Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Livet i Fisksätra under 1500 år

Industrialisering Om du hade levt förr Nacka
De hus som nu står i Fisksätra invigdes 1974. Det var en period i Stockholms historia då staten och kommunerna satsade på att få bort den stora bostadsbristen. Flera hundra år gamla hus revs och lämnade plats till stora, ljusa bostäder och bilfria gångvägar. Därför kanske det inte syns så tydligt att Fisksätras historia har spår av både krig och svält, vikingatida gravfält, frigivna trälar och hårt arbete för försörjning.

Den äldsta källan om Fisksätra

Det äldsta dokument där namnet Fisksätra finns med är från 1562. Det fanns bara en bostad i Fisksätra och den tillhörde Erstaviks gård som ägde den. I dokumentet står att den som bodde på Fisksätra och använde marken där skulle betala en avgift till Erstaviks ägare Hans Kyle. Avgiften bestod av lite pengar, ett får, två höns, tio ägg, åtta timmerstockar, sex lass ved och sex dagars arbete.

Åkrarna och ängarna vid Fisksätra var nog ganska små. Annars hade Hans Kyle säkert krävt att få lite säd, smör eller att få låta sina hästar beta vid Fisksätra. Sådana villkor var vanliga på den här tiden. Fisksätra hade antagligen inte plats för kor och hästar. De hade får och höns och säkert fick de fiska för att maten skulle räcka. Fisket kan också ha varit ett sätt att få in pengarna till avgiften. På kullarna där radhus och småhus ligger idag vallade fisksätraborna på femtonhundratalet sina får och hämtade ved.

Fisksätra på vikingatiden

Den äldsta skriftliga källan om Fisksätra är från 1562, men platsen har använts ännu längre – hur länge? Ordet ”sätra” som finns med i namnet kan ge en ledtråd som tar oss ända tillbaka till vikingatiden.  

Människorna under vikingatiden kallade en äng i skogen som låg en bit ifrån gården för en säter. Fisksätra var alltså ett ställe där bönderna på någon närliggande gård samlade in ängsgräs som mat till djuren under vintern. Fisksätras namn är alltså från vikingatiden, men det är inte säkert att någon bodde här då.

Vad som är säkert är att de begravde sina döda på Fisksätern. När höghusen byggdes så undersökte arkeologer två gravar. I dem fanns rester av krukor och brända ben. Det kan ha varit människorna som bodde på någon av gårdarna i närheten, Lännersta eller Drevinge som använde fisksätern både för att skaffa mat och som begravningsplats. Bönderna använde i alla fall det gamla sättet att bränna de döda. När kristendomen tog över efter asatron så började människor istället begrava kropparna hela.

Fisksätra på medeltiden

I början av medeltiden blev det förbjudet att ha trälar (slavar). Ett sätt att frige trälar var att ge dem en säter som torp. Ofta var det svårt att klara sig på det som gick att odla på sätern. Därför fortsatte de frigivna trälarna att vara beroende av sina gamla herrar. Det kunde vara en fördel för gårdarnas ägare som fortsatte att få nytta av arbetskraften. Kanske var det någon före detta slav som fick lov att använda marken i Fisksätra och byggde det första torpet där.

När Sverige blev kristet skulle alla gå i kyrkan. Torparna i Fisksätra tillhörde då Brännkyrka socken och behövde åka ända till Brännkyrka kyrka, som ligger nära Älvsjö station, mer än 16 kilometer bort.

En färgbild som visar det röda trähuset med vita gavlar och en ganska tom gårdsplan en sommardag.

Fisksätra gård. Huset från 1720 revs när höghusen byggdes. Det låg på det som nu är Harrgatan 15.

En karta som visar inhängnade ängar och åkrar, samt skogsbackar runt ett litet hus.

Kartan från 1723 visar tydligt var hus, ängar och åkrar låg i Fisksätra.

Svartvit foto med en skylt i förgrunden som säger "Fisksätra hållplats 100 meter" en grusväg leder fram till en järnvägsövergång med en liten väntekur.

Hållplatsen på Roslagsbanan var inte så stor 1969.

Krig och svält under 1700-talet

Livet i Fisksätra var nog inte så lätt. Källor från början av 1700-talet berättar att fisksätraborna Matts Mårtensson och Matts Johansson flera gånger fick hjälp av kyrkans fattigkassa. På den tiden hade fisksätraborna lite närmare till kyrkan. De gick då på gudstjänst i Erstaviks gårdskapell.

