Ekebyhovs plantskola

Industrialisering Ekerö
Industrialiseringen påverkade inte bara städerna. Även på landsbygden runt om förändrades. Jordbruksgodset Ekebyhov på Ekerö bytte inriktning, från traditionellt jordbruk till trädodling.

Vem studerar på en plantskola?

Om du ska odla träd så krävs mycket kunskap men ordet plantskola syftar inte på det. En plantskola är ett ställe där träd, buskar eller blommor utvecklas och växer upp.

Stora gårdar runt stan

Under industrialiseringen ökade befolkningen i Stockholm som växte snabbt. Runt omkring staden fanns många gods och herrgårdar. Det berodde på att adelsmän, eliten i jordbrukssamhället, gärna bodde och ägde mark nära huvudstaden som var maktens centrum i Sverige. Många sådana stora jordbruk fortsatte som vanligt att bruka jorden men med modernare metoder, men några upptäckte att det fanns andra sätt att tjäna pengar.

En svartvit affisch med ett stort träd. På vardera sida står en man i silhuett, en vattnar och den andra planterar ett träd. Texten lyder: Ekebyhofs plantskola, Stockholm 2

En poster från omkring år 1900 gör reklam för plantskolan.

Tjänade på industrialiseringen

Den som ägde mark där en järnvägsstation byggdes upp kunde sälja små bitar av marken som villatomter. Men på Ekerö fanns ingen järnväg. Där kom Ekebyhovs ägare Johan Ihre istället på en annan idé, att odla träd. Alla nya villatomter och kolonilotter runt om staden ville ju ha fruktträd för att kunna plocka äpplen, plommon och körsbär.

Varor fraktades till sjöss

Klimatet på Ekerö var bra och avståndet till staden var kort. Tyvärr var broarna och vägarna inte så lämpliga för tunga transporter. Frakt med båt var det bästa alternativet. Familjen Ihre hade släkt i Åbo i Finland och sålde också träd dit. Åbo var en stad som växte och industrialiserades precis som Stockholm. Dessutom var transporterna dit smidiga.

Massor av frukt och bär

Plantskolan blir till slut störst i hela mellersta Sverige. Fruktträdgården hade 60 000 äppel- och päronträd. Plantskolan sålde 256 olika frukt- och bärbuskar, bland annat aprikoser, persikor, krusbär, vinbär, hallon, blåbär och jordgubbar. Det fanns också stora växthus där det växte tomater, gurkor och meloner. I slottets trädgård samlade Johan Ihre också ett 100-tal olika träd. Han ville studera trädens egenskaper och lista ut vilka som skulle kunna användas i skogsbruket i framtiden.

Plantskolan lades ner

På 1960-talet fick Ekerös många trädgårdar konkurrens från andra länder. Transporterna utvecklades och gjorde att det ofta var billigare att importera växter från andra länder än att köpa dem i Sverige. Planskolan fick stänga eftersom den inte längre var lönsam.

Ekebyhovsparken idag

Om du vandrar i parken idag kan du se många av de ovanliga träd som Johan Ihre lät plantera. Slottsträdgården används också som en genbank. Flera äppelsorter odlas här för att deras gener ska finnas kvar i framtiden.

Ett svartvitt flygfoto som visar massor av växthus och drivbänkar.

Idag är alla växthus borta från Ekebyhov men på flygfotot från 1955 ser du en del av dem. Stora travar av ved behövdes för att värma upp växthusen.

Svartvitt foto av 11 män med keps uppställda framför ett växthus med hög skorsten.

Några av de anställda på plantskolan. Växthusets höga skorsten hjälper vinden att föra bort sot och rök.

Ett svartivtt foto av båtar vid Skeppsbron. Fyra stora lyftkranar finns på kajen och vattnet är fullt av båtar.

