Akta så du inte bränner dig!

Industrialisering Upplands-Bro
Mannen på bilden hanterar flytande järn, men saknar skyddshandskar och skyddsglasögon. Järn smälter vid 1538 grader så du kan tänka dig att det måste vara extremt varmt där han jobbar. Och farligt.

Fotografiet är taget 1930 på familjeföretaget Ryds gjuteri, som låg vid en strand i närheten av Kungsängen i Upplands-Bro från 1903 till 1966. I gjuteriet tillverkades delar till större maskiner, till exempel tvättmaskiner och pumpar.

Vad gör ett gjuteri?

Att gjuta innebär att du formar en produkt genom hälla ett flytande, ofta upphettat och smält material i en form. När materialet har stelnat plockar du ut det och använder det, exempelvis som en maskindel. Ett enkelt och billigt sätt att tillverka metallprodukter.

Järn – en viktig resurs

Gjutjärn består helt enkelt av järn som innehåller en naturligt hög andel kol. Stål, som är den absolut vanligaste järnprodukten idag, består också av järn och kol. I dagens ståltillverkning så kontrolleras balansen mellan järn, kol och andra ämnen noga genom olika avancerade processer. När balansen är rätt blir stålet smidigt och lätt att forma. Gjutjärnet är däremot hårt och tungt, men tekniskt enklare att arbeta med, och därför billigare.

En man med keps böjer sig ner för att välta ut innehållet i en stor behållare.

Arbetsfotografi från Ryds gjuteri i Kungsängen, 1930-talet.

Sverige ger järnet

Ryds gjuteri var långt ifrån ensamma om att arbeta med järn. Järngruvor, järnbruk och gjuterier har funnits runt om i Sverige sedan 1600-talet. I och med Sveriges industrialisering så ökade den internationella handeln med järn. Under första och andra världskriget var det lätt att sälja järn. Det behövdes till vapen och annan krigsutrustning. Affärerna gick bra för gjuterier i kommunerna kring Stockholm.

Mot 1900-talets mitt så effektiviserades järn- och stålproduktionen. Allt fler moment som tidigare utfördes av människor, kunde nu utföras av maskiner. Produktionen mekaniserades.  Bara de största producenterna kunde konkurrera på en alltmer internationell marknad. De små gjuterierna och järnbruken blev inte längre lönsamma och 1966 fick Ryds gjuteri slå igen portarna.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-02
Uppdaterad: 2024-04-04

Fundera och samtala

  1. Det finns ett uttryck som heter “Den enes bröd, den andres död”. Vad i artikeln om järn och gjuterier passar det in på?
  2. Vad hade Ryds gjuteri behövt för att inte stänga igen 1966?

Fattade du poängen i texten?

Testa dig själv!

Starta quizet

Andra källor om industriarbete

Upplands-Bro 1910 – 1919
Sju män i skärmmössor arbetar vid olika maskiner i verkstaden.
Norrtälje
Ett hundratal män står uppställda på skeppsvarvets. Ett tjugotal pojkar sitter i skräddarställning längst fram. I bakgrunden syns byggnadsställningar av trä och havet.
Nacka 1895
Svartvitt fotografi, några kvinnor och ett par män arbetar i en verkstad.
Nynäshamn 1914