På bilden överst i den här texten ser du Fisksätra gård innan den revs, år 1967. Stadsplanerarna bestämde att den stod i vägen när höghusen skulle byggas. Huset var då 250 år gammalt. Vi vet det eftersom det äldre torpet brändes ner i den stora rysshärjningen år 1719. Då terroriserade ryska fartyg stora delar av Sveriges kust och brände byar och gårdar. Ryssarna nådde aldrig Stockholm men Fisksätra var ett av de närmaste ställena som de förstörde.

Ångbåtar och tåg under industrialiseringen

Ända fram till 1800-talet fanns bara ett bostadshus i Fisksätra. När ångbåtstrafiken började gå förbi här så blev husen fler. Stockholmarna började skaffa sommarhus. På Fisksätra holme byggde Carl J A Haglund några små sommarstugor som han hyrde ut. Holmen hade då ingen bro, utan sommargästerna kom med ångbåten från Stockholm.

När järnvägen till Saltsjöbaden invigdes år 1893 fick Fisksätra en liten hållplats och senare fler hus. Ett av husen kallades Lännbo. Namnet lever vidare i bostadsområdet Lännbohöjden från 2016. Villa Caprifol är det äldsta huset i Fisksätra. Det är det enda huset som finns kvar från tiden före järnvägen.

Industrialiseringen påverkade Fisksätra både genom ångbåtarna och genom järnvägen. År 1919 grundades också Fisksätra båtvarv. De tillverkade bland annat en plastbåt – ”Fidra” som har gett Fidravägen sitt namn.

På flygbilden från år 1963 ser du hur Fisksätra såg ut innan det förvandlades till förort. Ingen kämpade längre för att försörja sig på fiske och de små åkrarna. Maten kom från större jordbruk längre bort och marken användes i stället som motocrossbana.

Det moderna Fisksätra

Om någon hade berättat för dem som bott i Fisksätra i äldre tider att den lilla skogsängen skulle vara full av människor i stora hus, hur skulle de ha reagerat? Hade de kunnat tro att ingen av dessa människor skulle fiska eller arbeta med jorden för att få sin mat? Hade de hellre velat leva i vår tid?

Flygfoto som visar några utspridda hus, järnvägen, en bilväg och motocrossbanan.

Fisksätra gård huvudbyggnad ligger till höger om bildens mitt. Motocrossbanan tar nu upp den gamla jordbruksmarken 1963.

Tre vuxna och två barn står i en slänt med några hus i bakgrunden. Backen är full av drivbänkar med glaslock.

Familjen Lindström står mitt bland drivbänkarna där de odlade under gamla fönster. Deras handelsträdgård låg på Fisksätra holme. Bilden är från 1905. Då fanns ingen bro så alla varor måste ha skeppats med båt.

Svartvitt foto av en vik med vass och ett stort hus.

Havsviken vid Villa Caprifol är idag en fotbollsplan.

Tre kvinnor står med högafflar på en vagn spänd för en häst. En pojke sitter på vagnens kant. Vagnen är full av hö.

Så här gick det till när man tog i hö från ängarna runt Fisksätra gård år 1941.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2025-04-09
Uppdaterad: 2025-05-15

Fundera och samtala

  1. Vi vet en del om Fisksätras historia genom kartor, bilder och skriftliga källor. Fundera på vad vi inte vet och ge några exempel.
  2. Vad skulle du ställa för frågor till gamla fisksätrabor om du hade möjlighet?
  3. Varför tror du att gator och platser ofta har fler hundra år gamla namn?

Vad vet du om Fisksätras historia?

Starta quizet

Fisksätra

Tre kvinnor står med högafflar på en vagn spänd för en häst. En pojke sitter på vagnens kant. Vagnen är full av hö.
Nacka 1941
Svartvitt foto av en vik med vass och ett stort hus.
Nacka 1960 – 1965
Flygfoto som visar några utspridda hus, järnvägen, en bilväg och motocrossbanan.
Nacka 1963
En bil kör på en smal landsväg. Bortom den syns en järnvägsövergång, ett par hus på en kulle. Vattnet skymtar bakom de grönskande träden och på andra sidan syns kala klippor och skog.
Nacka 1969
Svartvit foto med en skylt i förgrunden som säger "Fisksätra hållplats 100 meter" en grusväg leder fram till en järnvägsövergång med en liten väntekur.
Nacka 1969
En karta som visar inhängnade ängar och åkrar, samt skogsbackar runt ett litet hus.
Nacka 1722

Personerna bakom parkerna

Industrialisering Täby
Två parker i Viggbyholm har fått namn från personer som varit viktiga för ortens historia. Vilka var Hultin och Lorens?

