenheterna har ett rum och kök. En del består bara av ett enda rum. Där skulle en hel familj sova, äta, laga mat, förvara sina kläder, saker och sin mat. En vanlig familj var 6-8 personer. De som hade färre barn tog ibland hand om en äldre släkting som inte kunde försörja sig eller hyrde ut en sängplats.

Persson och Jakobsson i ungkarlshuset

Person och Jakobsson, bodde i ungkarlshuset. Att de var ungkarlar betydde att de inte var gifta. Omkring sekelskiftet 1900 var de inte längre unga. De delade ett rum och lagade all mat själva. Mest blev det gröt. Persson arbetade väldigt hårt i stenbrottet och sparade så mycket han kunde. Jakobsson bar sina kläder tills de var alldeles trasiga. Han sydde till och med ihop två trasiga skjortor med garn. På så sätt återanvände dem och fick dessutom en lite tjockare skjorta.

Eftersom de inte hade några barn att försörja lyckades de spara lite pengar. Stenhuggarlönerna var högre än många andra arbetarlöner. Perssons två systrar ärvde den lilla förmögenheten. Den ena systern, som var gift med en stenhuggare kunde bygga ett eget hus i Stenhamra. Hon och hennes barn hade tur som hade en morbror som sällan var sjuk, arbetade ända fram till sin död och sällan unnade sig något själv.

Fackföreningar

Som du förstår så kunde inte alla spara pengar. Många arbetare bildade istället fackföreningar. Stenarbetarna startade sin år 1906. Men det stod i deras anställningskontrakt att de inte fick strejka. Det var vanligt att de som krävde högre lön eller bättre arbetsförhållanden fick sparken.

Arbetarna tänkte så här: Om vi går ihop (bildar en fackförening) och kräver samma sak, så blir det svårare för stenbrottets chef att veta vem han ska sparka. Vi kan kräva till exempel betald semester, bättre boende eller skydd mot arbetsskador, annars strejkar vi. Antingen stannar hela produktionen eller så får han förhandla.

Under tiden som stenbrottet fanns gick arbetare i hela landet ihop och lyckades få bättre villkor och löner.

Ritningen över ett av arbetarnas bostadshus visar de många små lägenheterna.

Nedre flygelhuset.
Foto: Martina Berglund, Stockholms läns museum. CC BY.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-10-30
Uppdaterad: 2024-01-18

Fundera och samtala

  1. Varför tror du att de två ungkarlarna sparade sina pengar?
  2. Spara pengar eller gå med i facket, vilket var bästa sättet att förbättra sitt liv tycker du?

Hängde du med?

Testa dig själv

Starta quizet

Mer källmaterial om bostäder

Ekerö 1947
Ekerö 1925
Ekerö 1947
Ekerö 1947
Svartvit bild med fyra vita byggnader. En stor i mitten omgiven av mindre hus.
Norrtälje 1920 – 1925

Ta bort

Maria Palmqvist, en hjälte i Tyresö

Aktivism Tyresö
Vad gör du när du ser två främmande personer gå igenom isen och hamna i vattnet? Om isen är så svag är ju risken stor att du själv trillar i det iskalla vattnet om du försöker ta dig ut dit. Kanske riskerar du att dö själv. Men om du låter bli kanske två personer dör istället. Ett moraliskt dilemma..

Isen sprack!

Maria Palmqvist visste också hur svaga isar fungerar. Den 16 februari 1919 var hon ute på Kyrkviken i Tyresö och åkte skridskor. En bit längre bort åkte ett par personer spark ute på isen. Plötsligt sprack isen under dem och det bildades en vak. Mannen och kvinnan på sparken hamnade i det iskalla vattnet.

Riskera livet för andra?

Maria Palmqvist såg och hörde vad som hände. Hon var gymnastiklärare och visste garanterat hur svaga isar fungerar. När isen har brustit en gång är det stor risk att den fortsätter att spricka om man närmar sig kanten. Så, om hon försöker att hjälpa de båda främlingarna som hamnat i vattnet, kan det hända att hon själv råkar illa ut. Och om hon inte gör någonting kommer de båda andra säkert att drunkna.

