• Hem
  • Artiklar
  • Före tvättmaskinen var all tvätt handtvätt

Före tvättmaskinen var all tvätt handtvätt

Industrialisering Om du hade levt förr Huddinge
Tvättmaskinen piper – dags att fylla torktumlaren eller hänga upp de blöta plaggen. Jobbigt! Men väldigt enkelt jämfört med om du hade tvättat före industrialiseringen.

Tvätt förr

Innan det fanns tvättmaskiner brukade kvinnorna på landsbygden tvätta några gånger om året. I närheten av Stockholm och andra städer började några ta betalt för att tvätta andras smutsiga kläder och lakan. Tvätteriföretagen växte och tog hjälp av bättre verktyg och maskiner när samhället industrialiserades. Traditionen att det var kvinnor som tvättade höll i sig. De flesta som arbetade på tvätterierna var kvinnor. Det vanligaste jobbet för män var att köra maskinerna.

Titta på de korta filmklippen så får du en bild av det tunga arbetet med tvätten. Så här gick det till på ett tvätteri vid början av 1900-talet.

Redskap runt en vak i sjön.

Isvaken för sköljning av tvätten uppsågad på Albysjön vid Hagalunds Tvätterimuseum i Vårby. En hink med varmvatten för att värma fingrarna, issåg och klappträn framför 1970-talsbebyggelsen i Fittja. Foto: Olle Magnusson

Hämta tvätten i stan

En gång i veckan åkte någon från tvätteriet in till stan för att lämna ren tvätt och hämta smutsig.

Blötlägg

Det första steget var att tvätten lades i blöt. För att börja tvätt behövde du bära ved och vatten, göra upp eld och fixa tvättmedel.

Stöt

Tvätten behövde komma i rörelse precis som på en modern tvättmaskin. Skillnaden förr var att du själv fick vara motor.

Koka

Tvätt som tålde höga temperaturer kunde kokas för att bli riktigt ren.

Skölj

När tvättmedlet hade sköljts bort kunde det finnas fläckar kvar som fick gnuggas extra.

Klappa

Den sista sköljningen av tvätten gjordes direkt i sjön.

Torka

Särskilda torklador byggdes vid tvätterierna för att tvätten skulle kunna hänga under tak och torka året om.

Stryk

Långt innan det fanns elektriska strykjärn så strök man tvätten. Hur gick det till? Tvätterierna körde ibland tvätten till särskilda mangelbodar som kunde ligga inne i stan och ta hand om tvätt från flera tvätterier. Där ströks eller manglades tvätten. En mangel är en maskin som pressar tvätten mellan två trärullar så att den blir slät och fin.

Tvätterierna hade en vecka på sig att rengöra, stryka och leverera tvätten till kunderna i stan. Sedan började proceduren om från början igen.

Artikeln är ett samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska och Hagalunds tvätterimuseum som drivs av Vårby-Fittja hembygdsförening.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-10-19
Uppdaterad: 2024-03-13

Fundera och Samtala

  1. Vilka risker för skador kan ha funnits i de olika tvättmomenten som texten beskriver?
  2. Det var ofta kvinnor från arbetarklassen som tvättade förr, både som anställda i tvätterier och tidigare i i bondesamhället. Vem tvättar idag?
  3. Vilka följder tror du att det fick för familjer som fick en egen tvättmaskin eller tvättstuga, som blev vanligt på 1960-talet?

Vad vet du om att tvätta förr?

Starta quizet

Historiska tvättbilder

Fyra kvinnor och en man i badkälder står i vattnet och två barn sitter på stranden.
Tyresö 1930
Två män och en gammal bil framför en lada.
Tyresö 1926
En annons med två bilder som föreställer byggnader och tvätt på tork utomhus. Texten lyder: Älta ångtvätt telefon Älta 19. Rekommenderas. Utför all slags tvätt och mangling väl, snabbt och billigt. Modern, ej skadlig tvättmetod. OBS.! Prima insjövatten, luft och soltork vid tvättningen! Hämtning och expediering dagligen. Vördsamt Älta ångtvätt.
Nacka 1950
Svartvitt fotografi, två kvinnor står och sträcker och viker lakan i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, två kvinnor arbetar i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962