V K Hultin

Mellan motorvägen och Viggbyholms gård finns ett stort grönområde som heter Hultinparken.

Hultinparken har fått sitt namn från mannen med mustasch och fluga på bilden. Det är Valter Konstantin Hultin. Han köpte Viggbyholms gård år 1915. Jordbruket var han inte intresserad av, så han lät familjen Ek ta hand om det. Familjen Ek arrenderade alltså marken och bodde också i en av flygelbyggnaderna på gården. Hultin bodde kvar i sin villa i Djursholm. Han ville göra Viggbyholm till en villastad i samma stil som Djursholm.

En uppfinningsrik grosshandlare

Grosshandlare var den titel som Hultin använde till sig själv. Han föddes i Finland och åkte som ung till USA där han lärde sig göra affärer. När han kom till Sverige använde han sina kunskaper till att importera cigarrer och starta ett bokförlag som sålde böcker av kända författare för 25 och 10 öre. Han uppfann också egna byggmaterial som han sålde i firman Ripolin.

Stora planer för Viggbyholm

Hultin tog fram ett förslag till stadsplan som du kan se här intill. Den som ville köpa en tomt kunde se vad som fanns att välja på. Samtidigt kunde tomtköparna få en bild av samhället i framtiden. På kartan ser man en ny gren av järnvägen som skulle gå från Viggbyholms station ända ner till vattnet. Vägarna på kartan var en av få saker som blev verklighet. Men Hultin kunde nog inte föreställa sig att tusentals bilar i timmen skulle rusa fram på en motorväg rakt igenom hans stadsplan.

Viggbyholm planerades för att människor som längtade bort från staden skulle kunna bo här men ändå arbeta i Stockholm. Hultin beställde husritningar av tidens mest framstående arkitekter så att tomtköparna skulle kunna bygga riktigt stiliga villor, precis som i Djurholm. Han ville också att Viggbyholm skulle bli en egen kommun eller ett municipalsamhälle, som det hette då. Tyvärr gick försäljningen dåligt, snart kom första världskriget och ekonomisk kris. Tågbolaget ställde in flera avgångar. Hultin dog år 1925 utan att ha fått se sin vision uppfylld. En del av parken på plankartan har uppkallats efter Hultin så att vi ska komma ihåg en av Viggbyholms grundare.

Porträttfoto i profil. man med mustasch och fluga. Signerat.

V K Hultin har signerat sitt porträtt.

En karta i färg med gator, parker och tomter.

Stadsplan för Viggbyholm.

Lorens Dahlberg startade kulfabriken

I närheten finns också Lorensviksparken och Lorensviksvägen. Det är viken av Stora Värtan där båthamnen ligger idag som har fått namn efter Lorens Dahlberg som hade en av de första tomterna som såldes här. Han startade en fabrik som tillverkade trävaror lite norr om viken på 1910-talet.

Fabriken eller verkstaden gjorde bland annat skaft till kvastar och gardinstänger, men också lösplugg till militären. Det var lösa kulor som kunde användas vid övningar. Militärerna kunde då skjuta utan att döda någon av misstag. Snickerifabriken kallades därför för kulfabriken. Lorensvik har fått sitt namn från Lorens Dahlberg.

På fotot från 1929 ser du personers om jobbade i kulfabriken. De har ställt upp sig för fotografering. Kan du gissa deras åldrar? De yngsta är nog knappast myndiga.

Kanske köpte Lorens Dahlberg råvarorna från ångsågen som låg längre ut på udden. De färdigsvarvade trävarorna kunde sedan köras till kunderna via järnvägen eller skickas med ångbåten Viggbyholm som körde regelbundna turer till Stockholm.

Ett svartvitt foto av 11 personer i en verkstad. Fyra är kvinnor, samtilga ser ganska unga ut och minst två är barn.

Arbetarna har ställt upp sig för fotografering inne på kulfabriken år 1929.

Ett svartvitt foto på en ångbåt med texten Viggbyholm.

Ångbåten Viggbyholm körde till Nybroviken på 1920. Båten köptes av tomtbolaget för att få fler att bygga hus i Viggbyholm.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2025-04-04
Uppdaterad: 2025-06-05

Fundera och samtala

  1. Tror du att Viggbyholm hade varit annorlunda idag, om stadsplanen från 1918 hade blivit verklighet?
  2. Vad tycker du om att platserna har fått namn efter dessa två personer?

Vad vet du om Viggbyholms historia?

Testa dig själv!

