Korvlinjen – Stockholms fasta försvar
Hemliga dokument berättar
Någon har stämplat ”hemlig” på dokumentet i Riksarkivets krigsarkiv. De hemliga kartorna visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Vid en senare tidpunkt har någon strukit över hemligstämplingen och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.
Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

Före detta hemligt dokument.

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.
En rad av korvar
De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den södra fronten av korvlinjen gick genom Tyresö och Huddinge, en bit söder om huvudstaden. Norr om stan gick den norra fronten genom Österåker, Täby, Upplands Väsby och Sollentuna. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.
Oro för en invasion
Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför föreningen Stockholms fasta försvar. Föreningen köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i korvlinjen. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten mellan sjöarna Magelungen och Drevviken. Linjen av korvar följer en linje där bebyggeslen i dagens Skogås gränsar mot naturen.
Södra fronten i Huddinge
På kartan ser du ett stort område som är markerat med ljust röd nyans. Det färgade området visar var inkräktare skulle stoppas av skotten från kanoner och gevär. Den här delen av södra fronten gick genom nuvarande Skogås.
Tekniken gick framåt
Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.
Ett fornminne från första världskriget
Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.
Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Det finns planer på att utnämna korvlinjen till fornminne i Huddinge. Det betyder att den ska bevaras som en del av kommunens historia.

Kartan visar sundbyfortet och hur man skulle kunna skjuta från det.

Fundera och samtala
- Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
- Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?
Vad vet du om korvlinjen?
Starta quizetHistoriska kartor








Korvlinjen – Stockholms fasta försvar

Före detta hemligt dokument.
Hemliga dokument berättar
I Riksarkivets krigsarkiv finns kartor som visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Som du ser på första bilden var dokumenten hemliga. Senare har någon strukit över ordet hemlig och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.
Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.
En rad av korvar
De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den södra fronten av korvlinjen gick genom Tyresö och Huddinge, en bit söder om huvudstaden. Norr om stan gick den norra fronten genom Österåker, Täby, Upplands Väsby och Sollentuna. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.
Oro för en invasion
Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför föreningen Stockholms fasta försvar. Föreningen köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i korvlinjen. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.
Södra fronten i Tyresö
På kartan ser du ett stort område från Drevviken längs Gudöån och Långsjön. Det färgade området på kartan visar var inkräktare skulle stoppas av skott från kanoner och gevär. De röda strecken visar hur långt kanonerna eld sträckte sig åt olika håll.

Kartan visar hur försvarsanläggningarna stäcker sig genom Tyresö, från Drevviken till vidare förbi Långsjön. De gröna trianglarna visar att forten på uddarna ut i Långsjön hade strålkastare som kunde lysa upp sjön.
Tekniken gick framåt
Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.
Ett fornminne från första världskriget
Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.
Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Det finns planer på att utnämna korvlinjen till fornminne i Tyresö. Det betyder att den ska bevaras som en del av kommunens historia.

Foto: Mats T Nilsson, Stockholms läns museum.

Fundera och samtala
- Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
- Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?
Vad vet du om korvlinjen?
Starta quizetHistoriska kartor