Som tur är hade Maria Palmqvist civilkurage. Hon vågade att göra det rätta, trots att det innebar en risk för henne själv. Hon hjälpte de båda sparkåkarna upp ur vattnet. Alla tre klarade sig.

Belöning till en hjälte

1920 skriver länsstyrelsen till regeringen om Maria Palmqvists hjältedåd. Länsstyrelsen vill att hennes insats ska belönas av civilministern, speciellt eftersom hon gjorde det med fara för sitt eget liv. Allt står att läsa i en liten i artikel i Dagens Nyheter, den 28 januari 1920.

Tidiningsurklipp bestående av ett porträtt av en kvinna.

Maria Palmqvists bild i tidningen Dagens Nyheter.

Fakta
Civilkurage

Kurage betyder mod. Om du har civilkurage är du en modig samhällsmedborgare. Du vågar säga din åsikt eller agera, även om det leder till svårigheter för dig själv. Du tänker mer på vad som är rätt än på att skydda dig själv.

Läs texten i artikel här
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-24
Uppdaterad: 2023-06-12

Fundera och samtala

  1. Hur hade du tänkt och gjort i Maria Palmqvists situation?
  2. Varför ville länsstyrelsen belöna Maria Palmqvists mod?
  3. Vad berättar den här korta nyhetsartikeln om människor och samhället 1919-1920?

Minns du?

Tre frågor om arktikeln

Starta quizet

Arkivmaterial från Tyresö

Tyresö 1906 – 1906
Svartvitt fotografi, stort trähus, i bakgrunden vy över vatten.
Tyresö 1940
Svartvitt fotografi, stort trähus i skogsbacke.
Tyresö 1933
Gammal handritad karta.
Tyresö 1906
Vy från hög höjd över vatten till vänster och land till höger där några hus syns i mitten, bland dem långa lador och ett vitt hus på en höjd. I bakgrunden skymtar en vit byggnad längst in i viken.
1880 – 1930
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806

Anna Johansson-Visborg och semesterbyn

Aktivism Nacka
En bryggeriarbetares kamp för schyssta arbetsvillkor ledde henne till att starta en hel semesterby i Nacka.

Tidningen berättade att semesterbyn fyllde 50 år

Den 14 juni 1978 skrev Dagens Nyheter (DN) att ”Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år”.

I tidningsartikeln kan vi läsa att semesterbyn består av enkla stugor som går att hyra några veckor på sommaren. Stugorna ligger vid Skurusundet i Nacka. Det är bara kvinnor med låg lön som får hyra dem. Det bestämde nämligen Anna Johansson-Visborg när hon lät bygga semesterbyn 1928.

Bryggeriarbeterskan som kämpade för jämställdhet

DN beskriver Anna Johansson Visborg som ”ett geni på att organisera och entusiasmera alla för sina idéer”. Anna Johansson-Visborg jobbade som bryggeriarbeterska i Stockholm. De kvinnliga arbetarna tjänade mindre än sina manliga kollegor. Bryggeriarbetarnas fackförbund ville inte kämpa för att höja kvinnornas löner. Då startade Anna Johansson-Visborg en egen avdelning, där bara kvinnor fick vara med. På så sätt kunde de kvinnliga arbetarna jobba mot de orättvisa villkoren och för större jämställdhet med männen på arbetsplatsen. 1928 fick arbetarna rätt till en veckas semester vid midsommar.

Fattiga behöver också åka bort på semestern

Så här tänkte Anna Johansson Visborg: Bra att alla får rätt till semester, men ensamstående kvinnor som tjänade dåligt kan ändå inte åka någonstans. Semesterresor kostar ofta ganska mycket pengar. Så hon lät bygga stugor som låg nära Stockholm, hade låg hyra och som bara fattiga arbetarkvinnor fick boka. Anna Johansson-Visborg startade stiftelsen Visborgs minne, en sorts förening som skulle driva semesterbyn och se till att allt fungerar.

I tidningsartikeln står det att ”stugorna och rummen ska hyras ut till kvinnor och deras familjer till lägsta möjliga kostnad”. Det betyder att stiftelsen alltid har dålig ekonomi och att alla som jobbar med semesterbyn gör det gratis. Ordföranden till exempel: ”Det är så fint att ha så många vänner omkring sig att jag gärna jobbar gratis, säger Harriet Wallbom”.