I Gamla stan lastades varorna från plantskolan om. Finlandsbåtarna på den här tiden var mindre än idag och gick från Skeppsbron. På bilden från 1955 ser du fyra stora lyftkranar och en livlig hamn mitt i stan.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-11-15
Uppdaterad: 2023-11-22

Fundera och samtala

  1. På vilket sätt hänger plantskolan ihop med samhällsutvecklingen?
  2. Vilka fördelar och nackdelar ser du med att importera frukt och grönsaker?

Testa dig själv

Quiz om Ekebyhovs plantskola

Starta quizet

Källor till Ekerö kommuns historia

En man i skärmmössa och snickarbyxor står lutat mot en lastbil. På lastbilens flag är ett trettiotal stora mjölkkannor fastspända med remmar. Under bilden står: MYCKET SÄLLSYND, Scania Frambygge årsmodell 1935. John Rask utanför Mjölkcentralen, Torsgatan. År 1935.
Ekerö 1935
Fem män står böjda över en sandgrop och gräver upp sand.
Ekerö 1930
Fem män och en häst som drar en vagn med gatsten.
Ekerö 1930
Ett svartvitt foto av barn och vuxna uppställda framför ett hus.
Ekerö 1900
Ekerö 1906
Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
Ekerö 1924
Ekerö 1949

När Bollmora var Sveriges Silicon Valley

Industrialisering Tyresö
Silicon Valley i Kalifornien, USA är idag världens centrum för datorindustrin. Kanske kunde det lika gärna ha blivit Bollmora?

Kvinnan på den svartvita bilden programmerar en dator. Hon använder en konsol som står på skrivbordet men själva datorn finns i skåpen i bakgrunden. Datorn Alwac III räknades som en liten dator på 1950-talet. Det här är berättelsen om datorindustrins korta historia i Tyresö.

Tyresö ville växa

Tiden efter andra världskriget brukar kallas för rekordåren eftersom Sverige utvecklades så snabbt. Ekonomin gick bra och städerna växte. Många kommuner planerade för framtiden genom att köpa upp landområden där de kunde bygga bostäder och arbetsplatser.

Tyresö på den här tiden var glest befolkat och hade bara omkring 3600 invånare. All mark i Tyresö hade en gång i tiden tillhört godset med Tyresö slott. Men 1930 gav ägaren Claes Lagergren bort slottet till Nordiska Museet. Hans söner ärvde resten av marken. De sålde små bitar mark som tomter för sommarstugor, som började bli populärt vid den här tiden.

Men kommunen var rädd för att det bara skulle bli fler sommarstugor. Det var ett problem för kommunen eftersom sommargästerna inte betalade skatt men ändå krävde service. Kommunen köpte därför marken kring Bollmora gård. Där ville de bygga kommunens nya centrum med bostäder till 12 000 personer. Men var skulle alla arbeta?

Datorfabrik flyttar till Bollmora

Kommunen började samarbeta med Axel Wenner-Gren. Han var en industriägare som hade tjänat en förmögenhet på sitt företag Electrolux. Företaget sålde dammsugare och kylskåp, nya varor som alla som hade råd ville köpa. Nu var Wenner-Gren på jakt efter nästa storsäljande produkt för framtiden. Han hade hittat datorn. Wenner-Grens företag hade utvecklat en lite mindre dator, den vägde bara ca 1000 kg, som han sålde till universitet och stora företag. Wenner-Gren ville nu flytta tillverkningen från USA till Sverige och valde Tyresö.

Hoppet tvärdog

Kommunen var mycket nöjda med att få datortillverkningen till Tyresö och ritade in en brandstation och ett sjukhus i den nya stadsplanen. Tyvärr blev det inte någon succé. När Wenner-Gren dog 1961 så visade det sig att den senaste modellen av datorn inte fungerade, trots att företaget satsat massor av pengar på att utveckla den.

Kalifornien i stället för Tyresö

Tiden när datorer tillverkades i Bollmora blev kort. Det dröjde minst 20 år till innan datorn började flytta in i många hem. Istället för Bollmora så var det Silicon Valley i Kalifornien som blev centrum för utvecklingen med företag som IBM och Apple.