De arga böndernas brev till kungen
Bönderna var missnöjda
Anledningen till dalkarlarnas marsch mot huvudstaden var att Sverige nyligen hade startat krig mot Ryssland. Det här var under frihetstiden när de två partierna hattar och mössor tävlade om makten i riksdagen. En av hattarnas viktigaste frågor var att få revansch på Ryssland och ta tillbaka områden som Ryssland erövrat under Karl XIIs krig. Kriget gick dåligt för Sverige och allra sämst gick det för ett förband av soldater på Dalarna där 2000 man dödades.
Bönderna krävde ansvar
I brevet till kungen kräver bönderna att få veta hur beslutet om kriget gått till. De vill inte skicka fler soldater, utan kräver istället att få se protokollen och döma de generaler som bestämde att 6000 svenska soldater skulle försöka skrämma Ryssland att ge tillbaka Sveriges förlorade landområden.
Bönderna krävde offentlighet
Brevet, eller Tibbledokumentet som det kallas, var ett första steg på vägen till den svenska offentlighetsprincipen som började gälla när Sverige fick sin första lag om tryckfrihet, 23 år senare. Principen går ut på att vem som helst ska kunna läsa alla protokoll och andra papper inom offentlig verksamhet. Den gäller än idag. Om du går på en kommunal skola så är till exempel dina betyg en offentlig handling.
Blodigt möte i Stockholm
Två dagar senare hade bönderna tagit färjan över Stäket och nått fram till Stockholm. Vid Norrtull samlades 15 000 bönder och 5000 av dem fortsatte till Gustav Adolfs torg. De krävde att få prata med kungen men när de inte lämnade ifrån sig vapnen började militären att skjuta på dem. Några soldater vägrade skjuta men andra gjorde det. Det slutade med att runt 140 bönder och 50 soldater dog. Tretusen av bönderna togs till fånga.
Bondeupproret avslutades
Efter massakern på torget, seglade en liten flotta med 176 man under Carl Tersmeden upp mot Brofjärden. Vid Eldgarnssund hade 200 bönder från Mälarlandskapen lagt till och sov på stranden. Tersmeden och hans män omringade dem, väckte dem och berättade om massakern på torget. Bönderna slängde sina vapen och seglade hem.
Tersmeden fortsatte upp på Norra Björkfjärden där de mötte 30 lastbåtar fulla med folk på väg till Stockholm. Även där berättade han om massakern på torget, men båtarna trodde honom inte utan fortsatte. Då sköt han kanonskott på dem – rakt in bland folket och båtarna. De kastade vapnen och skingrades.
Dalaupproret
Under Dalaupproret 1743 gjorde bönderna i Sverige ett försök att påverka politiken som under frihetstiden mest skötts av adeln. Ibland har det kallats för ett försök till revolution. Bönderna, som kom från flera delar av landet var visserligen beväpnade, men Tibbledokumentet ger inget stöd för den tolkningen. Det som bönderna krävde är sånt som idag självklart i en demokrati: att regeringen ska vara öppen med hur de beslutar sin politik och att de är ansvariga inför folket.
I äldre historieböcker kallas dalaupproret 1743 ibland för ”den stora daldansen”, ett namn som förlöjligar händelsen och får den att verka mindre allvarlig.

Bild av Tibbledokumentet
- Den danska kronprinsen ska bli svensk kung istället för Adolf Fredrik som Ryssland ville.
- Bestraffa generalerna för den dåliga krigsplaneringen.
- Utred hur kriget startat.
- Straffa eventuella förrädare som lurat in Sverige i krig.
- Vägrar stanna vid Stäket som kungen gett order om.
- Träffa kungen.


Dokumentet avslutas med flera namn och orter i Dalarna. Kan du läsa några av dem?
Fundera och samtala
- Skulle ett liknande uppror kunna ske idag?
- Vilka möjligheter finns idag för att kräva ansvar från politiker? Vilka fanns då?
Vad vet du om Tibbledokumentet?
Starta quizetFler historiska brev




Rädda slottet!
Picknick på 70-talet
Det är en vårdag i början av 1970-talet när Lasse Hansson tar fram sin kamera och knäpper en bild av sina kompisar. De har tagit fram kaffetermosarna och slagit sig ner på gräset vid Vårby gård.
Den gamla herrgården ligger vackert med utsikt över vattnet. I början av 70-talet stod byggnaden tom och förföll ordentligt. På bilden ser du att trasiga dörrar och fönster är igenspikade och fasaden behöver putsas. Husets pampiga hörntorn kom till när Vårby var ett stort jordbruksgods och många turister kom på sommaren till Vårbybaden i Mälaren. De bodde i då i “slottet” som det kallades.
Kommunen ville riva slottet
Personerna som fikar vid slottet var inte bara här för att ha trevligt. Nej, de var på krigsstigen och hade bildat en aktionsgrupp: Rädda Vårby gård. Huddinge kommun och Stockholms stad, som ägde slottet, ville nämligen riva det och bygga höghus i den gamla slottsparken. Aktionsgruppen arbetade för att stoppa rivningen. De tyckte att kommunen borde renovera slottet och använda det till något istället. Om byggnaden fick stå kvar så skulle den kunna berätta om platsens historia och ge den en själ, menade aktivisterna. Det här var under miljonprogrammets tid och det behövdes massor av bostäder. Men måste de byggas precis vid vattnet och i slottets trädgård? Det tyckte inte aktionsgruppen.
Vem vann kampen om slottet?
Den 5 maj år 1975 gick larmet att det brann i slottet. Flera olika brandkårer kämpade mot elden men slottet gick inte att rädda. Nu fanns inte längre något slott som aktionsgruppen kunde kämpa för. Men deras kamp var inte helt i onödan, det blev nämligen inga hus på platsen. Jo ett: det lilla torpet Myrstugan som räddades och placerades här som ett minne över äldre tider. Idag heter platsen Herrgårdsparken, för att minnas platsens egen historia, och används också för odling på kolonilotter.