En kvinna sitter på en stol.

Fotot på en ung Anna Johansson är taget på 1900-talets första tio år och finns med i ”Festskrift tillägnad Anna Johansson-Visborg” som gavs ut 1946.

Tidningartikeln har två bilder, en av Anna Johansson-Visborg och en av Harriet Wallbom. Rubriken lyder: Det började med en envis kvinnas kamp för bryggeriarbeterskornas rätt. Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år.
Vad hette hon?

Anna Johansson gifte sig med Sven Wisborg och tog hans efternamn samtidigt som hon behöll sitt flicknamn. Makarna stavade det gemensamma namnet olika resten av sina liv, han med det dubbla W och hon med det enkla V.

 

Anna Johansson-Visborg var också känd som Bryggar-Anna.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-24
Uppdaterad: 2024-01-18

Fundera och samtala

  1. Anna Johansson-Visborg såg att många av de kvinnliga bryggeriarbetarna inte kunde åka på semester, trots att de fick rätt till det 1928. Därför byggde hon semesterbyn och bestämde uthyrningsregler som skulle hjälpa just de kvinnorna. Vilka andra saker kan hjälpa fattiga och lågavlönade kvinnor att åka bort på semestern?
  2. Stiftelsen Visborgs minne och semesterbyn vid Skurusundet i Nacka finns fortfarande kvar. Behövs den fortfarande? Varför i så fall?
  3. Källkritik: Vilka nackdelar kan du se med att använda en tidningsartikel från 1978 för att berätta historien om semesterbyn Visborgs minne? Vilka styrkor har tidningsartikeln från 1978?

Tre frågor om artikeln

Starta quizet

Rubrik här…

Rubrik här…

Gerda Bergh kämpade utan att synas

Aktivism Nacka Tyresö
Gerda Bergh var en samhällsengagerad person som kämpade för ett rättvisare samhälle. Hon skapade kontakt mellan kvinnor från olika samhällsklasser som aldrig skulle ha träffats annars. Ändå finns det nästan inga spår efter henne. Hur blev det så?

Gerda vem?

Gerda föddes som Gerda Winkrans i Göteborg 1864. När hon var 26 år gifte hon sig med konstnären och museichefen Richard Bergh. Hon fick tre barn, bodde i villa i Storängen i Nacka och hade ett fritidshus i Tyresö. Idag har vi svårt att få reda på mycket om vem Gerda egentligen var, men genom en tavla och en tidningsnotis kan vi söka svaren.

Tidningartikel på gulnat papper i två spalter. Överst i högra spalten ett portättfotografi av Gerda Berg.

Dödsrunan i tidningen berättar

Dagen efter hennes död skrev tidningen Dagens Nyheter en dödsruna över henne. Dödsrunor är en sorts hyllningsporträtt över någon som dött. Den som skriver dödsrunan lyfter alltså fram de allra finaste sidorna hos den döda. Dödsrunan berättar vilka Gerda Berghs bästa egenskaper var, och bra saker som hon hade gjort.

Dödsrunan berättar bland annat så här:

Allt var lagt till rätta för att han skulle kunna ge sitt bästa. Själv har hon aldrig framträtt för offentligheten. [—] Som en sann konstnärshustru tog hon konsekvenserna av att ingenting får stå i vägen för verket.

Gerda Bergh var alltså inte känd som något annat än Richard Berghs fru? Det här var ett ideal för gifta kvinnor vid den här tiden: Hennes uppgift var i första hand att stötta sin man i hans arbete, inte att ha ett eget. Richard Bergh var en känd konstnär och hon var hemmafru, antagligen var det därför som dödsrunan inte bara handlar om Gerda Bergh utan också om hennes man.

Lyssna på texten i dödsrunan

Klicka på länken för att öppna texten i ett nytt fönster så att du kan lyssna på den med hjälp av uppläsningsfunktionen.