Telefoner i stället för datorer

Hur gick det för Tyresö kommun då? Chansen att få bygga Sveriges nya elektronikcentrum med tusentals arbetsplatser var borta. Det enda som fanns kvar var de tomma lokalerna. Till slut lyckades kommunen sälja dem för en billig slant till LM Ericsson som byggde om lokalerna till en fabrik för telefontillverkning. Mellan 1963 och 1993 tillverkade Ericsson telefoner i Bollmora och som mest hade 1400 personer jobb här. Även om Bollmora förlorade kampen om att bli ett centrum för datortillverkning så blev den nya telefonfabriken en viktig arbetsgivare på orten.

En svartvit bild av en kvinna vid ett skrivbord. På bordet syns ålderdomlig elektronisk apparatur och i bakgrunden syns fyra stora skåpdörrar.

Irma Lewis programerar Alwac III år 1959.

Utbildning på Ericssons fabrik i Bollmora år 1980.

Fakta
  • År 2022 hade Tyresö 49 214 invånare.
  • Datorns namn, ALWAC stod för: Axel Ludvig Wenner Gren’s Automatic Computer
  • Wenner-Gren skänkte flera av datorerna som tillverkades i Tyresö till bl a universitet i Oslo och Åbo där forskning om datorteknik kunde starta.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-11-08
Uppdaterad: 2023-11-22

Fundera och samtala

  1. Vad tror du hade varit annorlunda idag om datorindustrin i Bollmora hade varit framgångsrik?
  2. Texten ger exempel på ett par beslut som avgjorde framtiden för Tyresö. Vilka?
  3. Kan du komma på fler enskilda beslut eller händelser som påverkat historiens gång mycket?

5 frågor om texten.

Starta quizet

Teknisk utveckling under indstrialiseringen

Ett suddigt svartvitt foto visar två kvinnor som sitter med hörlurar framför en vägg med sladdar och kontakter - telefonväxeln.
Nacka 1937
Svartvitt fotografi, två kvinnor arbetar i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Norrtälje
Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.
Nynäshamn 1920 – 1930
Norrtälje
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Interiörbild från verkstad där kvinnor och män och manliga sitter i rader vid långa arbetsbord.
Nynäshamn 1930

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Nu & då mitt i Tyresö

Industrialisering Tyresö
Tyresö utvecklades snabbt under 1960-talet. Häng med så får du höra om när ett helt nytt centrum växte fram mitt i skogen.

Små hus på det gamla godsets mark

Tyresö gods ägde en gång i tiden all mark i den nuvarande kommunen. Under industrialiseringen, när Stockholm började växa sökte sig många människor ut till landsbygden i stadens närhet. En del byggde sommarstugor och andra blev fast boende. Det var inte längre bara de rikaste som hade råd att bygga sig ett eget hem utanför staden. På flygbilden från 1960 ser du en hel del små hus närmast Drevviken i väster.

Växla över till den högra bilden från 1975 så ser du massor av kvarter med nya hus i mitten av bilden.

Flygfoto över Tyresö
Källa: Lantmäteriets karttjänst Min karta.

Tyresö var splittrat

Före 1950-talet var kyrkan och slottet i öster centrum i Tyresö. När villorna blev fler i väster flyttade kommunledningen också dit. Men i kommunens mitt var det mycket skog med några utspridda torp och gårdar som ägdes av det stora godset Tyresö.

Ett nytt centrum

På det andra flygfotot från 1975 ser du hur det nya Tyresö snabbt har vuxit fram. Kommunen växte från 6000 invånare år 1960, till 27 000 år 1970. Många unga familjer som väntade på att få en lägenhet i Stockholm flyttade nu till Tyresö istället. De styrande i kommunen ville att det nya centrumet skulle binda ihop kommunens delar. Myggdalens gård och torpet Ulriksdal låg i vägen för de nya husen, så de revs. Men det var en annan gård som gav det nya centrumet sitt namn: Bollmora.