Aktivister dricker kaffe vid Vårby gård någon av vårarna 1970-1975.

Vårstädning i herrgårdens park.

Aktionsgruppens foto inifrån Vårby gård. Den vackra inredningen var rejält sliten och det hände att folk tog sig in i lokalerna och förstörde.

Vill du vara med och städa?

Aktionsgruppen väckte intresse för konflikten med Huddinge kommun genom skyltar i parken.

En kvinna demonstrerar utanför Huddinges kommunhus 1972.


Stugan har gett namn åt Myrstuguberget vid Masmo T-station och låg sedan 1700-talet vid vattnet nedanför bergets fot. Myrstugan var ett så kallat båtsmanstorp. Det betydde att den som bodde där var soldat inom flottan. Båtsmannen i Myrstugan fick heta Myrman i efternamn.
Fundera och samtala
- Vilka äldre byggnader känner du till där du bor eller nära skolan?
- På vilket sätt används Vårbys historia idag? Texten ger minst tre exempel. Finns det fler?
- Vilka byggnader tycker du är ok att riva och vilka borde bevaras?
Vad vet du om Vårby slott?
Starta quizetArtiklar om att bevara platsers historia
Vårby







Fullerstagruppen
En skiva från Fullersta
Fullerstagruppen startade under slutet av 1970-talet när proggen och punken var nya och radikala rörelser. Gruppen höll till på andra våningen i bions tidigare lokaler. En beskrivning av deras verksamhet kan man hitta på omslaget till samlingsskivan ” 302:an från Fullersta – musik från Fullerstagruppen” som kom ut 1980:
”Fullersta är ett ställe där vi sen några år har en allaktivitetsförening. Det kan vara rätt ballt där ibland, folk pysslar med allt möjligt, som vävning, foto, växtfärgning, affishtryckning, elektronikpul, fikande och allt möjligt. Det är öppet hus med fik- och ibland musik på söndagskvällarna. Allt detta i syfte att bl.a bryta ned elitkulturens förlamande grepp om befolkningen.”
På skivan medverkar några band som höll till på Fullersta Bio, bland andra Hela Baletten, Trots Allt och Hela Huset Skakar.
Punken går sin egen väg
De flesta känner nog till att punkare klär annorlunda mot modet i deras samtid. Med hjälp av kläder och musikstil gjorde de uppror mot normer och värderingar i samhället. Om du läser citatet från Fullerstagruppen så ser du att gruppen också var aktiva på andra sätt än att släppa skivor. Punkare och proggare hade en DIY-kultur (do it yourself). De tog det de ville få gjort i egna händer och gjorde det på sitt eget vis. De startade band, arrangerade egna spelningar, gjorde egna tidningar (fanzines) och affischer. De bytte eller sålde kassetter för att sprida sin musik. Några bildade till och med egna skivbolag. Det fanns en demokratisk tanke i DIY-kulturen, att alla skulle få uttryckas sig och spela, sjunga, måla och skriva – inte bara en lite grupp elitmänniskor som gått långa utbildningar.
En plats för unga av unga
På Fullersta bio var det ungdomarna själva som bestämde. Idag finns det inte speciellt många platser kvar där ungdomar helt självständigt styr aktiviteterna men under Fullerstagruppens år i gamla bion var det fortfarande ganska vanligt.
Runt om i Sverige har det funnits många liknande platser där ungdomar har engagerat sig i kulturaktiviteter. Ofta hade de inget stöd från vuxna. Deras aktivism i föreningar och ungdomsgårdar är en viktig del av musikhistorien.

