Stockholms län urbaniseras
Roslags Näsby
Från slottsmark till villastad
Här ser du ett reklamblad, en plan för ett nytt bostadsområde: “Näsby Sportstad” i Roslags-Näsby. År 1901 köpte Carl Lamm Näsby slott. Slottet var nedgånget och i behov av stora renoveringar. Detta finansierade Lamm till stor del genom att stycka av mark från slottets ägor och sedan sälja marken som villatomter. Där det tidigare varit skogar och ängar flyttade från 1920-talet och framåt nya människor in. På många håll blev villastäderna kvar och ser ungefär likadana ut idag, men på andra håll förtätades de senare med ytterligare bebyggelse.
Urbanisering har flera betydelser
Industrialiseringen ledde till att människor flyttade från landet till städerna. Det kallas urbanisering. Men urbanisering har flera betydelser, det betyder också att det blev fler städer och tätorter. Ofta byggdes järnvägen mellan städer och samhällen som redan fanns. Men ibland var det tvärtom. Nya stationssamhällen växte fram längs järnvägen, som till exempel Roslags-Näsby och Viggbyholm längs Roslagsbanan. Urbaniseringen innebar inte bara att människor flyttade till städerna, den innebar också att stadsbebyggelsen med tiden bredde ut sig över stora delar av Stockholmsregionen. Planerna för Näsby-Sportstad är ett exempel på just detta.
Näsby Sportstad, Utdrag ur broschyr från 1926.
Fundera och samtala
- Vad är det som säljs i det här reklambladet?
- Vem ska köpa det som säljs?
- Vilka egenskaper lyfter säljaren fram som unika för just ”Näsby Sportstad” och dess omgivningar?
Minns du vad du läst?
Starta quizetRelaterade artiklar
Mer källmaterial som berör stadsutveckling
När industrialismen mötte bondesamhället i Nynäshamn
Maten kunde åka längre med snabba transporten
Under 1800-talet blir transporterna snabbare. Från Nynäshamn byggs järnväg in till Stockholm. Resan med tåg går mycket fortare än med häst och vagn. När fartygen får motorer istället för segel tar det mycket kortare tid att åka båt från Nynäshamn till Visby också.
Det här fotot är taget i början av 1900-talet i hamnen i Nynäshamn, på Gotlandskajen. Köttet i kylkantinen kommer antagligen från djur som är uppfödda på en gotländsk bondgård och som slaktades på ön innan det transporterades därifrån till Stockholm. De snabba transporterna med motorbåt, tåg och kylkantin gjorde det möjligt att få köttet hela vägen från Gotland till Stockholm innan det hann bli gammalt och dåligt.
Lokalproducerad mat utan stora transporter
Fast industrialiseringen är i full gång mjölkar Mina Strid en ko för hand och Maria Plazikowski tittar på. Så här har det sett ut på landsbygden i Sverige i hundratals år. Fotot är taget på 1890-talet i Nynäshamn. Precis här ligger Gotlandshamnen idag.
Hela kon kunde bli mat
För många familjer som bodde på landsbygden var en ko den allra mest värdefulla ägodelen de hade, ända in på 1900-talet. Kon kunde nämligen både ge mjölk, nya kalvar och kött. För många människor var det viktiga livsmedel, som både gick att sälja och äta själv.
När en ko slaktades var det många som behövde hjälpa till. Nu för tiden sker slakten oftast på ett slakteri dit man kör djuren. Tidigare var det vanligare att djuret slaktades hemma på gården. Det mesta av djurets delar blev mat. Tarmarna sköljdes rena och användes som fjälster – korvskinn. Mindre köttbitar och sådana delar av djuret som inte var så fina kunde malas ner för att stoppa korvarna med.
Utan kylskåp är färsk mat en lyx
Innan det fanns moderna kylskåp var det svårt att få maten att hålla sig färsk. Kött går att torka eller röka till exempel, för att det ska hålla längre. Färskt kött var en lyx som kanske bara fanns precis efter slakten.