Kan du tänka dig att bilderna här nedanför visar exakt samma plats?

Svartvitt foto av en man i hatt, väst och mustasch. Han håller en hink i ena handen och en hacka i den andra. I bakgrunden syns ladugård och en ålderdomlig lastbil.

Bilden är tagen år 1959, precis innan gården Myggdalen revs.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-10-18
Uppdaterad: 2023-11-22

Fundera och samtala

  1. Bostadsområden får ofta sitt namn från en äldre gård eller ett torp. Tycker du att det är ett bra sätt att använda historia på?
  2. Vilka problem tror du kan finnas när en ny stadsdel byggs mycket snabbt?

Quiz om Tyresös centrum

Starta quizet

Historiska källor från Tyresö

Svartvitt foto av en grusväg som slingrar sig mellan träden upp till en öppen plats där en gård med tre ekonomibyggnader ligger i solskenet.
Tyresö
Svartvitt fotografi, stort trähus i skogsbacke.
Tyresö 1933
Svartvitt fotografi, stort trähus, i bakgrunden vy över vatten.
Tyresö 1940
En svartvit bild av en kvinna vid ett skrivbord. På bordet syns ålderdomlig elektronisk apparatur och i bakgrunden syns fyra stora skåpdörrar.
1959
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806

Gula faran

Industrialisering Nacka
Älta i början av 1900-talet var en vacker och väldigt lantlig plats. Många orter runt Stockholm kopplades ihop med staden av nya järnvägar och ångbåtslinjer. Men inte Älta. Där fick invånarna lösa transporterna på annat sätt.

Ältas första buss

K. G. Sundstedt hette mannen som bestämde sig för att göra något åt Ältas dåliga kollektivtrafik. På 1920-talet hämtade han hem en så kallad omnibuss från Tyskland. Omnibussen kallades ”Gula faran” och blev Ältas första buss. Ältabornas enda kollektivtrafik hade tidigare varit en lastbil med sittplatser på flaket. Av förklarliga skäl så körde den bara på sommaren. I Gula faran kunde man elda i en värmekamin som höll behaglig temperatur i kupén om man fyllde på med vedträn då och då.

Bussen körde från Älta gård, via Skarpnäcks gård och Pungpinan till Enskede. Där kunde resenärerna byta till spårvagn som tog dem till Skanstull. Den första tunnelbanan, som fick sitt namn efter tunneln mellan Skanstull och Slussen byggdes inte förrän 1933.

Åkrar och skog blev villatomter

Älta gårds ägare Franz Witte började redan i slutet av 1800-talet att sälja tomter från gårdens mark, men försäljningen gick dåligt och det byggdes mest sommarstugor som den på bilden. 1925 hade 1000 tomter sålts men det fattades fortfarande vatten, avlopp, el och ordentliga vägar. Älta liknade mer en slum eller kåkstad än det välordnade samhället som det är idag. Men busstrafiken hade i alla fall kommit. Nu fanns tre bussar som körde regelbundna turer enligt tidtabell.

Älta växer
  • 1922 Omnibusstrafiken startar på sträckan Enskede- Skarpnäck-Älta-Vendelsö.
  • 1926 Älta får elektricitet
  • 1940 Regeringen förbjuder fler bostäder i Älta p.g.a. problem med vatten och avlopp.
  • 1965-1970 Förbudet tas bort och Stensö byggs som en del av miljonprogrammet.
  • 1968 Älta centrum invigs som ett av Stockholms första köpcentrum inomhus.
Ett svartvitt foto av en gammaldags buss.

Bussen ”Gula faran”.

Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.

K G Sundstedt hade fru, barn, hund och tre bussar.

Svartvitt foto av 10 personer , en hund och en cykel som står uppställda på och runt verandan på ett hus.