Starta quizet

Historiska kartor

En karta som visar Roslagsbanans järnvägsnät i rött och hur det sträcker sig genom hela Roslagen.
1936 – 1936
En karta
1901 – 1906
En gammal sepiafärgad karta med fyra siffror utsatta.
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
1785
1981 – 1982

Nu & då vid Henriksdals station

Industrialisering Nacka
När tågen på Saltsjöbanan lämnat Slussen kör de snart över bron från Södermalm till Sicklaön och kommer till Henriksdals station. De två bilderna är tagna med nästan 80 års mellanrum. Det går ändå att känna igen stationen och tunneln in i Henriksdalsberget.

Henriksdal år 1967

När den svartvita bilden togs 1967 så hade Henriksdal redan kommit långt i förvandlingen från landsbygd till stad. Stationen har funnits ända sedan 1894. Det var en viktig station som hade ett stationshus, postcentral, väntsal och bostäder för järnvägens anställda att övernatta i. Stationshuset revs bara några år innan det svartvita fotot togs.

På fotot kan vi se flera järnvägsspår som går bredvid varandra. På ett sådant stickspår vid sidan av kunde lokföraren parkera några vagnar. Godsvagnarna på bilden väntade kanske på att lastas med varor från någon av fabrikerna i närheten. Samtidigt kan andra tåg köra förbi på de övriga spåren.

Landskapet industrialiserades

Namnet Henriksdal kom från fiskaren Henrik Österman som byggde en gård här på 1760-talet. Gården och dess åkrar försvann när industrialiseringen kom till Henriksdal. På fotot från 1937 användes marken i dalen fortfarande för jordbruk. Några personer och en häst arbetar med att sätta potatis.

Henriksdal idag

År 1967 fanns redan de nio punkthusen på Danviksklippan och reningsverket i närheten av stationen. Flera industribyggnader i närheten har funnits ända sedan början av 1900-talet.

Vi ser det inte på fotot men husen på Henriksdalsberget hade börjat ta form 1967. Idag är området på de här bilderna fullt av vägar, bostadshus, kontor och industrier.

I framtiden kommer du att kunna åka Saltsjöbanan till Henriksdals station igen. Tunnelbanan byggs också ut till Nacka. Det gör att massor av nya bostäder planeras och Nacka fortsätter att förändras.

Bakom trästaketet i förgrunden syns en åker där några personer och en häst arbetar. I bakgrunden syns Danvikshems pampiga sjukhusbyggnad på ett berg.

Åkrar i dalen år 1937. Fotografen stod nära Svindersviken. I mitten av bilden ligger idag Finnboda parkväg. Byggnaden rakt fram tillhörde Sommelii fabriker och ligger där radhusområdet Henriksborg finns idag.

Svartvitt foto där fotografen blickar ner mot tre enkla trähus, omgivna av grönska. En äldre bil syns också och ett högt obebyggt berg i bakgrunden.

År 1960 var Henriksdal fortfarande ganska lantligt. Här syns, en vedbod, tvättstuga och lada nära stationen. På Henriksdalsberget skulle snart vattentorn och bostadshus byggas.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2025-03-26
Uppdaterad: 2025-05-14

Relaterade foton

Ett svartvitt foto där godsvagnar står på ett av de fyra spåren i spårområdet. Spåren försvinner in i en tunnel i berget och inga hus syns.
Nacka 1967
Foto taget från höghus. Bygge pågår men ett äldre rött trähus står kvar.
Nacka 1957
Ett svartvitt foto av en fabriksbyggnad på håll. Järnvägsspår och del av en vagn i förgrunden.
Nacka 1900
Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.
Nacka 1936
Ett svartvitt foto av två äldre hus. Till höger ett stort hus med fem våningar, till vänster ett mindre hus som ligger uppe på en brant klippa.
Nacka 1954
Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921

Korvlinjen – Stockholms fasta försvar

Aktivism I krigets skugga Industrialisering Huddinge
På flera platser i Huddinge finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.

Hemliga dokument berättar

Någon har stämplat ”hemlig” på dokumentet i Riksarkivets krigsarkiv. De hemliga kartorna visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Vid en senare tidpunkt har någon strukit över hemligstämplingen och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

En etikett med ordet hemlig stämplat och överstruket.

Före detta hemligt dokument.

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den södra fronten av korvlinjen gick genom Tyresö och Huddinge, en bit söder om huvudstaden. Norr om stan gick den norra fronten genom Österåker, Täby, Upplands Väsby och Sollentuna. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför föreningen Stockholms fasta försvar. Föreningen köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i korvlinjen. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

En karta

Södra fronten mellan sjöarna Magelungen och Drevviken. Linjen av korvar följer en linje där bebyggeslen i dagens Skogås gränsar mot naturen.