Fullersta bio fotograferad 1985. Foto: Ingvar Lundkvist

Omslag till samlingsskivan 302:an från Fullersta – musik från Fullerstagruppen i Huddinge

Medlemmar i Fullerstagruppen står uppradade utanför Fullersta gård.
Fundera och samtala
- Vad hindrar dig från att skapa kultur idag?
- Tror du att den tekniska utvecklingen har gjort det lättare eller svårare att skapa kultur och nå andra med den?
Vad vet du om Fullerstagruppen?
Starta quizetMer aktivism i Huddinge
Källor som berättar om föreningsliv








Striden om Fållan
Miljöaktivister protesterade
År 1973 var 300 aktivister samlade i Trångsund. De var miljökämpar från gruppen ”Rädda Fållan” som ville stoppa bygget av den stora Nynäsvägen. Tidningarna vid den här tiden skrev mycket om deras kamp. Den påminde om ett annat bråk i Kungsträdgården i Stockholm där aktivister två år tidigare hade försökt rädda några stora träd (almar) som staden ville såga ner. Den gången lyckades aktivisterna klättra upp i träden och klamra sig fast vid stammarna så att de hindrade arbetarna som skulle såga ner almarna. Politikerna ändrade sedan planerna och almarna fick stå kvar. Skulle miljöaktivisterna lyckas igen, lika bra i Fållan som vid Almstriden i Kungsträdgården?
Många höll med miljöaktivisterna
Den här gången kom 150 poliser för att rensa området från aktivister. Förutom de 400 aktivisterna på plats så var det många som protesterade på andra sätt. Evert Taube som var en känd sångare var en av dem. Antalet bilar blev allt fler vid den här tiden, vägarna blev större, gamla hus och gårdar revs och stora bostadsområden byggdes i och runt städerna. Många tyckte att bilarna började ta för mycket utrymme och att städerna blev fula och smutsiga platser.
Motorväg rakt över en historisk plats
Fållans gård var en vacker plats som låg vid sjön Magelungen. Gårdens bostadshus är ifrån början av 1900-talet men det hade funnits en gård långt tidigare, ända sedan 1700-talet. Välbärgade stockholmare kom hit för att njuta av naturen och den friska luften på landet. En av dem var den Carl Michael Bellman, känd sångare på 1700-talet. Ännu tidigare hade gården varit ett torp som hörde till Länna gård. När vägen skulle bli motorväg med sex filer så var Fållans gård i vägen.
Vem vann striden?
Den här gången hjälpte protesterna till viss del. Gården revs inte utan finns fortfarande kvar. Ett ganska stort område skövlades ändå och vägen byggdes. Idag rusar den fram precis bakom Fållans gård. Poliserna hade fått order om att ta det lugnare än vid Almstriden i Kungsträdgården, så den här lyckades poliserna bättre med sitt uppdrag. I tidningsartikeln från Aftonbladet kan du läsa mer om vad som hände.

Bild ur Dagens Nyheter 31/1 1973.

Träden vid vattnet intill Fållans gård kallas Bellmanslindarna, till minne av att Bellman tillbringade sommaren 1773 här. Foto: Holger Ellgaard, CC BY-SA

Tidningsartikel från Aftonbladet 30/1 1973.
Fundera och samtala
- Vad tycker du om resultatet av protesterna?
- Borde det vara lättare att skydda gamla miljöer eller lättare att bygga stora vägar?
- Känner du till några liknande protester idag?
Vad kan du om striden om Fållan?
Starta quizetRelaterade artiklar
Fler tidningsurklipp