Många som köpte tomter i Älta bodde bara där på sommaren. Familjen Lundberg på bilden byggde sitt hus i Östra Stensö av virke från gamla transportlådor.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-09-15
Uppdaterad: 2023-09-21

Fundera och samtala

  1. Vilka orsaker låg bakom att Älta fick en busslinje 1920?
  2. Hade Älta utvecklats annorlunda om järnvägen dragits genom området, tror du?

Förstod du texten?

Testa dig själv!

Starta quizet

Mer om transporter

Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
En kvinna och två barn står mitt i bilden. Bakom den syns en ångbåt på vattnet och på andra sidan vattnet skog och lite av en bro.
Ekerö 1930
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Nynäshamn 1900 – 1930
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
Ett ånglok står på spåret som skär genom en tallbevuxen ås. På tågets lastvagnar och framför loket står ett fyrtiotal arbetare uppställda för fotografering. Bildnummer: 38
Nynäshamn 1900
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910

Tvätt, tegel och torv

Platser runt omkring den växande huvudstaden Stockholm påverkades starkt av industrialiseringen. Älta var en av dem. Här producerades både varor och tjänster som Stockholmarna behövde.
Industrialisering Nacka

Tvätta i Ältas rena natur

Annonsen för Älta Ångtvätt gör reklam för att du ska lämna in dina smutsiga kläder och få tillbaka dem rena och väldoftande. Vilken lyx! Ja, för många stockholmare var det för dyrt. Men år 1950, när annonsen kom ut, var tvätt ett svårt och tungt arbete som de som hade råd gärna betalade för. De flesta hade nämligen inte tillgång till en tvättmaskin. I stan var det trångt och smutsigt, så att hänga tvätten på tork var inte lätt. Det var brist på soliga luftiga platser där inte sot och avgaser smutsade ner tvätten igen. Men i Älta fanns sol och frisk luft.

På bilderna ser du tvätten hänga på tork. Enligt annonsen har den tvättats med prima insjövatten. Prima skrivs som ”1:ma”. Vattnet kom från Ältasjön och tvätteriet låg vid Älta gård. Som mest jobbade 10 anställda här men inom de närmaste åren blev tvätteriet i Älta och många andra tvätterier runt stan, av med sina kunder. Det berodde på att allt fler tvättstugor byggdes i nya hus. 1961 rev kommunen tvätteriet och byggde i stället ut idrottsplatsens parkering.

Lätt att minnas telefonnumret

Titta också på telefonnumret! Det har bara två siffror. Det betyder att i området Älta kan det inte ha funnits fler än 100 telefoner år 1950. Läs mer om att ringa förr i artikeln ”Anna skötte Ältas telefonväxel”.

Tvätteriernas uppgång och fall

Under industrialiseringen fick Stockholm fler rika invånare. Fler kunde betala för tvätteriernas tjänster och tvätterier blev vanligt runt om stan. Men när industrialiseringen fortsatte så utvecklades tekniken för tvätt med bättre och fler maskiner. I takt med att fler fick det bättre kunde fler lämna bort sin tvätt. Ända tills folk fick det så bra att de hade egen tvättmaskin eller tvättstuga.

Tegelbruk vid Älta gård

Tvätteriet i Älta låg på en plats där Ältaborna omkring sekelskiftet 1900 tillverkade tegelsten. Under industrialiseringen byggdes både nya fabriker och bostadshus i Stockholm, så det växte fram många tegelbruk i och runt stan. De låg på platser där det gick att gräva upp lera som sedan brändes till tegel.

Torvfabrik i Lovisedal

I Älta mosse, sydväst om Strålsjön fanns något som var mer sällsynt: torv. Det är växtrester som inte helt har förmultnat eftersom de har legat i vatten. Torven grävdes upp och torkades i närheten av torpet Lovisedal. Torv användes på flera olika sätt:

  • För att förbättra jorden när man odlade,
  • Som isolering i hus,
  • Till att elda när det var brist på andra bränslen.
En annons med två bilder som föreställer byggnader och tvätt på tork utomhus. Texten lyder: Älta ångtvätt telefon Älta 19. Rekommenderas. Utför all slags tvätt och mangling väl, snabbt och billigt. Modern, ej skadlig tvättmetod. OBS.! Prima insjövatten, luft och soltork vid tvättningen! Hämtning och expediering dagligen. Vördsamt Älta ångtvätt.

