Drömmar och verklighet i Täbys villakvarter

Industrialisering Täby
Täbys villaområden började växa fram på 1920-talet. På bilderna ser du delar av broschyrer som gör reklam för att köpa en tomt i Viggbyholm, Löttinge, Gribbylund och Näsby Slottspark. Täby var en av flera platser runt Stockholm där det såldes många tomter. Men varför just här och då?

Kommunikationer, natur och ett ordnat samhälle

Alla broschyrer här talar om hur lätt det är att ta sig till Stockholm. Närheten till järnvägsstationer är det viktigaste men båt och cykel nämns också. Det var fortfarande mycket ovanligt med bilar. Tomtförsäljarna beskriver de vackra nya bostadsområdena med trädgårdar, skog, fiske och badsjöar. De lockar också med att det finns ledningar för vatten och avlopp, elektrisk ström och vägar.

Reklam för att köpa tomter i Viggbyholm, Täby 1922

Reklam för att köpa villatomt i Täby, 1922 (Täby kommunarkiv)

Stockholm blir fullt

När Stockholms län industrialiserades växte befolkningen från 250 000 personer 1885 till en miljon 1950. I och runt Stockholm fanns arbete som lockade människor från hela landet. Men var skulle alla bo? I Stockholms innerstad trängdes stora familjer i små enrumslägenheter. Det var smutsigt och fanns för lite rent vatten. Vid 1800-talets mitt dog fortfarande vart tredje spädbarn före sin ettårsdag. Då var det många som hellre ville bo i ett eget hus i Täby.

Hur fick man råd med ett eget hem?

Det var flera olika saker som bidrog till att det blev möjligt för fler att bygga ett eget hus. 

  • Staten lånade ut pengar ur en egnahemslånefond. Det blev lättare att låna och billigare.
  • Flera företag sålde prefabricerade hus där väggarna byggdes i fabrik och sedan sattes ihop där huset skulle stå.
  • Det blev mindre lönsamt att driva jordbruk. Stora bondgårdar i närheten av städerna kunde istället tjäna mycket pengar på att sälja tomter av sina stora markområden.
  • Lönerna höjdes så att fler arbetare och lägre tjänstemän fick pengar över i slutet av månaden.
Reklam för att köpa villa tomter i Viggbyholm, 1922.

Missnöje i Täby Fastighetsägareförening

I Täbys kommunarkiv finns en skrift som visar att villalivet inte alltid var lika idylliskt som i broschyrerna. De boende är missnöjda med att det säljs allt fler tomter och att det inte finns någon plan för hur området ska byggas ut. Om det blir fler hus hotas den vackra naturen. Dessutom blir det nödvändigt att bygga ett gemensamt avlopp istället för att leda ut sitt smutsiga vatten i ett dike eller en brunn på tomten. 

”Det är ett livsvillkor för Täby villasamhälle att få behålla sin karaktär av trädgårdsstad, varigenom ett för såväl den enskilde som för samhället ruinerande kloaknät blir överflödigt.”

Municipalsamhälle

Fastighetsägarna i Täby vill bilda ett municipalsamhälle. Det var en sorts kommun i kommunen som fanns före 1971 och som bildades på platser med en tät befolkning som ändå inte riktigt var städer. Det var fiskebyar, bruksorter och ofta stationssamhällen. Om Täby skulle bli ett municipalsamhälle så skulle de kunna ta upp skatt och bestämma mer över ortens utveckling. Här kan du läsa ett utdrag ur skriften där villaägarna listar vad de vill använda skatterna till.

Så här skrev Täby fastighetsägareförening i sitt meddelande 1923
Reklam för att köpa villatomter i Löttinge Täby 1930-tal

Tomter till salu i Löttinge på 30-talet

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-11-29
Uppdaterad: 2023-09-01

Samtala och reflektera

  1. Lovar broschyrerna för mycket eller ger de en realistisk bild av villalivet i Täby?
  2. Det finns många förklaringar till att Täbys villaområden växer på 20-talet. Hur många kan du återberätta?
  3. Vad tror du att Fastighetsägarföreningen i Täby skulle ha sagt om de sett Täby idag?

Drömmar och verklighet i Täbys villakvarter

Fattade du texten?

Starta quizet

Relaterat arkivmaterial

Reklam för att köpa en tomt i Näsby Slottspark, 1935
Täby 1935
Karta som beskriver Näsby sportstad. Texten lyder: Ovanstående plankarta över Näsby Sportstad utvisar ett förslag att å Näsby på ett särskilt lämpligt område med areal av över 60 tunnland skapa en sportanläggning av för Sverige enastående dimensioner. Förslaget upptager, utom ett antal privata lek- och sportplatser för skolor eller idrottsklubbar, ett stadion med fotbollsplan av internationellt mått samt ett allmänt sportfält, 450 meter långt och 300 meter brett (areal över en och en halv million kvadratfot). Dessutom finnes plats reserverad för större klubbhus med tennisbanor. Utmed sportfältet försäljas ett mindre antal tomter till skolor, idrotts- och tjänstemannaföreningar för uppförande av sportstugor.
Täby 1926
Kungörelse angående avloppsledningar inom Täby, Näsby och Viggbyholms villasamhällen. Jämlikt paragraf 53 i Hälsovårdsstadgan av den 19 juni 1919, och med stöd av paragraf 49 samma stadga, förbjudes härmed användandet av sådan avloppsledning, som utmynnar i öppet dike. Avloppsledning skall istället före 1 juli 1920 ledas till en sluten uppsamlingsbrunn, som skall vara så beskaffad att den ej genomsläpper orenligheten. Råd och upplysningar angående sådan uppsamlingsbrunns anläggande och utförande lämnas i Täby av E. Lindroth, i Näsby av A Åkesson och i Viggbyholm av Th Andersson. Där avloppsledning nu utmynnar i öppet dike, ålägges respektive tomtägare att omedlebart, senast före den 15 maj detta år, rensa diket samt borföra där befintlig orenlighet. Uraktlåtenhet att ställ sig ovanstående förbud och åläggande till efterrättelse medför, enligt Hälsovårdsstadgans paragraf 52, böter från 5 till och med 1000 kronor. Täby den 27 april 1920. Undertecknat Täby Hälsovårdsnämnd, Elis Lindroth, ordförande.
Täby 1920