Södra fronten i Huddinge

På kartan ser du ett stort område som är markerat med ljust röd nyans. Det färgade området visar var inkräktare skulle stoppas av skotten från kanoner och gevär. Den här delen av södra fronten gick genom nuvarande Skogås.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Det finns planer på att utnämna korvlinjen till fornminne i Huddinge. Det betyder att den ska bevaras som en del av kommunens historia.

Kartan visar sundbyfortet och hur man skulle kunna skjuta från det.

Sundbyfortet. Foto: Elisabeth Boogh, Stockholms läns museum CC BY
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-18
Uppdaterad: 2025-06-05

Fundera och samtala

  1. Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
  2. Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?

Vad vet du om korvlinjen?

Starta quizet

Historiska kartor

Karta
1901 – 1906
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
1785
Tyresö 1906 – 1906
Huddinge 1845 – 1893
1954

Nu & då på Lillängens station

Industrialisering Nacka
Man känner lätt igen skylten och den lilla kuren på Lillängens station. De har sett ungefär likadana ut sedan stationen byggdes.

Järnvägen genom Nacka byggdes av industriägaren K A Wallenberg. Den viktigaste anledningen var att skapa ett samhälle i Saltsjöbaden dit man skulle kunna ta sig med tåg från Stockholm. Tåget var snabbare än ångbåtarna. Bussar och bilar var ovanliga ända fram till 1930-talet.

Järnvägens konsekvenser

Längs järnvägen byggdes flera industrier. En annan följd av järnvägen var att nya samhällen med bostäder byggdes. En vanlig lägenhet i stan för en arbetare och hantverkare var oftast bara ett rum eller ett rum och kök. Lillängen kom till när sådana familjer började kunna låna pengar. Då köpte de en tomt och byggde sitt eget hus.

Eget hem i Lillängen

Lillängen började byggas 1937. Här intill ser du en bild på ett nybyggt hus. Husen var ganska små med källare och en våning där det fick plats 2-3 rum och kök. Aldrig tidigare hade arbetare kunnat bo så rymligt.

Stationskiosken

Enligt en tidningsartikel har den lilla kuren på stationen varit en kiosk tidigare men när insändaren till tidningen Vi skrevs var byggnaden förfallen. Textens författare tyckte att kiosken skulle passa på Skansen, bland andra historiska byggnader. Antagligen ett skämt, men fler verkar ha delat åsikten att huset i funkisstil skulle få finnas kvar för nu har den renoverats och är kvar på perrongen.

Ett svartvitt foto av ett litet hus. En man och en kvinna står bland nyplanterade träd.

Valle och Vanja Johansson har planterat träd utanför sin nybyggda villa.

Genom en insändare i tidningen Vi får vi veta mer om hur stationskiosken har använts.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-18
Uppdaterad: 2024-12-20

Stationsbilder

Svartvitt foto av en perrong med ett litet hus med rundade hörn. Ett tåg kommer in.
Nacka
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Upplands-Bro 1909
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910

Järla från luften nu & då

Industrialisering Nacka
År 1938 fotograferade någon ett av Nackas industriområden från ett flygplan. Dra i reglaget för att undersöka vad som har förändrats i området fram till idag.

Från jordbruk till industri

På bilden ser du området Järla Sjö i Nacka. Idag finns här lägenheter, butiker och kontor men när fotot togs så var det här ett industriområde.

På flygfotot ser man också spår av det äldre jordbrukssamhället. Längst ner i högra hörnet finns Järla gård. Den stora ängen som du ser på bilden hörde till gårdens ägor. Där ligger idag en brandstation och en sporthall. Genom bilden går Saltsjöbanan och det var faktiskt järnvägen som satte fart på förändringarna i Järla.

Här ser du ängen från andra hållet. Fotografen har stått nedanför Järla skola och fotograferat Järla gård och fabrikerna år 1898.

Sålde gården till järnvägsbolaget

Järla gård har haft många olika ägare, bland annat Gustav Vasa och Sten Sture den äldre. Den sista som odlade Järlas jordar var Johan Ulrik Helén. Markområden när Stockholm ökade i värde, så det blev mer lönsamt att sälja än att bruka jorden. Järnvägsbolaget köpte marken och hoppades kunna sälja industritomter. Om det kom fabriker hit så skulle de säkert använda järnvägen för att frakta varor. Det skulle betyda inkomster för bolaget som ägde Saltsjöbanan.