Annons för Älta Ångtvätt år 1950.

Svartvitt foto taget från en bergsknalle. Här syns idrottsplatsen, sjön, skog och tre hus.

Tre hus vid Ältasjön år 1950. Huset längst till vänster är ångtvätten.

Industrialiseringens levnadsvillkor

Den växande stadens behov av byggnadsmaterial, energi och rena kläder gjorde att nya industrier och verksamheter växte upp på platser som Älta. Tekniken utvecklades snabbare under industrialiseringen än någon gång tidigare. Det gjorde att människor och företag tvingades anpassa sig till nya omständigheter hela tiden. Inte så kul när verksamheter lägger ner och du förlorar jobbet. För de flesta var livet fullt av hårt arbete och stor ovisshet. Samtidigt kämpade många för att göra samhället bättre, till exempel ge hjälp till fattiga och förbättra utbildningen. Ett tecken på det är att skolan i Älta flyttade från några risiga träkåkar till en modern och ståtlig skolbyggnad år 1919. I skolans väggar finns det sista teglet som tillverkades i Ältas tegelbruk.

Älta folkskola, år 1920.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-09-15
Uppdaterad: 2023-09-28

Fundera och samtala

  1. Teknikutveckling för med sig både positiva och negativa följder. Vilka exempel på det känner du till? Vilka tas upp i texten?
  2. Hur har reklam och annonser förändrats sedan 1950? Hur hade annonsen sett ut om det hade gjorts idag?

Testa dig själv

Tre snabba frågor om texten

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Två kvinnor står på knä och tvättar i en vak i isen strax intill land. Ett barn står bredvid. En kvinna står vid en träbalja och håller en kanna i handen.
Nacka 1920
Svartvitt fotografi, två kvinnor står och sträcker och viker lakan i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, två kvinnor arbetar i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962
Upplands-Bro 1910 – 1919
En man vid en skottkärra full av tegelstenar.
Upplands-Bro

Nu & då vid vattenbrynet i Nynäshamn

Industrialisering Nynäshamn

Känner du igen dig?

De två bilderna här visar samma plats men nästan allt har förändrats sedan den första bilden togs omkring år 1900. Då satt Mina Strid på huk här och mjölkade en ko. Maria Plazikowski stod bredvid när fotot togs. Om de två kvinnorna hade kunnat se platsen idag, mer än 120 år senare, så skulle de nog haft svårt att känna igen sig. Idag är det här en del av hamnen, söder om Gotladshamnen vid den så kallade Mörby brygga. Industrialiseringen har förändrat platsen totalt.

Vattenbrynet har flyttat

På den äldre bilden ser du några små öar. Där någonstans slutar kajen idag. Området emellan har fyllts upp med sten och grus och jämnats ut till ett stort hamnområde. Men om du vänder dig åt andra hållet så finns det faktiskt något som är sig likt.

Skogshyddan finns kvar

På fotot här bredvid ser du platsen från andra hållet, från havet. Huset vid vattnet är Skogshyddan där familjen Plazikowski bodde. Det är deras ko som pigan Mina mjölkar på bilden. Simon Plazikowski var skogsvaktare och hade som uppgift att se efter all skog som Nynäs gods ägde. Han byggde huset till sin familj år 1889 och kallade det Skogshyddan. På den tiden låg huset intill vattnet och vägen var bara en slingrande grusväg. Tio år senare kom järnvägen hit och en stad började växa fram. Skogshyddan finns fortfarande kvar, alldeles intill Nynäsvägen, mitt emot Gotlandskajen.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-09-01
Uppdaterad: 2023-09-15

Fundera och samtala

  1. Skulle du känna igen platsen där du nu befinner dig om du kom tillbaka 120 år senare?
  2. Känner du till några platser i närheten som görs om mycket just nu eller som förändrats mycket under ditt liv?
  3. Är du positiv eller negativ till att platser förändras?