Moderna tekniker och gamla vanor samtidigt
Under industrialismen utvecklades teknik och transporter som gjorde det möjligt att bevara maten färsk under längre tid och transportera den längre sträckor än tidigare. Men samtidigt som den nya tekniken förändrade människors sätt att hantera och frakta mat, levde det gamla sättet kvar som tidigare hade varit det vanligaste. Långt in på 1900-talet var det vanligt att ha egna djur för delar av sin egen matproduktion om man bodde på landsbygden.
En hamnarbetare flyttar en kylkantin på Gotlandskajen i Nynäshamn, 1920-tal.
Kantinen fungerar som en stor termos. När den är kall och packas med kylda eller frysta livsmedel och is, håller den kylan i upp till två dygn.
Det är ett effektivt, praktiskt och ganska billigt sätt att transportera kylda eller frysta livsmedel på, eftersom det inte behövs någon elektricitet för att hålla den kall.
Mina Strid mjölkar en ko och Maria Plazikowski tittar på.
Fundera och diskutera
- På vilka sätt har industrialismen påverkat våra matvanor?
- Är kylkantinen ett modernt eller gammaldags sätt att transportera färskvaror?
- Vilka för- och nackdelar ser du med de två sätten att hantera kött som livsmedel?
- Vilka matvaror som vi äter idag har kommit till Sverige i kylcontainer?
Kommer du ihåg vad du läst!
Starta quizet
Nynäshamn
Fler bilder från Nynäshamns kommuns historiska bildarkiv
Loket går som tåget!
I slutet av 1800-talet byggdes det järnvägar på flera håll i Stockholms län. Om du tittar nära på fotografiet från Nacka 1893 så kan du se hur stolta personerna är över lokomotivet som snart ska gå på Saltsjöbanan. På det andra fotot drar ett av Roslagsbanans ånglok ett tåg över ängarna i Täby, 1910.
Roslagsbanan gick från gods- till persontransport
Roslagsbanan byggdes mellan 1885 och 1926. Till en början handlade järnvägen om bättre transporter för jordbruksprodukter, tegel och järn från Roslagen in till Stockholm. Men snart insåg bland annat Carl Robert Lamm att järnvägen också var en fördel för att kunna bygga ett helt nytt samhälle där människor kunde bo. Det blev Roslags Näsby – lugnt och skönt ute på landet men bara en kort tågresa ifrån storstaden Stockholm. Här hade det tidigare varit jordbruksmark, ängar och hagar intill järnvägsspåren, men nu blev det ett nytt stationssamhälle. Fotot på Roslagsbanans ångdrivna tåg är taget precis före Roslags Näsby 1910. Den ena av kvinnorna i ljusa klänningar är Dora Lamm, gift med Carl Robert Lamm.
Samhällen växer när avstånden blir mindre
Utan ånglokomotivet hade många av de samhällen som nu finns kring Stockholm inte funnits, eller i varje fall inte sett ut som de gör idag. Samhällen som Viggbyholm, Åkersberga, Saltsjöbaden och Nynäshamn utvecklades allt eftersom avstånden krympte till andra orter i länet. En resa som tidigare tog en hel dag med häst och vagn, kunde med ånglokets hjälp genomföras på mindre än en timme.
Ny järnväg lades över ängar, genom skogar och mellan bondgårdar. Stationer placerades med jämna mellanrum och runt dem byggdes nya samhällen – centralorter och villastäder. Allt färre personer i Stockholms län kom att livnära sig på jordbruk och djurhållning. Men allt fler kunde bo en bit utanför närmaste stad och ändå jobba som tjänstemän och ta tåget till och från jobbet. På så vis bidrog ångloket till urbaniseringen där människor lämnade landsbygden för tätorterna.
Staten ansvarade för att bygga de stora järnvägarna genom Sverige under 1800- och 1900-talet. Men lokala järnvägslinjer byggdes av privata företag, som till exempel Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Under första halvan av 1900-talet elektrifierades järnvägarna i hela landet, och fick nya lok som drevs av el från ledningar i luften istället för ånglok som eldades med kol.