Kämpa för ett bättre liv
Två sparsamma ungkarlar
Persson och Jakobsson var två ungkarlar som arbetade i stenbrottet i Stenhamra. De levde fattigt och sparade pengar hela sina liv. Själva fick de aldrig någon lyx men de hjälpte nästa generation att få det lite bättre. Du ska snart få veta hur, men först lite om bostadssituationen i Stenhamra.
Bostäderna
Husen där arbetarna bodde var välbyggda, välplanerade och vackra men hade väldigt små lägenheter där stora familjer bodde otroligt trångt. Fotot och ritningen visar ”nedre flygelhuset”. Om du tittar noga så ser du att de största lägenheterna har ett rum och kök. En del består bara av ett enda rum. Där skulle en hel familj sova, äta, laga mat, förvara sina kläder, saker och sin mat. En vanlig familj var 6-8 personer. De som hade färre barn tog ibland hand om en äldre släkting som inte kunde försörja sig eller hyrde ut en sängplats.
Persson och Jakobsson i ungkarlshuset
Person och Jakobsson, bodde i ungkarlshuset. Att de var ungkarlar betydde att de inte var gifta. Omkring sekelskiftet 1900 var de inte längre unga. De delade ett rum och lagade all mat själva. Mest blev det gröt. Persson arbetade väldigt hårt i stenbrottet och sparade så mycket han kunde. Jakobsson bar sina kläder tills de var alldeles trasiga. Han sydde till och med ihop två trasiga skjortor med garn. På så sätt återanvände dem och fick dessutom en lite tjockare skjorta.
Eftersom de inte hade några barn att försörja lyckades de spara lite pengar. Stenhuggarlönerna var högre än många andra arbetarlöner. Perssons två systrar ärvde den lilla förmögenheten. Den ena systern, som var gift med en stenhuggare kunde bygga ett eget hus i Stenhamra. Hon och hennes barn hade tur som hade en morbror som sällan var sjuk, arbetade ända fram till sin död och sällan unnade sig något själv.
Fackföreningar
Som du förstår så kunde inte alla spara pengar. Många arbetare bildade istället fackföreningar. Stenarbetarna startade sin år 1906. Men det stod i deras anställningskontrakt att de inte fick strejka. Det var vanligt att de som krävde högre lön eller bättre arbetsförhållanden fick sparken.
Arbetarna tänkte så här: Om vi går ihop (bildar en fackförening) och kräver samma sak, så blir det svårare för stenbrottets chef att veta vem han ska sparka. Vi kan kräva till exempel betald semester, bättre boende eller skydd mot arbetsskador, annars strejkar vi. Antingen stannar hela produktionen eller så får han förhandla.
Under tiden som stenbrottet fanns gick arbetare i hela landet ihop och lyckades få bättre villkor och löner.

Ritningen över ett av arbetarnas bostadshus visar de många små lägenheterna.

Foto: Martina Berglund, Stockholms läns museum. CC BY.
Fundera och samtala
- Varför tror du att de två ungkarlarna sparade sina pengar?
- Spara pengar eller gå med i facket, vilket var bästa sättet att förbättra sitt liv tycker du?
Mer källmaterial om bostäder





Maria Palmqvist, en hjälte i Tyresö
Isen sprack!
Maria Palmqvist visste också hur svaga isar fungerar. Den 16 februari 1919 var hon ute på Kyrkviken i Tyresö och åkte skridskor. En bit längre bort åkte ett par personer spark ute på isen. Plötsligt sprack isen under dem och det bildades en vak. Mannen och kvinnan på sparken hamnade i det iskalla vattnet.
Riskera livet för andra?
Maria Palmqvist såg och hörde vad som hände. Hon var gymnastiklärare och visste garanterat hur svaga isar fungerar. När isen har brustit en gång är det stor risk att den fortsätter att spricka om man närmar sig kanten. Så, om hon försöker att hjälpa de båda främlingarna som hamnat i vattnet, kan det hända att hon själv råkar illa ut. Och om hon inte gör någonting kommer de båda andra säkert att drunkna.
Som tur är hade Maria Palmqvist civilkurage. Hon vågade att göra det rätta, trots att det innebar en risk för henne själv. Hon hjälpte de båda sparkåkarna upp ur vattnet. Alla tre klarade sig.
Belöning till en hjälte
1920 skriver länsstyrelsen till regeringen om Maria Palmqvists hjältedåd. Länsstyrelsen vill att hennes insats ska belönas av civilministern, speciellt eftersom hon gjorde det med fara för sitt eget liv. Allt står att läsa i en liten i artikel i Dagens Nyheter, den 28 januari 1920.

Maria Palmqvists bild i tidningen Dagens Nyheter.
Kurage betyder mod. Om du har civilkurage är du en modig samhällsmedborgare. Du vågar säga din åsikt eller agera, även om det leder till svårigheter för dig själv. Du tänker mer på vad som är rätt än på att skydda dig själv.
Fundera och samtala
- Hur hade du tänkt och gjort i Maria Palmqvists situation?
- Varför ville länsstyrelsen belöna Maria Palmqvists mod?
- Vad berättar den här korta nyhetsartikeln om människor och samhället 1919-1920?
Mer om handlingskraftiga kvinnor
Arkivmaterial från Tyresö