Har du fattat texten?

Starta quizet

Arkivmaterial från Nynäshamns hamn

Nynäshamn
Ett ånglok har stannat vid perrongen på kajen. Två båtar ligger vid kajen. Det ryker ur både lokets och ångbåtarnas skorstenar.
Nynäshamn
Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.
Nynäshamn 1920 – 1930
Handritad gammal karta.
Nynäshamn 1898
Svartvitt fotografi, på bilden syns förråd och smalspårig järnväg som löper ner till kajen där män lastar malm på fartyg.
Nynäshamn 1917
Svartvitt fotografi som visar vy med packade trädstammar i vattnet.
Nynäshamn 1920

Folk på fabrik

Industrialisering Nacka
Följ med till Atlas Diesels fabrik i Sickla och träffa Alice, Svea, Luigi och några andra som arbetade där. Genom företagets personaltidning får vi veta lite om dem och om livet på fabriken.

Fabriken hade en egen tidning

Har du varit i kulturhuset Dieselverkstaden eller handlat Sickla köpcentrum? Innan människor åkte till Sickla för att roa sig och shoppa så var det ett stort industriområde där tusentals människor arbetade. Många av dem bodde på Södermalm men en del hyrde bostäder som företaget Atlas Diesel har byggt i närheten av sin fabrik.

Fabriken hade en egen tidning som skrev om vad som hände och om folk som jobbade där. De anställda kunde till exempel läsa i tidningen om någon gick i pension eller om det invigdes en ny del av fabriken. Det finns tidningar sparade i kommunens arkiv i Dieselverkstaden. Därför vet vi lite om några av de anställda på fabriken.

Fritiof

Fritiof Sandberg kom från Småland och började arbeta som svarvare år 1917. När han var 85 år gammal jobbade han på i samma takt som sina yngre kollegor. Men han började tycka att resorna till och från jobbet var stressiga och besvärliga. Redan på 1940-talet var det nämligen mycket trängsel i Stockholm. Han gick i pension efter 32 år på fabriken. Då hade han bara varit sjukskriven en enda gång.

En tidningsframsida av AD-bladet. Den teknade maskoten Atlas-Kalle syns överst vid titeln. Mitt på sidan tre bilder med jultema, barn, granar och halmbockar. Texten: god jul gott nytt år tillösnskas läsekretsen.

Personaltidningens julnummer år 1949.

Fritiof Sandberg hade ett småländskt lugn enligt kollegorna.

Atlas-Kalle

Oscar K Karlsson var montör och arbetade också länge på fabriken. Han bodde i arbetarbostäderna på Tallbacken och var så förknippad med fabriken så att han fick smeknamnet Atlas-Kalle. När han gick i pension vid 72 års ålder år 1953 fanns han ändå kvar i personaltidningen som tecknad Maskot.

Atlas-Kalle blev fabrikens maskot.

Alice

Varje gång någon ringde till fabriken så var det Alice Andersson och de andra växeltelefonisterna som svarade och att kopplade samtalet vidare genom olika knappar och sladdar, till rätt person. Det var bara kvinnor som arbetade som telefonister. Precis som med många andra yrken så fanns det en uppfattning att de passade för antingen män eller kvinnor. Man fick inte så bra betalt av att jobba i telefonväxeln, trots att det var ett krävande arbete. Alice och de andra svarade alltid trevligt och glatt, även om någon var otrevligt och de kopplade 1000 samtal om dagen även om det var stressigt och tekniskt komplicerat.

Alice Andersson var fabrikens egen lucia år 1949.
svartvitt foto av tre kvinnor som sitter böjda över en telefonväxel med ryggen mot kameran.

Den här bilden från AD-bladet visar företagets telefonväxel. Det är Svea Fredsberg, Alice Andersson och Gunvor Gustafsson som arbetar.