Nya fabriker och skola

Järnvägsbolagets styrelse hade rätt. När Saltsjöbanan var färdig år 1902 började olika industrier etablera sig. I början av 1900-talet tillverkades bland annat läder, ångturbiner och ättika i Järla. Många av arbetarna bodde också i området. Det behövdes en ny skolbyggnad för att alla arbetarbarn skulle få plats i skolan. Längst till höger i fotot ser du Järla skolas ljusgula huvudbyggnad från år 1924.

Industrier blev bostäder

Under 1900-talets andra hälft förändrades industrin mycket. Många företag flyttade till andra områden och lokalerna stod tomma eller användes till annat. En del revs men många gjordes om när bostadsområdet Järla Sjö skapades. Området stod klart år 2002 och är idag en blandning av nya hus, ombyggda hundraåriga industrilokaler och en herrgård från 1600-talet.

Industrialismens snillen

Under industrialiseringen gjordes nya uppfinningar som gjorde svenska företag stora. Två av uppfinnarna möttes i Järla. Den ene var Gustav De Lavall som tillverkade turbiner för att skapa el i Järla. Han är också känd för separatorn, uppfinningen som kunde skilja ut grädden från mjölken. Den andre var Gustav Dalén som började som ingenjör hos De Lavall och senare startade sitt eget företag AGA, som tillverkade gasdrivna fyrar och byggde en stor fabrik på Lidingö.

Fyren behövs inte i lilla Järla sjö. Den står här som ett minne över Gustav Dahlén och hans uppfinning.
Foto: Elisabeth Boogh Stockholms läns museum 2013 CC-BY

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-17
Uppdaterad: 2025-01-17

Fundera och samtala

  1. Finns det hus eller andra spår från ett äldre jordbrukssamhälle nära där du bor?
  2. Vilka spår från dagens samhälle tror du kommer att finnas kvar om hundra år?

Vad vet du om Järlas historia?

Testa dig själv!

Starta quizet

Källor till Nackas historia

Ett svartvitt foto av en fabriksbyggnad på håll. Järnvägsspår och del av en vagn i förgrunden.
Nacka 1900
Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.
Nacka 1920 – 1929
Foto taget ovanifrån som visar en sångare och en ackompanjatör vid piano samt två violinister omgivna av arbetare i en fabrik. På ett plakat står "Musikens vecka 2-9 mars 1947".
Nacka 1947
Nacka 1894
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
En annons med två bilder som föreställer byggnader och tvätt på tork utomhus. Texten lyder: Älta ångtvätt telefon Älta 19. Rekommenderas. Utför all slags tvätt och mangling väl, snabbt och billigt. Modern, ej skadlig tvättmetod. OBS.! Prima insjövatten, luft och soltork vid tvättningen! Hämtning och expediering dagligen. Vördsamt Älta ångtvätt.
Nacka 1950
Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.
Nacka 1936

Rylander & Rudolph

Industrialisering Nacka
En av de första industrierna flyttade till Nacka år 1886. Du kan fortfarande se en av fabriksbyggnaderna från 1888 vid Henriksdal.

Om du står på perrongen till Saltsjöbanan och kikar mellan husen så ser du en av Nackas första industrier. Batterifabriker är högaktuellt idag men inget nytt. Det fanns i Nacka redan för 140 år sedan.

Tillverkning i väderkvarnen

Rylander & Rudolphs Fabriks AB startade sin verksamhet på Södermalm 1882. De tillverkade olika elektroniska artiklar, som batterier till vevtelefoner och delar till mikrofoner och lampor. I några år använde de en gammal väderkvarn som fabrikslokal. Du ser den på bilden här. Den stod på klippan vid Danvikstull.

Historiska lokaler blev kontor

Fabriksbyggnaden som du kan se i Henriksdal byggdes 1886. Idag är den tillbyggd till på höjden och omgjord till kontorshotellet Henriksborg. Företagen som hyr ett kontor här kan titta på de gamla tegelstenarna i fasaden och tänka på industriarbetarna som jobbade här runt 60 timmar i veckan. På 1910-talet började röster höjas för åtta timmars arbetsdag. Lördagar var också arbetsdagar.

Ungefär hälften av de som jobbade på fabriken var kvinnor. Som du ser på bilderna så skulle flera räknas som barn i dag. De ser ut att vara i yngre tonåren. Som mest hade fabriken 90 anställda.

Ny fabrik i Sickla

En av grundarna John Rudolph byggde en pampig villa i området som han kallade Plania, efter ett område i Polen där han också grundat en fabrik. Villa Plania låg mellan dagens Sickla skola och Kyrkviken. I närheten byggde han en till fabrik som tillverkade stålborstar.