Gerda Berghs dödsruna

I texten finns det också andra ledtrådar som talar om vem hon var förutom fru till en känd konstnär:

Hon hade ett levande bildningsintresse och var in i det sista vaken för allt som rörde sig i tiden; [—] för allt som betyder något för människorna och deras utveckling.”

Gerda Bergh var alltså nyfiken, insatt och intresserad av kultur och samhällsfrågor. Hon kämpade i själva verket för ett rättvisare och mer jämlikt samhälle. Det är inte så många som vet om det bara.

Målningen av Gerda och hennes vänner

Gerda finns med i tavlan som du ser här. Den heter Vänner och målades av konstnären Hanna Pauli i början av 1900-talet. I den porträtteras kvinnor från nätverket Tolfterna tillsammans med sina manliga vänner. I mitten av tavlan sitter Ellen Key (känd författare och kvinnosakskämpe) och läser högt ur en bok. De flesta av vännerna som sitter runt henne var konstnärer eller författare, och nästan alla på målningen var ganska kända i dåtidens Sverige. Men inte Gerda Bergh. Det är hon som sitter i vit blus till höger om Ellen Key.

Män och kvinnor sitter runt ett bord som lyses upp av en ensam lampa. En kvinna läser ur en bok.

Författaren och Ellen Key läser högt för vännerna i Juntan. Gerda Bergh sitter till vänster om författaren. Hon har en vit blus på sig, och hennes man Richard Bergh håller sin hand på hennes rygg. Tavlan ”Vänner” är målad av Hanna Pauli mellan 1900 och 1907.

Vad ville Tolfterna förändra?

I början av 1900-talet var det stora klasskillnader i Sverige. Gerda Bergh och hennes vänner tillhörde medelklassen, och hade både pengar och utbildning. Människor i arbetarklassen var däremot fattiga och gick bara sex år i skolan. Men alla kvinnor hade en sak gemensamt: De hade alltid sämre villkor än män. Och de saknade rösträtt. Samhället var mycket ojämställt. Tolfterna ville att kvinnor i alla samhällsklasser skulle kämpa tillsammans för jämställdhet. Om alla kvinnor samarbetade skulle de bli starkare än om arbetarklassen och medelklassen kämpade var för sig.

Gerda Bergh, Ellen Key och de andra bjöd därför in arbetarkvinnor till möten där de lyssnade på föredrag och diskuterade politiska frågor, men också sjöng, dansade, lånade böcker och lekte lekar. De byggde broar mellan människor som hade olika bakgrund helt enkelt, genom att de fick lära känna varandra och se att de hade saker gemensamt. Tolfterna hade hundratals medlemmar genom åren. Det var tack vare Gerdas insats som de utbildade sig, samarbetade och kämpade för jämlikhet.

Vem går till historien?

Att vi inte vet mer om Gerda idag har nog att göra med att hon var hemmafru och att Tolfterna var en grupp som inte tillhörde något politiskt parti eller studieförbund. De personer som jobbar för andras bästa utan att själva stå i centrum och bli kända blir lättare bortglömda. Kanske fanns det långt många fler intressanta aktivister som förändrat livsvillkoren för oss som lever idag utan att vi någonsin får veta deras namn.

Familjen Berghs villa på Värmdövägen i Nacka.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-03-31
Uppdaterad: 2023-05-24

Fundera och samtala

  1. Kände du till Gerda Bergh sedan tidigare? Hur kommer det sig?
  2. Borde fler känna till Gerda Bergh? Varför i så fall?
  3. Vad krävs för att en person ska bli ihågkommen från historien? Vilka egenskaper, händelser, släktskap eller annat?
  4. Finns det könsrollsmönster idag som handlar om att kvinnor inte ska stå i vägen för en man?

Vad vet du om Gerda Bergh?

Tre snabba frågor

Starta quizet

Arkivbilder på byggnader i Nacka

Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Två kvinnor står på knä och tvättar i en vak i isen strax intill land. Ett barn står bredvid. En kvinna står vid en träbalja och håller en kanna i handen.
Nacka 1920

Aktivister, då och idag

Aktivism Upplands-Bro

Kan en enda person, exempelvis du själv, ändra på samhället? Det kan verka omöjligt. Men för att ändra på något så krävs människor. Många jobbar i grupp men några få kämpar på ganska ensamma. Ändå lyckas de ibland skapa stora förändringar.

