Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Strumpfabriken

Industrialisering Om du hade levt förr Huddinge
Fina damstrumpor av nylon är svårt att sy själv. Det krävde avancerade apparater. Sådana fanns i Huddinge.

Fabriken sökte kvinnlig arbetskraft

I strumpfabrikens annons här intill kan du se att de sökte efter kvinnor som hade erfarenhet av industriarbete. Idag hade det räknats som diskriminering att skriva vilket kön man vill ha på den som som ska göra ett jobb. Men på 1940-talet var det helt naturligt. Kvinnor hade lägre löner än män, så det var billigare att anställa dem. Dessutom så var många män inkallde till armén och beredda att rycka ut om Sverige skulle dras i i andra världskriget.

Fabriken ordnade daghem och bostad

För att få arbetskraft till fabriken så hittade strumpfabriken på att starta ett daghem som tog hand om barnen medan kvinnorna arbetade. De hade också ett hus med lägenheter som kvinnor kunde hyra. Huset låg vid nuvarande Huddinge gymnasium. Det var dass på gården och på övervåningen hade Strump-Janne, fabrikens föreståndare sitt kontor.

Vilka arbetade på fabriken?

Som mest jobbade 164 personer på strumpfabriken. 70% var kvinnor och många bodde i villorna runt Huddinge station. Där hade de köpt tomter och byggt hus under 1920- eller 30-talet. En del hade säkert män som kallats in till armén och var i behov av extra inkomster. Flera av de anställda hade flytt från Estland där andra världskriget rasade.

Förutom de som arbetade på strumpfabriken så kom andra kvinnor dit och lämnade in strumpor för färgning. Det var strumpor som de själva hade tillverkat hemma.

Bättre tider – då stängde fabriken

Efter kriget kom sjöfarten och handeln mellan länder igång igen. Nylonstrumpor utan skarvar var det nya som alla ville köpa. För att tillverka det krävdes att fabriken köpte helt nya maskiner. Fabriksägarna tyckte att det blev för dyrt och att det skulle bli svårt att tjäna så mycket pengar så att det täckte kostnaderna för nya maskiner. De förstod att de skulle behöva konkurrera med billiga strumpor från andra länder, där lönerna var lägre. Därför lade de ner fabriken år 1954.

Kvinnor sitter vid symaskiner i ett stort rum med takfönster.

Arbete på övervåningen i den gamla oljefabriken dit strumpfabriken flyttade 1939.

Annons från Aktiebolaget Stockholms strumpfabrik. Efter företagets namn, adress och telefonnummer så står att de "söker kvinnlig arbetskraft, företrädelsevis sådana som har varit sysselsatta inom manufakturbrancschen.

Strumpfabrikens annons.

Kvinnor vid bänkar i en stor lokal.

Strumpfabriken på 1950-talet.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-21
Uppdaterad: 2024-04-05

Fundera och samtala

  1. Vilka var fördelarna med att fabriken erbjöd bostad till arbetarna? För vem var det en fördel?
  2. Hur tror du att arbetsmiljön på en fabrik idag skiljer sig från vad du kan se på bilderna?

Vad vet du om strumpfabriken?

Starta quizet

Kvinnor inom industrin

Botkyrka 1950
svartvitt foto av tre kvinnor som sitter böjda över en telefonväxel med ryggen mot kameran.
Nacka 1949
Ett svartvitt fotografi av en kvinna i rutig klänning sitter vid en gammaldags telefonväxel som står i ett rum med småblommiga tapeter.
Nacka 1925
Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962
En kvinna sitter på en stol.
Nacka 1900 – 1909
Svartvitt fotografi, två kvinnor står och sträcker och viker lakan i tvätteriet.
Nacka 1962
En svartvit bild av en kvinna vid ett skrivbord. På bordet syns ålderdomlig elektronisk apparatur och i bakgrunden syns fyra stora skåpdörrar.
1959
En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.
Nynäshamn 1920

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Tågkrocken

Industrialisering Huddinge
Järnvägen gjorde resor och transporter snabbare men det skapade också nya faror.

Missade stoppsignalen

En lokförare körde den 19 september 1908 ett godståg på väg mot Stockholm. Av någon anledning missade han stoppsignalen vid Huddinge station och körde vidare. Istället för att vänta på det mötande tåget vid stationen så körde han vidare norrut. Tågpersonalen på stationen upptäckte misstaget så de började ropa och vifta med lyktor men föraren hörde och såg det inte. I kurvan efter kyrkan mötte han ett snälltåg på väg mot Malmö. Det var för sent att bromsa och de två tågen kolliderade.