Utsikt mot danviksklippan över Hammarby sjö.

Ett svartivtt foto med en ung flicka och tre män som arbetare i en fabrik.

Rylander & Rudolphs fabrik innuti.

Ett svartvitt foto där fyra kvinnor och två män arbetar i en fabrikslokal. I förgrunden syns hundratals batterier med initialerna RR.

Batterietillverkning pågår i fabriken på 1910-talet.

Gruppfoto där fyra rader av anställda står framför en tegelvägg.

Personalfoto från Rylander & Rudolph Fabriks AB år på 1910-talet.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-16
Uppdaterad: 2024-12-20

Fundera och samtala

  1. Vad i bilderna avslöjar att de inte är tagna i en nutida fabrik?

Vad vet du om Rylander & Rudolphs fabrik?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Ett svartvitt foto av en fabriksbyggnad på håll. Järnvägsspår och del av en vagn i förgrunden.
Nacka 1900
En svartvit bild av en tegelfabrik i tre våningar med hög skorsten.
Nacka 1956

Nackas gamla fabriker

Industrialisering Nacka
I Sickla, Henriksdal, Nacka Strand och på andra platser i västra Nacka finns gamla fabriksbyggnader i rött tegel. Ganska många har nyligen rustats upp men ingen används längre som fabrik. Varför är det så?

Nacka industrialiserades

När industrialiseringen tog fart i Stockholm från 1870-talet byggdes flera fabriker på malmarna runt staden. Men staden växte och priserna för att köpa en tomt ökade. När industrin behövde mer plats så var det billigare att köpa mark strax utanför stan. Runt Hammarby Sjö och i Nacka var ett bra alternativ eftersom priserna var lägre. Dessutom kunde fabrikerna få tag i arbetare från de små stugorna på Södermalm. Transportmöjligheterna var goda och det gick att lasta varor på båtar. Ännu bättre blev de när Saltsjöbanan byggdes 1893.

Under början av 1900-talet tillverkades allt mer i fabriker, både i Nacka och i resten av Sverige. Företagen kämpade för att hitta de mest lönsamma varorna. Vissa fick lägga ner men ofta uppstod nya företag.

Tillverkningen flyttade

Efter andra världskriget började förutsättningarna för industrin att förändras. Produktionen var högre än någonsin och lönerna och arbetsvillkoren för arbetarna hade blivit bättre. Men många företag i Nacka fick också konkurrens från andra länder. På platser där lönerna var lägre kunde varor produceras ännu snabbare och billigare. Företagen blev större och mer internationella. Mycket av den produktion som funnits i Nacka började flytta till andra platser. Maskiner och robotar tog över alltmer av det jobb som tidigare krävt så många arbetare.

Husen revs eller omvandlades

När produktionen lämnade Nacka blev lokalerna tomma. Ofta hyrdes de ut till små företag som verkstäder eller till kulturella verksamheter som ateljéer. Byggnaderna började förfalla allt mer. En del revs men de mest rejäla stenbyggnaderna stod kvar. Till slut hade de blivit så gamla så att folk började bli intresserade av deras historia och tycka att det var fint med gammalt tegel. Idag har många fabriksbyggnader renoverats och omvandlats till bostäder, kontor eller butiker. En del har byggts på med fler våningar för att utnyttja den värdefulla marken i storstaden mer. När husen byggdes fanns det inte så många elektriska lampor. Därför har de gamla fabrikerna har ofta stora fönster som släpper in mycket dagsljus.

En karta

På kartan från 1900-talets första år finns många av industrierna i Nacka utskrivna.

En svartvit bild av en tegelfabrik i tre våningar med hög skorsten.

Ryldander och Rudophs fabrik på Planiavägen är en av dem som rivits. Idag står Akademikerhuset på platsen, längst in i kyrkviken. Om fabriken funnits kvar hade den varit granne med Jensens grundskola.

Järla sjö. Foto: Elisabeth Boogh, Stockholms läns museum 2007 CC BY
Ett gulnat färgfoto av fabriksbyggnad med igenspikade fönster.

Fabriksbyggnad i Järla 1984 före upprustningen till kontorsbyggnad.

Kvarnen Tre kronor på Kvarnholmen Foto: Elisabeth Boogh 2007 Stockholms läns museum CC BY
Diesleverkstaden i Sickla. Foto: Mattias Ek 2006, Stockholms läns museum CC BY
Bilfabrik i Nacka Strand, Foto Mats Bäckström 2003, Nacka lokalhistoriska arkiv.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-16
Uppdaterad: 2024-12-20

Fundera och samtala

  1. Finns det några gamla byggnader nära där du bor? Eller några byggnader som har fått en ny funktion?
  2. Hur tror du att det kommer sig att intresset för fabriksbyggnaderna har blivit större?