I den stora, ljusa villan mitt i bild bodde Oscar och Jennie Sjölander och deras barn på 1920-talet. Villan låg mitt i skogen när den byggdes. De andra husen på bilden fanns ännu inte då. Oscar var riksdagsman för Socialdemokraterna och hade blivit en respekterad man i bygden. I alla fall av den fattiga delen av befolkningen, det vill säga lantarbetarna som var anställda på olika gods och gårdar i Upplands-Bro.

Villa Skoga, ligger på tvären mitt i Kungsängens moderna bebyggelse. Foto: John Marin, Upplands-Bro kommun.

Oscar Sjölander anställdes som folkskollärare i Kungsängen 1910. På den här tiden bestod Kungsängen med omgivningar av ett adelsgods, det vill säga ett större jordbruk, och ett litet samhälle där några hundra lantarbetare bodde. Oscar blev snabbt ovän med kyrkans och adelns män i skolrådet. Han insåg nämligen att de uppmuntrade de fattiga barnen i Kungsängen att inte gå till skolan, utan istället stanna hemma och arbeta på gården.

Oscar började organisera bygdens fattiga så att de skulle bli starkare gentemot de som bestämde i bygden. Han grundade en fackförening som förde arbetarnas talan mot godsägarna. År 1917 blev Oscar riksdagsledamot. Som riksdagsledamot lade han fram flera förslag som skulle stärka lantarbetarnas rättigheter. Framförallt såg han till att det blev tillåtet för lantarbetare att gå med i fackföreningar och politiska partier, det vill säga organisationer som verkade för att lantarbetarna skulle få rätt till en viss lön och arbetstid. Oscar var aktivisten som åstadkom politisk förändring, fast från riksdagens talarstol.

2016 bestämde Kungsängens kommun att de skulle riva  Oscar Sjölanders gamla hus Villa Skoga. Några historieintresserade invånare bildade då en ny aktivistgrupp: “Bevara Villa Skoga”. De skrev insändare till lokaltidningarna, bildade Facebookgrupper och gjorde namninsamlingar. Det fick kommunen att ändra sitt beslut, och än idag står Villa Skoga kvar.  Precis som på Oscar Sjölanders tid så gick några få personer ihop i grupp och engagerade sig för att påverka samhället och framtiden.

Ofta behövs många människor för att få till en förändring. Men ibland kan en eller ett fåtal personer ändra samhällets inriktning. Ofta krävs då stark övertygelse, envishet, tur och förmågan att få med sig andra

Svartvitt fotografi av en man i profil som bär fluga och mustasch.

Oscar Sjölander, en aktivist i början av 1900-talet.

Villa Skoga
Jämför miljön runt Villa Skoga.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-07
Uppdaterad: 2023-01-12

Fundera och samtala

  1. Vilka skillnader finns mellan Oscar Sjölanders aktivism och de som vill bevara Villa Skoga?
  2. Är det lättare eller svårare att kämpa för att förändra någonting (till exempel lantarbetares arbetsvillkor) eller bevara någonting (till exempel gamla byggnader)?
  3. Vad definierar en aktivist för dig?

Vad kan du om Oscar Sjölander?

Testa dig själv!

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Upplands-Bro 1930
Stor demonstration i Kungsängen! Med anledning av frihetsdagen hålles Stor Kamratfest i Kungsängen Söndagen den sjunde juni kl. 12:30 eftermiddag. Samling sker vid Kungsängens järnvägsstation klockan 12 och avtågar demonstrationståget kl. 12,30 e.m. till Kungsängens festplats. Stor musikkår från Stockholm medverkar. Anmodade att tala äro: Försvarsministern Per Albin Hansson och Jordbruksministern Sven Linders. Stora festanordningar äro vidtagna. Flera basarnöjen. Vid dansbanan medverkar musikkåren till klockan 11,30. Samtliga kamrater inbjudas att deltaga i demonstrationen. Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar! Välkomna! Kommitterade
Upplands-Bro 1925

Bli kommunist eller utvandra

Aktivism Nynäshamn

Sven Linderot och de strejkande arbetarna

Sven Linderot hade arbetat i olika glasbruk sedan han var 11 år. Han står mitt i bilden till höger, i bakre raden, rakt under den höga skorstenen. Bilden är tagen på glasbruket i Nynäshamn där Sven var med och ordnade en strejk 1912.