Anna Johansson-Visborg och semesterbyn
Tidningen berättade att semesterbyn fyllde 50 år
Den 14 juni 1978 skrev Dagens Nyheter (DN) att ”Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år”.
I tidningsartikeln kan vi läsa att semesterbyn består av enkla stugor som går att hyra några veckor på sommaren. Stugorna ligger vid Skurusundet i Nacka. Det är bara kvinnor med låg lön som får hyra dem. Det bestämde nämligen Anna Johansson-Visborg när hon lät bygga semesterbyn 1928.
Bryggeriarbeterskan som kämpade för jämställdhet
DN beskriver Anna Johansson Visborg som ”ett geni på att organisera och entusiasmera alla för sina idéer”. Anna Johansson-Visborg jobbade som bryggeriarbeterska i Stockholm. De kvinnliga arbetarna tjänade mindre än sina manliga kollegor. Bryggeriarbetarnas fackförbund ville inte kämpa för att höja kvinnornas löner. Då startade Anna Johansson-Visborg en egen avdelning, där bara kvinnor fick vara med. På så sätt kunde de kvinnliga arbetarna jobba mot de orättvisa villkoren och för större jämställdhet med männen på arbetsplatsen. 1928 fick arbetarna rätt till en veckas semester vid midsommar.
Fattiga behöver också åka bort på semestern
Så här tänkte Anna Johansson Visborg: Bra att alla får rätt till semester, men ensamstående kvinnor som tjänade dåligt kan ändå inte åka någonstans. Semesterresor kostar ofta ganska mycket pengar. Så hon lät bygga stugor som låg nära Stockholm, hade låg hyra och som bara fattiga arbetarkvinnor fick boka. Anna Johansson-Visborg startade stiftelsen Visborgs minne, en sorts förening som skulle driva semesterbyn och se till att allt fungerar.
I tidningsartikeln står det att ”stugorna och rummen ska hyras ut till kvinnor och deras familjer till lägsta möjliga kostnad”. Det betyder att stiftelsen alltid har dålig ekonomi och att alla som jobbar med semesterbyn gör det gratis. Ordföranden till exempel: ”Det är så fint att ha så många vänner omkring sig att jag gärna jobbar gratis, säger Harriet Wallbom”.

Fotot på en ung Anna Johansson är taget på 1900-talets första tio år och finns med i ”Festskrift tillägnad Anna Johansson-Visborg” som gavs ut 1946.


Anna Johansson gifte sig med Sven Wisborg och tog hans efternamn samtidigt som hon behöll sitt flicknamn. Makarna stavade det gemensamma namnet olika resten av sina liv, han med det dubbla W och hon med det enkla V.
Anna Johansson-Visborg var också känd som Bryggar-Anna.
Fundera och samtala
- Anna Johansson-Visborg såg att många av de kvinnliga bryggeriarbetarna inte kunde åka på semester, trots att de fick rätt till det 1928. Därför byggde hon semesterbyn och bestämde uthyrningsregler som skulle hjälpa just de kvinnorna. Vilka andra saker kan hjälpa fattiga och lågavlönade kvinnor att åka bort på semestern?
- Stiftelsen Visborgs minne och semesterbyn vid Skurusundet i Nacka finns fortfarande kvar. Behövs den fortfarande? Varför i så fall?
- Källkritik: Vilka nackdelar kan du se med att använda en tidningsartikel från 1978 för att berätta historien om semesterbyn Visborgs minne? Vilka styrkor har tidningsartikeln från 1978?
Tre frågor om artikeln
Starta quizetRubrik här…
Rubrik här…
Gerda Bergh kämpade utan att synas
Gerda vem?
Gerda föddes som Gerda Winkrans i Göteborg 1864. När hon var 26 år gifte hon sig med konstnären och museichefen Richard Bergh. Hon fick tre barn, bodde i villa i Storängen i Nacka och hade ett fritidshus i Tyresö. Idag har vi svårt att få reda på mycket om vem Gerda egentligen var, men genom en tavla och en tidningsnotis kan vi söka svaren.

