Tyresös tvättstugor
Extra inkomst från rikas smutstvätt
När industrialiseringen kom till Stockholm blev det så smutsigt i stan att det blev svårt att tvätta kläder. Anledningen var att kol och koks användes både för att värma hus och driva fabriker. Röken smutsade ner luften och vattnet. De som hade råd skickade då istället sina kläder till tvätterier ute på landet.
För bönderna i Tyresö blev tvätt ett bra sätt att tjäna extra pengar. I början var det torpare och bönder som hämtade rika stadsbors smutsiga lakan och kläder och tvättade dem i t.ex. Drevviken, Gudöån eller någon annanstans där vattnet var rent. I början av 1900-talet utvecklades tvätterierna till företag med mer avancerade maskiner och utrustning.
Vikensbergs tvätteri
På bilden ser du Vikensbergs tvätteri. År 1926 hade de ersatt häst och vagn med en tjusig lastbil. Den står parkerad framför tvätteriet som har en övervåning för att hänga tvätt i. Titta noga så ser du tvätten som hänger på tork. Väggarna har nämligen brädor som går att vinkla, så att luften ska kunna cirkulera. Då torkade tvätten snabbare samtidigt som den kunde hänga under tak och få skydd mot regn och snö.
I bottenvåningen fanns två tvättmaskiner och centrifug som drevs av en ångpanna. Pannan eldades med koks och senare olja och värmde också vattnet. Familjen Sjögren, som drev tvätten hade tre anställda. Männen på bilden ansvarade nog för transporterna. Så delades arbetet upp på den tiden.
Kvinnorna tvättade
På både de små bondtvätterierna och de större tvätteriföretagen var det kvinnor som arbetade med själva tvätten. Det var en gammal tradition som hängde med från bondesamhället. Vissa arbetsuppgifter på gårdarna, som tvätt, mjölkning och matlagning gjordes bara av kvinnor. Kvinnor som arbetade på tvätterierna fick lite större frihet. De tjänade egna pengar utan att behöva bo hos sin arbetsgivare som pigor och husor. Några av dem blev företagsledare för växande tvätteriverksamheter. Ett exempel är Anna Ringström som drev både Ringströms tvätteri, tre mangelbodar på Östermalm och en i Årsta.
Vikensbergs tvätteri år 1926. Lägg märke till luckorna som släpper in luft till torkladans övervåning.
Tvätteriet från andra sidan. Tvätterifamiljen Sjögren tar ett bad.
Ringströms tvätt låg också vid Drevviken. Titta på kartan här nedanför. På 1930-talet utvecklades Ringströms till en industri som tvättade 1320 kg tvätt om dagen. Huset är ombyggt men finns kvar.
Tyresös tvätterier på kartan
På kartan här under ser du flera platser i Tyresö där det fanns tvätterier.
- Ringströms tvätt.
- Vikensbergstvätten 1909-1926.
- I torpet Vreten på nuvarande Vretvägen tvättade man också. Här användes inte sjövatten. Istället pumpades vatten ur en brunn som förhoppningsvis var så djup att vattnet inte tog slut.
- Minst två tvätterier till låg på Tyresösidan av Gudöån, ”Hovslagarn’s” och Arne Meltins som 1930-1963 låg där radhusen ligger idag.
- Tyresös sista tvättlada. Se bilden här under. På båda sidor om Gudöån låg flera tvätterier.
- Alby gårds tvätteri.
Tvätterier i Tyresö på Lantmäteriets karta.
Svea slet med tvätten i Gudö
På kartan ser du var i Tyresö som tvätterierna låg. Gudö å är Tyresös gräns mot Haninge kommun. Av alla nuvarande kommuner hade Haninge flest tvätterier. Några av dem låg här vid Gudö å. Svea Larsson var 11 år gammal när hon flyttade hit med sina föräldrar år 1911. Hon tog över tvätteriet efter sin mamma och mormor. På bilden ser du tvätteriet på Triangelvägen där Svea arbetade från klockan åtta på morgonen till nio på kvällen. Bredvid huset ligger idag ett område med koloniträdgårdar. Där odlade Sveas familj havre, potatis och råg.
Fundera och samtala
- Vilka för- och nackdelar fanns med att arbeta med tvätt, jämfört med jordbruk?
- På vilket sätt hänger tvätterierna ihop med industrialiseringen?