Båda tågen fick mycket stora skador. Flera passagerare och en konduktör skadades men de två lokförarna klarade sig med några skråmor och blåmärken. Eldaren som hade jobbet att lasta in kol i ånglokets motor såg det mötande tåget och hoppade av i farten. Alla överlevde lyckligtvis.

Skrönan om det sjunkna loket

Det cirkulerade länge ett rykte om att det skulle ligga ett sjunket lok norr om Huddinge station. Det är lätt att tänka sig att en sådan skröna hade uppstått efter den dramatiska tågkrocken. I mitten av 1980-talet skulle man gräva ur för ett bygge och då hittade man plåtdelar. Det är okänt om det var ett helt lok eller bara delar från de krockade tågen. Skräpet fick ligga kvar och gjöts in i betong.

När du passerar här med tåget så kan du tänka på att järnvägsspåret vilar stabilt på rester från tågkraschen i sin grav av betong.

En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.

Det trasiga loket efter olyckan. I bakgrunden syns döda bron.

En teckning av två tåg som kolliderar på rälsen.

Teckning av tågkollisionen. Olyckan blev en stor nyhet eftersom tågolyckor var något helt nytt.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-20
Uppdaterad: 2024-03-21

Fundera och samtala

  1. Skrönan om loket bygger antagligen på tågkraschen i Huddinge. Känner du till andra skrönor eller rykten?
  2. Hur uppstår och sprids skrönor och rykten?

Vad vet du om tågkrocken?

Starta quizet

Källmaterial om järnvägen

Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
Svartvitt fotografi. En man sitter på gammal perrong med fötterna bredvid rälsen. I bakgrunden stationens väntkur.
Sjutton rallare står uppställda bakom en häst som spänts för ett litet tåg med tre vagnar fullastade med jord och sten. En av rallarna, en ung pojke står på den främsta vagnen och håller hästens tömmar.
Nynäshamn 1901
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910

Fullersta nu & då

Industrialisering Huddinge
Från bondgård till storstad. Se hur området runt Huddinges järnvägsstation har förändrats på 130 år.

Från 1893 till idag

På kartbilden från år 1893 är Fullersta gård och Huddinge kyrka markerade med rött. När järnvägen drogs fram genom Huddinge så fanns här inte så många fler hus. Huddinge centrum idag ser helt annorlunda ut. Växla mellan bilderna och se hur miljön runt kyrkan och mangårdsbyggnaden på Fullersta gård har förändrats.

Järnväg men ingen stad

Järnvägen kom till Huddinge år 1860 men som du ser på kartan så har det inte vuxit fram någon stad 33 år senare. Industrialiseringen av Sverige började i mitten av 1800-talet, men länge var järnvägen det enda tecknet på det i Huddinge centrum. De flesta av husen som du ser på satellitbilden är byggda efter 1950-talet.

Lönsamt jordbruk och krångliga regler

En av förklaringarna är att Fullersta gård var en av de gårdar drog nytta av nya redskap och metoder som förbättrade jordbruket. Mjölk och andra produkter kunde fraktas med järnvägen. En annan förklaring är att reglerna för att dela upp den jord man ägde var krångliga fram till slutet av 1800-talet. När Stockholm växte blev marken nära stan mer värd. Reglerna förenklades också och då började små stugor byggas vid stationen. Idag är många av husen närmast järnvägen rivna och större hus har fått ta deras plats.

Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.

Flygfotot från 1936 visar att en villastad har vuxit upp i Fullersta. Längst upp i bilden ser du järnvägen. Huddinge centrum ligger idag på ängarna på andra sidan.

En motorväg genom trädgården

Vägarna och alla bilar tar också utrymme. Titta på kartan så ser du vägen mot Stockholm. Den kommer från nedre högra hörnet, korsar järnvägen och fortsätter sedan förbi kyrkan och vidare förbi dagens Tomtbergaskola och Kvarnbergsplan. På flygbilden ser du hur dagens Huddingeväg går rakt över Fullersta gårds trädgård.

Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.

