Kvinnokamp i Täby

Aktivism Täby

Fotografiet är taget 1936 – och det är riksdagsval i Sverige det året. På bilden syns socialdemokratiska kvinnor från Viggbyholm och trakten omkring.  De håller upp en fana och på lastbilsflaket sitter valaffischer. Det var vanligt med lokala politiska kvinnoföreningar. Kvinnoföreningarna var aktiva både i samband med riksdagsval och mellan valen.

1921 införde Sverige allmän och lika rösträtt. Män och kvinnor röstade för första gången på lika villkor. Men de socialdemokratiska kvinnorna på lastbilsflaket var inte nöjda. De kämpade för fler samhällsförändringar, som ännu inte hade ägt rum.

“Arbete åt alla – ökad köpkraft” stod på Socialdemokraternas valaffischer

Affischerna på lastbilen berättar om Socialdemokraternas politik 1936. Ett av budskapet lyder: ”Arbete åt alla – ökad köpkraft”. Socialdemokraterna ville att staten skulle få fler att börja förvärvsarbeta och tjäna pengar, både kvinnor och män. Ju fler människor som tjänade pengar, desto fler konsumerade och betalade skatt. Skatten behövdes för att finansiera till exempel  barnbidrag och höjda pensioner, det vill säga sociala reformer som Socialdemokraterna ville genomföra.

Socialdemokraterna ville också att staten skulle göra mer för att höja standarden i landets bostäder, och minska trångboddheten. Många arbetarhem var dragiga och orenoverade. Bostadsstandarden var väldigt låg för de flesta arbetare, barnfamiljer och gamla. För de socialdemokratiska kvinnorna var detta en huvudfråga eftersom de ofta tillbringade mer tid i hemmet än vad männen gjorde. Hemmet betraktades vid den här tiden som kvinnans huvudansvar, snarare än mannens.

Politiskt engagemang igår, idag och imorgon

De flesta politiska partierna i riksdagen har särskilda kvinnoförbund än idag, men de hade fler engagerade medlemmar på 1930-talet, när bilden togs. En förklaring är att kvinnors och mäns förutsättningar att skapa och påverka sina liv då var mer olika då än vad de är idag. Kvinnlig rösträtt var fortfarande ganska nytt, men med rösträttskampen bakom sig var det tydligt för många kvinnor att det fanns fler rättigheter att kämpa för. I rutan här bredvid ser du en sammanfattning av de viktigaste sakerna

Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.

Demonstrerande kvinnor på lastbilsflak i Täby 1936

Kvinnor kämpade och vann
Kvinnoförbunden påverkade politiken mycket under 1900-talet och drev igenom många reformer. Till exempel:

a) Allmän föräldraförsäkring (rätt till föräldraledighet)

Från 1931 till 1974 fanns en moderskapsförsäkring i Sverige. Ursprungligen benämndes den “Moderskapspenning” och var lika hög för alla kvinnor, oavsett om de förvärvsarbetade eller inte. När den infördes på 1930-talet så förväntades inte mödrar arbeta. Från 1955 blir moderskapspenningen baserad på inkomstbortfall. 1974 infördes istället föräldraförsäkringen som även pappor hade rätt till. Den har sedan dess byggts ut vid ett flertal tillfällen. Införandet av moderskapspenning och allmän föräldraförsäkring har möjliggjort för kvinnor att kunna fortsätta förvärvsarbeta även efter att de blivit förälder.

b)  Allmänt finansierad barnomsorg

År 1943 beslutar regeringen efter en statlig utredning att förskolor och barnkrubbor (daghem) ska få statsbidrag. år 1975 införs allmän förskola, vilket möjliggjorde för allt fler kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden och utvecklas i sin profession, även efter att de fått barn.

c)   Särbeskattning

År 1971 slopades sambeskattningen och istället infördes särbeskattning. Detta innebär att varje individ beskattas utan hänsyn till någon annan persons inkomstförhållanden. Reformen resulterade i att den parten i ett äktenskap som tjänade minst (oftast kvinnan) inte kom i beroendeställning till den som tjänade mest (oftast mannen). Särbeskattningen gav incitament för många kvinnor att ta steget ut på arbetsmarknaden.

d)  Rätt till preventivmedel och abort

Från 1910 till 1938 var infomation och försäljning av preventivmedel förbjudet enligt svensk lag. Under 1920- och 1930-talet förde liberaler och socialdemokrater en intensiv kampanj för att legalisera preventivmedel, vilket också skedde 1938. Från 1964 blev även p-piller tillåtna. År 1975 infördes rätten till fri abort till och med den 18:e graviditetsveckan. Sammantaget gav dessa lagändringar kvinnor betydande möjlighet till familjeplanering och självbestämmande.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-11-30
Uppdaterad: 2023-01-10

Fundera och samtala

  1. Vilka likheter och skillnader kan du se mellan ungdomarnas engagemang i artikeln och vad du vet om ungdomars engagemang i samhällsfrågor idag?
  2. Tycker du att de socialdemokratiska kvinnorna i Viggbyholm verkade engagera sig i viktiga frågor?
  3. Vilka samhällsfrågor engagerar dig?

Testa dina kunskaper!

Starta quizet

Fler kvinnor ur historien

Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.
Nynäshamn 1920
Svartvitt foto med tretton kvinnor som ställt upp sig för fotografering mot en fond av granar.
Täby 1900 – 1940
En lärarinna står mellan bänkraderna i ett klassrum. Femton elever sitter i bänkarna.
Täby
Två kvinnor står på knä och tvättar i en vak i isen strax intill land. Ett barn står bredvid. En kvinna står vid en träbalja och håller en kanna i handen.
Nacka 1920
Svartvitt fotografi, en kvinna mjölkar en ko på stranden, i bakgrunden ligger en uppdragen roddbåt.
Nynäshamn 1890