Nynäshamns glasbruk

Glasbruket tillverkade dricksglas och glödlampor. Idag finns inga spår kvar av byggnaderna på bilden som låg i det område där oljeraffinaderiet Nynas AB ligger idag. Sven var glasblåsare och hade flyttat hit från Östergötland när han var 18 år. Bilden är tagen bara några år senare. Då hade Sven gått med i Nynäshamns socialdemokratiska ungdomsorganisation och i den lokala fackföreningen. 

1912 strejkade glasblåsarna för bättre arbetsvillkor

På den här tiden fanns inga regler för hur långa arbetsdagarna skulle vara. Söndagarna var lediga men alla andra dagar kunde arbetarna tvingas att jobba 14 timmar per dag. Lönerna räckte till mat och enkelt boende men inte till mycket mer. Arbetsmiljön var farlig och det fanns ingen pension för den som blev så gammal att hen inte kunde arbeta mer. Arbetarna hade inte mycket att säga till om. Deras enda chans att påverka var att gå ihop och vägra arbeta för att tvinga fabriksägarna att gå med på några av deras förslag. 

1912 startade en strejk som varade i sju månader. Det slutade med att Sven Linderot och de 10 andra glasblåsarna som hade varit med och strejkat fick sparken från glasbruket. Men inte nog med det, de fick inte heller arbeta på något annat glasbruk i Sverige. 

Hur gick det sedan?

Åtta av de avskedade på glasbruket utvandrade till Amerika och två till Tyskland. Men Sven Linderot stannade i Sverige. Han sålde symaskiner men fortsatte också kämpa för att arbetares villkor. Han blev senare ordförande för Sveriges kommunistiska parti, arbetade som journalist och satt i riksdagen 1939-1949. Partiet bytte namn till Vänsterpartiet kommunisterna 1967 och heter idag bara Vänsterpartiet.

Gruppfotografi, drygt 20 arbetsklädda män står uppställda i två rader framför trähus.

Bilden är tagen 1910 och visar personal vid AB Nynäshamns Glasbruk (”Småglasbruket”) står uppställda framför verkstadsbyggnaden.

Den stora utvandringen
Under åren 1851–1930 utvandrade cirka 1,5 miljoner svenskar. 1,2 miljoner av dessa, 23 procent av Sveriges befolkning år 1900, emigrerade till Nordamerika.
En nutida glasblåsare visar hur glas tillverkades förr. Glasblåsaren blåser in luft i den heta glasmassan.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-06
Uppdaterad: 2023-01-02

Fundera och samtala

  1. På vilket sätt var det lättare för arbetarna att protestera mot dåliga arbetsförhållanden om de var med i en fackförening?
  2. Varför tror du att glasbruksarbetarna strejkade trots att de kunde bli av med jobbet?
  3. Hur tror du att människor tänkte som sålde allt de ägde för att köpa en biljett till Amerika?
  4. Vart flyr människor idag för att de inte har någon framtid i sitt land?

Tre snabba frågor för att se om du fattat.

Testa dig själv!

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Stor demonstration i Kungsängen! Med anledning av frihetsdagen hålles Stor Kamratfest i Kungsängen Söndagen den sjunde juni kl. 12:30 eftermiddag. Samling sker vid Kungsängens järnvägsstation klockan 12 och avtågar demonstrationståget kl. 12,30 e.m. till Kungsängens festplats. Stor musikkår från Stockholm medverkar. Anmodade att tala äro: Försvarsministern Per Albin Hansson och Jordbruksministern Sven Linders. Stora festanordningar äro vidtagna. Flera basarnöjen. Vid dansbanan medverkar musikkåren till klockan 11,30. Samtliga kamrater inbjudas att deltaga i demonstrationen. Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar! Välkomna! Kommitterade
Upplands-Bro 1925
Upplands-Bro 1910 – 1919
Svartvitt fotografi som visar vy med packade trädstammar i vattnet.
Nynäshamn 1920
En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.
Nynäshamn 1920

