Gerda Bergh kämpade utan att synas

Aktivism Nacka Tyresö
Gerda Bergh var en samhällsengagerad person som kämpade för ett rättvisare samhälle. Hon skapade kontakt mellan kvinnor från olika samhällsklasser som aldrig skulle ha träffats annars. Ändå finns det nästan inga spår efter henne. Hur blev det så?

Gerda vem?

Gerda föddes som Gerda Winkrans i Göteborg 1864. När hon var 26 år gifte hon sig med konstnären och museichefen Richard Bergh. Hon fick tre barn, bodde i villa i Storängen i Nacka och hade ett fritidshus i Tyresö. Idag har vi svårt att få reda på mycket om vem Gerda egentligen var, men genom en tavla och en tidningsnotis kan vi söka svaren.

Tidningartikel på gulnat papper i två spalter. Överst i högra spalten ett portättfotografi av Gerda Berg.

Dödsrunan i tidningen berättar

Dagen efter hennes död skrev tidningen Dagens Nyheter en dödsruna över henne. Dödsrunor är en sorts hyllningsporträtt över någon som dött. Den som skriver dödsrunan lyfter alltså fram de allra finaste sidorna hos den döda. Dödsrunan berättar vilka Gerda Berghs bästa egenskaper var, och bra saker som hon hade gjort.

Dödsrunan berättar bland annat så här:

Allt var lagt till rätta för att han skulle kunna ge sitt bästa. Själv har hon aldrig framträtt för offentligheten. [—] Som en sann konstnärshustru tog hon konsekvenserna av att ingenting får stå i vägen för verket.

Gerda Bergh var alltså inte känd som något annat än Richard Berghs fru? Det här var ett ideal för gifta kvinnor vid den här tiden: Hennes uppgift var i första hand att stötta sin man i hans arbete, inte att ha ett eget. Richard Bergh var en känd konstnär och hon var hemmafru, antagligen var det därför som dödsrunan inte bara handlar om Gerda Bergh utan också om hennes man.

Lyssna på texten i dödsrunan

Klicka på länken för att öppna texten i ett nytt fönster så att du kan lyssna på den med hjälp av uppläsningsfunktionen.

Gerda Berghs dödsruna

I texten finns det också andra ledtrådar som talar om vem hon var förutom fru till en känd konstnär:

Hon hade ett levande bildningsintresse och var in i det sista vaken för allt som rörde sig i tiden; [—] för allt som betyder något för människorna och deras utveckling.”

Gerda Bergh var alltså nyfiken, insatt och intresserad av kultur och samhällsfrågor. Hon kämpade i själva verket för ett rättvisare och mer jämlikt samhälle. Det är inte så många som vet om det bara.

Målningen av Gerda och hennes vänner

Gerda finns med i tavlan som du ser här. Den heter Vänner och målades av konstnären Hanna Pauli i början av 1900-talet. I den porträtteras kvinnor från nätverket Tolfterna tillsammans med sina manliga vänner. I mitten av tavlan sitter Ellen Key (känd författare och kvinnosakskämpe) och läser högt ur en bok. De flesta av vännerna som sitter runt henne var konstnärer eller författare, och nästan alla på målningen var ganska kända i dåtidens Sverige. Men inte Gerda Bergh. Det är hon som sitter i vit blus till höger om Ellen Key.

Män och kvinnor sitter runt ett bord som lyses upp av en ensam lampa. En kvinna läser ur en bok.

Författaren och Ellen Key läser högt för vännerna i Juntan. Gerda Bergh sitter till vänster om författaren. Hon har en vit blus på sig, och hennes man Richard Bergh håller sin hand på hennes rygg. Tavlan ”Vänner” är målad av Hanna Pauli mellan 1900 och 1907.

Vad ville Tolfterna förändra?

I början av 1900-talet var det stora klasskillnader i Sverige. Gerda Bergh och hennes vänner tillhörde medelklassen, och hade både pengar och utbildning. Människor i arbetarklassen var däremot fattiga och gick bara sex år i skolan. Men alla kvinnor hade en sak gemensamt: De hade alltid sämre villkor än män. Och de saknade rösträtt. Samhället var mycket ojämställt. Tolfterna ville att kvinnor i alla samhällsklasser skulle kämpa tillsammans för jämställdhet. Om alla kvinnor samarbetade skulle de bli starkare än om arbetarklassen och medelklassen kämpade var för sig.

Gerda Bergh, Ellen Key och de andra bjöd därför in arbetarkvinnor till möten där de lyssnade på föredrag och diskuterade politiska frågor, men också sjöng, dansade, lånade böcker och lekte lekar. De byggde broar mellan människor som hade olika bakgrund helt enkelt, genom att de fick lära känna varandra och se att de hade saker gemensamt. Tolfterna hade hundratals medlemmar genom åren. Det var tack vare Gerdas insats som de utbildade sig, samarbetade och kämpade för jämlikhet.

Vem går till historien?

Att vi inte vet mer om Gerda idag har nog att göra med att hon var hemmafru och att Tolfterna var en grupp som inte tillhörde något politiskt parti eller studieförbund. De personer som jobbar för andras bästa utan att själva stå i centrum och bli kända blir lättare bortglömda. Kanske fanns det långt många fler intressanta aktivister som förändrat livsvillkoren för oss som lever idag utan att vi någonsin får veta deras namn.

Familjen Berghs villa på Värmdövägen i Nacka.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-03-31
Uppdaterad: 2023-05-24

Fundera och samtala

  1. Kände du till Gerda Bergh sedan tidigare? Hur kommer det sig?
  2. Borde fler känna till Gerda Bergh? Varför i så fall?
  3. Vad krävs för att en person ska bli ihågkommen från historien? Vilka egenskaper, händelser, släktskap eller annat?
  4. Finns det könsrollsmönster idag som handlar om att kvinnor inte ska stå i vägen för en man?

Vad vet du om Gerda Bergh?

Tre snabba frågor

Starta quizet

Arkivbilder på byggnader i Nacka

Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Två kvinnor står på knä och tvättar i en vak i isen strax intill land. Ett barn står bredvid. En kvinna står vid en träbalja och håller en kanna i handen.
Nacka 1920