Svea

Svea Fredsberg arbetade som chef för telefonväxeln i fabriken.

Så här svarade Svea när en journalist frågade om jobbet:

…hur skall man kunna förklara känslor för ett yrke, så på en gång komplicerat, obegripligt och ändå så ”lätt” att just inga kvalifikationer anses behövliga för rekryteringen. Vem som helst kan bli telefonist

Visst anar man att Svea tyckte att hennes jobb förminskades? Kvinnors jobb hade ofta sämre lön. Det fanns inte heller lika många anställningar att få för kvinnor. På fabriksgolvet arbetade bara män, men det fanns andra jobb för kvinnor på fabriken.

Svea Fredsberg var chef för växeltelefonisterna.

Märta

Märta Karlsson arbetade som kassörska i serveringen där arbetarna åt lunch eller fika. Hon hade ett fantastiskt sinne för siffor och att räkna. Det fanns inga kassaapparater, utan Märta och de andra kassörskorna fick snabbt räkna i huvudet vad varje kund skulle betala. Sedan kontrollräknade de mynten och sedlarna som de fick i handen, gav växel tillbaka. I slutet av dagen skulle kassan kontrollräknas. Det stämde inte alltid, utom hos fröken Karlsson. Hennes kassa hade aldrig ett enda öre fel!

Idag hade säkert Märta kunna lyckats bra med att utbilda sig till ekonom eller jurist om hon hade velat. Men i början av 1900-talet var det nästan omöjligt för någon som inte redan hade gott om pengar.

Märta Karlsson, kassörska.

Luigi

Luigi Carrara var städare i fabriken och kom från Italien. Många fabriker i Sverige behövde fler arbetare än vad som fanns att anställa så de lockade hit folk från bland annat Italien och Grekland. Luigi var en duktig sångare. Det finns bilder på när han uppträdde på Lisebergs stora scen somrarna 1954 och 1958. På bilden här ser du att han också sjöng på fabriken. Företaget ordnade stora konserter på arbetstid som var obligatoriska för alla anställda.

Människorna lever vidare

Vad hade Luigi, Märta, Svea, Alice, Atlas-Kalle och Fritiof tänkt om de levde idag och såg att Dieselverkstaden blivit ett kulturhus? Kanske hade de känns sig hedrade om de visste att olika rum hade uppkallats efter dem. Det finns nämligen ”Fritiofs formsal”, Atlas-Kalles ateljé, Alice arbetsrum, Sveas salong, Märtas målarsal och Luigis lokal.

Foto taget ovanifrån som visar en sångare och en ackompanjatör vid piano samt två violinister omgivna av arbetare i en fabrik. På ett plakat står "Musikens vecka 2-9 mars 1947".

Luigi Carrara fick starka applåder för sin sång när han uppträdde för de anställda i fabriken.

Företagets olika namn
  • 1898. AB Diesel Motorer köper mark i Sickla och börjar bygga en fabrik.
  • 1917. Företaget slås ihop med Nya Atlas och bildar AB Atlas Diesel
  • 1956. AB Atlas Diesel byter namn till Atlas Copco
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-07-05
Uppdaterad: 2023-09-15

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du verkar ha förbättrats eller försämrats i arbetslivet idag jämfört med början av 1900-talet?
  2. Tycker du att Dieselverkstaden har använt historia på ett bra sätt när de har uppkallat rum efter dem som arbetat på fabriken tidigare?
  3. Vad tror du att personerna i artikeln skulle tänka om de kom till Sickla idag?

Testa dig själv!

Starta quizet

Fabriksfoton

Nacka 1920 – 1929
Svartvitt fotografi, några kvinnor och ett par män arbetar i en verkstad.
Nynäshamn 1914
Interiörbild från verkstad där kvinnor och män och manliga sitter i rader vid långa arbetsbord.
Nynäshamn 1930
Sju män i skärmmössor arbetar vid olika maskiner i verkstaden.
Norrtälje