Frisk vilja utan sprit och superi

Aktivism Nynäshamn

Årsberättelse från 1905

År 1905 skriver sekreteraren i Frisk vilja i Nynäshamn ett kort protokoll och summerar föreningens första år. Det har funnits en del svårigheter men intresset är stort och samarbetet gott. Frisk Vilja kommer ”nog att i framtiden betydligt höja sig öfver sin nuvarande nivå.” Om du lyckas läsa den handskrivna årsberättelsen får du se hur människor engagerade sig för att förbättra samhället för mer än 100 år sedan.  

Nykterhetsrörelsen vill förbättra samhället

I början av 1900-talet var Sverige ett fattigt land. Samtidigt pågick industrialiseringen som gjorde att några fick det mycket bättre. Hoppet växte om en ljusare framtid. Men skillnaderna mellan rika och fattiga växte också. Det blev vanligt att människor bildade föreningar där man arbetade tillsammans för att förbättra samhället. 

Alkoholism var ett samhällsproblem som drabbade många. Nykterhetsrörelsen engagerade  människor som ville förbjuda alkohol. Många människor drack brännvin varje dag. Det förekom att arbetare fick sprit som lön istället för pengar. Många tyckte att alkohol ledde till att vanliga hyggliga människor förändrades, blev våldsamma eller inte kunde arbeta. De såg också alkoholberoende som ett hinder för demokratin. Om människor blev nyktra så skulle de fokusera på att förbättra sina liv istället för att dränka sina sorger i sprit.

Logerna ordnar aktiviteter för helnyktra

En ”loge” var ett annat namn för en nykterhetsklubb och i Nynäshamn bildades flera sådana. Årsberättelsen berättar om logen “Frisk Vilja” men det fanns också en loge som hette “God Wilja”. Fotot här är taget i samband med en basar som God Wilja ordnade år 1915. Alla logerna lockade med olika aktiviteter som ett alternativ till krogliv och supande. För att vara med i en loge var du tvungen att lova att vara helt nykter. 

I årsberättelsen från 1905 kan vi läsa att Frisk Vilja har gått från 11 till 55 medlemmar. Nya medlemmar har strömmat till men samtidigt har 19 personer strukits på grund av löftesbrott. Anledningen var säkert att de hade brutit mot sina nykterhetslöften.

En sida ur gammal handskriven årsberättelse med snirklig handstil.

Nykterhetslogen Frisk Viljas årsbesrättelse kalenderåret 1904-1905.

Interiörbild, gruppfoto i logens lokal med sittande och stående finklädda kvinnor, barn och män. I bakgrunden banderoll med texten "Från God Wiljas Basar i Nynäshamn 17 18 april 1915".

Nykterhetslogen God Wiljas basar i Ordenshuset, Viktoriabiografen på Skolgatan i Nynäshamn 1915.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-03
Uppdaterad: 2023-01-23

Fundera och samtala

  1. Vilka skillnader tror du finns mellan en årsberättelse från idag och i början av 1900-talet?
  2. Varför krävde logerna att medlemmarna skulle vara helt nyktra och aldrig dricka alkohol?
  3. Är du med i någon förening eller känner någon som är det? Vill föreningen ändra något i samhället?

Testa dina kunskaper!

Starta quizet

Nynäshamn

Fler bilder från Nynäshamns kommuns historiska bildarkiv

Gruppbild, de sju orkestermedlemmarna ömsöm sitter, ömsom står uppställda med sina instrument i händerna.
Nynäshamn 1911
Svartvitt fotografi, en pojke och två män står och håller i en ko respektive en tjur i grimma.
Nynäshamn 1920
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Gruppfotografi, drygt 20 arbetsklädda män står uppställda i två rader framför trähus.
Nynäshamn 1910

Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar

Aktivism Upplands-Bro
Demonstration! Kamratfest! Vad vad det som hände i Kungsängen, Upplands-Bro, sommaren 1925?