Arbetare vid bygget av Saltsjöbanan, 1893. Loket kommer från Nya AB Atlas i Stockholm. (Nacka)
Dora Lamm och en okänd kvinna intill Roslagsbanan strax utanför Roslags Näsby, 1910. (Täby)
Fundera och samtala
- Studera fotografiet från Nacka 1893. Varför tror du att järnvägsarbetarna lät sig fotograferas framför ett lokomotiv? Vilken nymodighet skulle det motsvara idag?
- Studera fotografiet från Täby 1910. Det här fotografiet är taget 17 år senare. Finns det något i bilden som skvallrar om att det är taget senare än det första?
- Ge minst två exempel på hur järnvägen påverkade människors liv i slutet av 1800-talet.
Mer om Saltsjöbanan och Roslagsbanan
Källmaterial
Fler historiska källor som berör de privata järnvägarna Roslagsbanan och Saltsjöbanan.
Drömmar och verklighet i Täbys villakvarter
Kommunikationer, natur och ett ordnat samhälle
Alla broschyrer här talar om hur lätt det är att ta sig till Stockholm. Närheten till järnvägsstationer är det viktigaste men båt och cykel nämns också. Det var fortfarande mycket ovanligt med bilar. Tomtförsäljarna beskriver de vackra nya bostadsområdena med trädgårdar, skog, fiske och badsjöar. De lockar också med att det finns ledningar för vatten och avlopp, elektrisk ström och vägar.
Reklam för att köpa villatomt i Täby, 1922 (Täby kommunarkiv)
Stockholm blir fullt
När Stockholms län industrialiserades växte befolkningen från 250 000 personer 1885 till en miljon 1950. I och runt Stockholm fanns arbete som lockade människor från hela landet. Men var skulle alla bo? I Stockholms innerstad trängdes stora familjer i små enrumslägenheter. Det var smutsigt och fanns för lite rent vatten. Vid 1800-talets mitt dog fortfarande vart tredje spädbarn före sin ettårsdag. Då var det många som hellre ville bo i ett eget hus i Täby.
Hur fick man råd med ett eget hem?
Det var flera olika saker som bidrog till att det blev möjligt för fler att bygga ett eget hus.
- Staten lånade ut pengar ur en egnahemslånefond. Det blev lättare att låna och billigare.
- Flera företag sålde prefabricerade hus där väggarna byggdes i fabrik och sedan sattes ihop där huset skulle stå.
- Det blev mindre lönsamt att driva jordbruk. Stora bondgårdar i närheten av städerna kunde istället tjäna mycket pengar på att sälja tomter av sina stora markområden.
- Lönerna höjdes så att fler arbetare och lägre tjänstemän fick pengar över i slutet av månaden.
Missnöje i Täby Fastighetsägareförening
I Täbys kommunarkiv finns en skrift som visar att villalivet inte alltid var lika idylliskt som i broschyrerna. De boende är missnöjda med att det säljs allt fler tomter och att det inte finns någon plan för hur området ska byggas ut. Om det blir fler hus hotas den vackra naturen. Dessutom blir det nödvändigt att bygga ett gemensamt avlopp istället för att leda ut sitt smutsiga vatten i ett dike eller en brunn på tomten.
”Det är ett livsvillkor för Täby villasamhälle att få behålla sin karaktär av trädgårdsstad, varigenom ett för såväl den enskilde som för samhället ruinerande kloaknät blir överflödigt.”
Municipalsamhälle
Fastighetsägarna i Täby vill bilda ett municipalsamhälle. Det var en sorts kommun i kommunen som fanns före 1971 och som bildades på platser med en tät befolkning som ändå inte riktigt var städer. Det var fiskebyar, bruksorter och ofta stationssamhällen. Om Täby skulle bli ett municipalsamhälle så skulle de kunna ta upp skatt och bestämma mer över ortens utveckling. Här kan du läsa ett utdrag ur skriften där villaägarna listar vad de vill använda skatterna till.
Tomter till salu i Löttinge på 30-talet
Samtala och reflektera
- Lovar broschyrerna för mycket eller ger de en realistisk bild av villalivet i Täby?
- Det finns många förklaringar till att Täbys villaområden växer på 20-talet. Hur många kan du återberätta?
- Vad tror du att Fastighetsägarföreningen i Täby skulle ha sagt om de sett Täby idag?
Relaterat arkivmaterial