När du åker bil på Huddingevägen så är det här du passerar. Trädgårdsgångarna sydöst om gården syns tydligt på kartan från 1893.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och samtala

  1. Landskapet på kartan är helt förändrat. Är det mest positivt eller negativ tycker du?
  2. Hur tror du att området har förändrats om 50 år?
  3. Känner du till andra platser i ditt närområde som förändras just nu eller där det finns sådana planer?

Vad vet du om Fullerstas historia?

Starta quizet

Historiska källor från Huddinge

1910 – 1922
Ett svartvitt foto av en landsväg som leder upp för en backe till några hus. Mitt i bilden står en skylt.
Huddinge 1940 – 1945
1918 – 1929
Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.
Huddinge 1926
Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.
Huddinge 1878 – 1885
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973

Nu & då i Stuvsta centrum

Industrialisering Huddinge
Stuvsta skulle bli ett nytt Djursholm, med stora vackra villor och mycket natur. Det var ett privat företag som hade den idén och som grundade Stuvsta.

Stuvstabolaget

I början av 1900-talet köpte bolaget marken som tillhörde Stuvsta gård. Det vår åkrar, ängar, skog och omkring 10 torp eller gårdar. De ville bygga en ny förort och tjäna pengar på att sälja tomter. Vid den här tiden blev det vanligt att bygga ett eget hus i närheten av Stockholm för att komma undan den trånga och smutsiga innerstaden. Saltsjöbaden, Djursholm, Duvbo och Sollentuna var sådana förorter. Men de hade alla något som Stuvsta saknade.

Ingen station i Stuvsta

Stuvstabolaget hade svårt att få tomterna sålda eftersom Stuvsta inte hade någon station. Bolaget bildades år 1909. De förhandlade länge med SJ om att bygga en station. Men SJ ville helst fortsätta köra tågen raka vägen till Huddinge och vidare. De ville inte göra ett extra stopp i Stuvsta. Då lovade Stuvstabolaget att de skulle bygga stationshuset och sköta hela stationen i fem år innan SJ fick ta över den gratis. Det gick SJ med på.

Förändringen i centrum

På bilderna här intill kan du jämföra Stuvsta centrum 1950 och idag. Längst ner på bilden ser du stationshuset som är sig likt. År 1950 hade Stuvstabolaget sålt många tomter, men du ser på bilden att det är glest mellan husen. Husen närmast Stationen har några små affärer och det finns fler på andra sidan järnvägen och längs Stationsvägen. Sedan har det byggs mycket större hus med butiker, service och lägenheter. Det liknar mer en stad än en hållplats mitt i ett villaområde.

Annons från Stuvstabolaget (Stuvsta Fastighetsaktiebolag).

Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.

Mitt emot Stuvsta Station låg Stuvstabolagets kontor i en liten timrad stuga med grästak. Vägen fortsätter över spåren. Från den går en trappa ner till perrongen.

Skiss som visar den planerade stationen i Stuvsta. Idén var att bygga ett likadant hus på andra sidan spåret men det blev för dyrt.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och Samtala

  1. Vilka fördelar finns det med fler och större hus i centrum?
  2. Vilka drivkrafter tror du har lett till att Stuvsta centrum har förändrats så mycket?
  3. När Flemingsberg fick en station 1987 så fanns det planer på att lägga ner Stuvsta. Om det hade blivit så, hur tror du att Stuvsta centrum sett ut då?

Vad vet du om Stuvstas historia?

Starta quizet

Mer källmaterial från Huddinge

Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.
Huddinge 1920 – 1929
En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
En tidningartikel med ritad karat över Vårby. Texten under rubriken lyder: På grund av att Vårby är över 2000 tunnland har där kunnat uppläggas från varandra skilda tomtområden såsom Solgårdar, Vårgårdar, Ekgårdar, Mälartomter, Trädgårdstomter, Sportstugetomter. Vårby är känt för sin vackar natur, sitt härliga lägve vid Mälaren med strandbad, restaurang, båtbryggor m. m. 9 km. från Hornstull. Tomtpris från 2-35 öre kvatratfoten. Goda försäljningsvillkor. Alla upplysningar lämnas och tomtspekulanter hämtas efter hänvändelse till Vårby tomtförsäljningskontor, Vårby, Tel. Fittja 42 eller Malmtorgsgatan3, Tel. N. 9630, efter kontorstid även Huddinge 120.
Huddinge 1930
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930
En fabriksanläggning omgiven av skog.
Huddinge 1965
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.
Huddinge 1878 – 1885
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973