Vad vet du om Nackas gamla fabriker?

Starta quizet

Fabriker på annat håll

Sigtuna
Kvinnor sitter vid symaskiner i ett stort rum med takfönster.
Huddinge 1945 – 1954
En stor fabriksbyggnad.
Huddinge 1964
En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.
Nynäshamn 1920
Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.
Nacka 1920 – 1929
Sju män i skärmmössor arbetar vid olika maskiner i verkstaden.
Norrtälje
Ett svartvitt foto av några hus vid vattnet omgivna av högar av trä och virke.
Ekerö 1905

Täby centrum nu & då

Industrialisering Täby
Ett tåg kör ensamt genom landskapet och passerar en bondgård. Året är 1963 och snart ska ett ultramodernt stadscentrum byggas här.

Tibble gård

På den äldre bilden ser du en bondgård mellan järnvägsspåren där Roslagsbanan delar på sig. Den revs när det nya centrumet byggdes. Stationen som idag heter Täby Centrum hette tidigare Tibble, som var gårdens namn. Gårdens lada som du ser på de båda äldre bilderna här, stod kvar under byggtiden och arbetarna förvarade material i det.

Täby byggde ett framtidscentrum

När centrumet invigdes år 1968 kunde Täbyborna handla i ett av Europas första inglasade centrumanläggningar. På nästa bild kan du också se att det var ett modernt centrum eftersom det hade en enorm parkering. Det här var under Sveriges rekordår och många familjer fick råd att skaffa en egen bil. Täby och andra stadsdelar planerades för en framtid med många fler bilar än tidigare.

Jättehuset Storstugan

De som planerade och ritade Täby centrum tänkte att de byggde framtidens bostäder. En idé som de hade var att husen skulle vara rejält stora så att man hann se dem ordentligt när man åkte förbi i en snabb bil. De visste att städerna redan växte snabbt och planerade för att få plats med många människor på liten yta. Om många bodde i samma hus så kunde de kanske lättare känna gemenskap?

Det stora bågformade huset på bilden heter Storstugan. På de första ritningarna hade det 25 våningar men många var kritiska till det stora huset, så det blev bara 17.

En svartvit bild där en stor lada står mitt bland moderna byggnader.

Fotot är taget år 1967, ett år innan Täby centrum öppnade. Ett kort tag samsas den gamla ladan med de nya husen i centrum.

Utsikt från en balkong. Vyn domineras av en stor parkeringsplats och på balkongen växer blommor i en låda.

Utsikt från Storstugan. När fotot togs var centrumet nytt. Idag står fler hus som hör till Täby centrum på den stora öppna parkeringsplatsen som syns på bilden.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-09
Uppdaterad: 2024-12-16

Fundera och samtala

  1. Hur har synen på vad en bra stad är förändrats från 1960-talet till idag?
  2. Om någon tittar på bilder av Täby centrum om sextio år, vilken samhällsutveckling tror du att de kommer att se spår av då?
  3. Vad tycker du att man ska lära sig av historien för att bygga bra stadsdelar i framtiden?

Vad vet du om Täby centrums historia?

Starta quizet

Källor från Täby

Ett svartvitt foto visar en gård med stor lada mitt på en äng som öppnar sig mellan skogen i för- och bakgrunden.
Täby 1963
Täby 1952
Affisch för manifestation mot byggandet av Lötstaden
Täby 1973
Karta som beskriver Näsby sportstad. Texten lyder: Ovanstående plankarta över Näsby Sportstad utvisar ett förslag att å Näsby på ett särskilt lämpligt område med areal av över 60 tunnland skapa en sportanläggning av för Sverige enastående dimensioner. Förslaget upptager, utom ett antal privata lek- och sportplatser för skolor eller idrottsklubbar, ett stadion med fotbollsplan av internationellt mått samt ett allmänt sportfält, 450 meter långt och 300 meter brett (areal över en och en halv million kvadratfot). Dessutom finnes plats reserverad för större klubbhus med tennisbanor. Utmed sportfältet försäljas ett mindre antal tomter till skolor, idrotts- och tjänstemannaföreningar för uppförande av sportstugor.
Täby 1926
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Reklam för att köpa tomter i Viggbyholm, Täby 1922
Täby 1922
Reklam för att köpa villa tomter i Viggbyholm, 1922.
Täby 1938
Täby 1927