Dödsrunan i tidningen berättar
Dagen efter hennes död skrev tidningen Dagens Nyheter en dödsruna över henne. Dödsrunor är en sorts hyllningsporträtt över någon som dött. Den som skriver dödsrunan lyfter alltså fram de allra finaste sidorna hos den döda. Dödsrunan berättar vilka Gerda Berghs bästa egenskaper var, och bra saker som hon hade gjort.
Dödsrunan berättar bland annat så här:
Allt var lagt till rätta för att han skulle kunna ge sitt bästa. Själv har hon aldrig framträtt för offentligheten. [—] Som en sann konstnärshustru tog hon konsekvenserna av att ingenting får stå i vägen för verket.
Gerda Bergh var alltså inte känd som något annat än Richard Berghs fru? Det här var ett ideal för gifta kvinnor vid den här tiden: Hennes uppgift var i första hand att stötta sin man i hans arbete, inte att ha ett eget. Richard Bergh var en känd konstnär och hon var hemmafru, antagligen var det därför som dödsrunan inte bara handlar om Gerda Bergh utan också om hennes man.
Klicka på länken för att öppna texten i ett nytt fönster så att du kan lyssna på den med hjälp av uppläsningsfunktionen.
I texten finns det också andra ledtrådar som talar om vem hon var förutom fru till en känd konstnär:
Hon hade ett levande bildningsintresse och var in i det sista vaken för allt som rörde sig i tiden; [—] för allt som betyder något för människorna och deras utveckling.”
Gerda Bergh var alltså nyfiken, insatt och intresserad av kultur och samhällsfrågor. Hon kämpade i själva verket för ett rättvisare och mer jämlikt samhälle. Det är inte så många som vet om det bara.
Målningen av Gerda och hennes vänner
Gerda finns med i tavlan som du ser här. Den heter Vänner och målades av konstnären Hanna Pauli i början av 1900-talet. I den porträtteras kvinnor från nätverket Tolfterna tillsammans med sina manliga vänner. I mitten av tavlan sitter Ellen Key (känd författare och kvinnosakskämpe) och läser högt ur en bok. De flesta av vännerna som sitter runt henne var konstnärer eller författare, och nästan alla på målningen var ganska kända i dåtidens Sverige. Men inte Gerda Bergh. Det är hon som sitter i vit blus till höger om Ellen Key.

Författaren och Ellen Key läser högt för vännerna i Juntan. Gerda Bergh sitter till vänster om författaren. Hon har en vit blus på sig, och hennes man Richard Bergh håller sin hand på hennes rygg. Tavlan ”Vänner” är målad av Hanna Pauli mellan 1900 och 1907.
Vad ville Tolfterna förändra?
I början av 1900-talet var det stora klasskillnader i Sverige. Gerda Bergh och hennes vänner tillhörde medelklassen, och hade både pengar och utbildning. Människor i arbetarklassen var däremot fattiga och gick bara sex år i skolan. Men alla kvinnor hade en sak gemensamt: De hade alltid sämre villkor än män. Och de saknade rösträtt. Samhället var mycket ojämställt. Tolfterna ville att kvinnor i alla samhällsklasser skulle kämpa tillsammans för jämställdhet. Om alla kvinnor samarbetade skulle de bli starkare än om arbetarklassen och medelklassen kämpade var för sig.
Gerda Bergh, Ellen Key och de andra bjöd därför in arbetarkvinnor till möten där de lyssnade på föredrag och diskuterade politiska frågor, men också sjöng, dansade, lånade böcker och lekte lekar. De byggde broar mellan människor som hade olika bakgrund helt enkelt, genom att de fick lära känna varandra och se att de hade saker gemensamt. Tolfterna hade hundratals medlemmar genom åren. Det var tack vare Gerdas insats som de utbildade sig, samarbetade och kämpade för jämlikhet.
Vem går till historien?
Att vi inte vet mer om Gerda idag har nog att göra med att hon var hemmafru och att Tolfterna var en grupp som inte tillhörde något politiskt parti eller studieförbund. De personer som jobbar för andras bästa utan att själva stå i centrum och bli kända blir lättare bortglömda. Kanske fanns det långt många fler intressanta aktivister som förändrat livsvillkoren för oss som lever idag utan att vi någonsin får veta deras namn.

Fundera och samtala
- Kände du till Gerda Bergh sedan tidigare? Hur kommer det sig?
- Borde fler känna till Gerda Bergh? Varför i så fall?
- Vad krävs för att en person ska bli ihågkommen från historien? Vilka egenskaper, händelser, släktskap eller annat?
- Finns det könsrollsmönster idag som handlar om att kvinnor inte ska stå i vägen för en man?
Arkivbilder på byggnader i Nacka