Jo, under 1900-talets första årtionden så följde demonstrationer och strejker på varandra. Det var en orolig tid i Sveriges historia. Nya arbetstillfällen uppstod i fabriker och företag. Allt färre livnärde sig som jordbrukare på landsbygden där det fanns allt färre jobb och där lönerna var extremt små.

En del fick det bättre ställt, men i stort sett så var Sverige ett fattigt land. Arbetare i städerna och på landsbygden krävde ökade rättigheter och högre löner. I Kungsängen rustade statarna för strejk för att få bättre arbetsvillkor. Men vilka var statarna egentligen?

Stor demonstration i Kungsängen! Med anledning av frihetsdagen hålles Stor Kamratfest i Kungsängen Söndagen den sjunde juni kl. 12:30 eftermiddag. Samling sker vid Kungsängens järnvägsstation klockan 12 och avtågar demonstrationståget kl. 12,30 e.m. till Kungsängens festplats. Stor musikkår från Stockholm medverkar. Anmodade att tala äro: Försvarsministern Per Albin Hansson och Jordbruksministern Sven Linders. Stora festanordningar äro vidtagna. Flera basarnöjen. Vid dansbanan medverkar musikkåren till klockan 11,30. Samtliga kamrater inbjudas att deltaga i demonstrationen. Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar! Välkomna! Kommitterade

Annons ur tidningen Skogs- och Lantarbetet (fackorgan för Upplands Lantarbetaförbund) 1925.

Statare – vilka var de?

En statare arbetade på åkrarna och med djuren på en gård på landet. Men till skillnad från en bonde, som ägde sin egen gård och mark, så arbetade stataren som årsanställd på större gods och herrgårdar. Statarens lön betalades till största delen ut i natura – en så kallad stat. Det betyder att lönen bestod av gårdens egna produkter, till exempel säd, mjölk, ved och potatis. Herrgården hyrde också ut en bostad till statarens familj, en bostad som oftast bestod av ett enda rum i ett slitet och dragigt hus. I oktober varje år fick statarna möjlighet att byta gård, men de flesta visste att livet skulle vara ungefär likadant på nästa gård, så de stannade  kvar år efter år. Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.

Demonstrationer och strejker på landsbygden

I Upplands-Bro, där Kungsängen ligger, strejkade statarna första gången 1919. Strejken leddes av folkskolläraren och riksdagsledamoten Oscar Sjölander. Den blev en stor framgång för statarna som genom strejken lyckades höja sina löner ordentligt. Sex år senare, 1925, så uppstod ännu en gång konflikt mellan herrgårdsägarna och statarna i Uppland. Som du ser på affischen så kallade lantarbetarnas fackförbund till demonstration och kamratfest i Kungsängen den 7 juni. Det blev upptakten till nästa stora strejk: Skördestrejken, sensommaren 1925. Till demonstrationen var försvarsministern och jordbruksministern, som båda var socialdemokrater, inbjudna för att tala. “Stora festanordningar äro vidtagna – flera basarnöjen”, står det på plakatet. Självförtroendet och förhoppningarna är stora om att framgången från 1919 ska återupprepas. Men strejken 1925 gav inte samma resultat.

Statarsystemet avskaffas

Oscar Sjölander fortsatte att arbeta politiskt för statarnas rättigheter, men först efter hans död så avskaffades statarsystemet helt, år 1945. Sedan dess betalas lön bara ut i kronor i Sverige, aldrig i natura.

Fakta – Standar
“Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar” står det på affischen.

Ett standar är en flagga som hänger från en horisontell pinne. Dessa användes vid demonstrationer för att tydligt visa vilka organisationer som gick i demonstrationen.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-02
Uppdaterad: 2023-01-02

Fundera och reflektera

  1. I texten står det att ”Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.” Vad tror du menas med detta?
  2. Finns det någon grupp människor idag som har en liknande position som statarna hade förr?

Vad är en statare?

Testa om du har fattat?

Starta quizet
Upplands-Bro 1930
En man vid en skottkärra full av tegelstenar.
Upplands-Bro
Svartvitt fotografi av en man i profil som bär fluga och mustasch.
Upplands-Bro 1910 – 1920
En man med keps böjer sig ner för att välta ut innehållet i en stor behållare.
Upplands-Bro 1930 – 1940