Nu & då – Viggbyholms trafikplats

Okategoriserade Täby
Två foton visar Norrtäljevägen norrut förbi Viggbyholm. Det är lätt att känna igen sig även om sextio år har gått. Men kan du se hur trafiken har förändrats?

Trafiken moderniseras

Om du jämför bilderna så lägger du snart märke till några skillnader. Vägen är bred och ganska nybyggd på det äldre fotot från 1963. En förändring sedan dess är att trafiksäkerheten har blivit större. I den nutida bilden syns skyddande räcken, bättre belysning och målade linjer och streck.

Kanske upptäcker du också att skyltarna verkade vända åt fel håll 1963. Bilarna kör på vänster sida istället för höger. Fotot är taget samma år som Sveriges riksdag beslutade att vi skulle gå över till till högertrafik. Men det tog tid att ställa om, flytta skyltar och förbereda alla förare på förändringen som började gälla fyra år senare, år 1967.

Nya hus och gammal skatt

Ett äldre bostadshus låg till höger, nära vägen år 1963. Kanske blev bullret för starkt när bilarna blev allt fler, för nu är huset rivet. Här står istället en nybyggd tennishall och utanför bilden finns fler nya bostadshus. När de skulle byggas så undersökte arkeologer området och hittade en silverskatt från vikingatiden. I filmen berättar Maria Lingström hur hon gjorde sitt livs största upptäckt.

Arekologernas film om hur de hittade en skatt från vikingatiden.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-11-21
Uppdaterad: 2023-11-27

Fundera och samtala

  1. Vad lade du först märke till i de båda bilderna?
  2. Hur tror du att platsen där du befinner dig just nu har förändrats om 60 år?
  3. Tror du att förändringarna blir större de kommande 60 åren jämfört med 1963-2023?

Quiz

Läs artikeln och se filmen först.

Starta quizet

Historiska källor från Täby

ett svartvitt foto av en ljus mangårdsbyggnad med två flyglar.
Täby 1950
Täby 1952
svartvitt foto av tjugotvå män uppställda framför brädhögar.
Täby 1910
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Svartvitt foto med tretton kvinnor som ställt upp sig för fotografering mot en fond av granar.
Täby 1900 – 1940
Täby
Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.
Täby 1934
Affisch om hotatd natur vid Rönningesjön
Täby 1972

Nu & då – Bollmora/Tyresö

Demokratisering Tyresö
I slutet av 1900-talet stred tyresöborna om vad som var kommunens centrum och vad det skulle heta.

Hur får bostadsområden namn?

Har du tänkt på varför ditt bostadsområde eller lokala centrum heter som det gör? Platser behöver ett namn för att vi ska kunna hitta och förklara var vi bor eller var saker finns. Stadsdelar tar ofta över ett namn på en gård eller ett torp. Det är ett sätt att använda historia för att påminna oss om dem som levt på platsen tidigare.

Gamla namn återanvändes i Tyresö

När Tyresös moderna bebyggelse växte fram under 1960-talet så användes namnet Bollmora som kom från en av gårdarna på området. Den gård som låg precis på platsen för det nuvarande centrum hette Myggdalen.

När kommuner ska bestämma vad nya områden ska heta så har de ofta en arbetsgrupp, namnberedningen, som undersöker olika förslag. Tyresös namnberedning föreslog Bollmora centrum. Skylten på det svartvita fotot från 1959 berättade för nyfikna som kom åkande på den lilla gropiga skogsvägen om det nya området. Kanske hade det inte varit lika lockande om det stått ”Myggdalen” istället? Men det blev ändå inte riktigt som namnberedningen hade tänkt.

Bollmora eller Tyresö centrum?

Tyresöborna uppfattade det nya centrumet som Tyresös centrum och tyckte att det borde heta så istället. Bollmora fick lite dåligt rykte och många tyckte att Tyresö lät mer glamoröst. Det påminde om det vackra slottet. Namnberedningen menade att Tyresös centrum låg vid kyrkan och slottet. Om man tittar på historien så hade de rätt men Tyresö hade förändrats mycket.

En lokaltidning ordnade en namntävling där Tyresö C vann överlägset. Kommunen skickade ut en enkät år 1987 och den visade samma sak: Folk tyckte att det skulle heta Tyresö Centrum.

Om du bor i Tyresö själv så vet du säkert vad du och andra kallar centrumet. Annars får du titta på bilden till höger från 2023.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-11-08
Uppdaterad: 2023-11-22

Fundera och samtala

  1. Har din skola eller ditt bostadsområde ett namn som påminner om platsens historia?
  2. Vem tycker du ska få bestämma vad platser heter?
  3. Har det någon betydelse vad platser heter? Kan en plats bli bättre av ett fint namn?
  4. Är det bra att byta namn på platser som fått dåligt rykte?

Quiz om namnet på centrum

Starta quizet

Nu & då mitt i Tyresö

Industrialisering Tyresö
Tyresö utvecklades snabbt under 1960-talet. Häng med så får du höra om när ett helt nytt centrum växte fram mitt i skogen.

Små hus på det gamla godsets mark

Tyresö gods ägde en gång i tiden all mark i den nuvarande kommunen. Under industrialiseringen, när Stockholm började växa sökte sig många människor ut till landsbygden i stadens närhet. En del byggde sommarstugor och andra blev fast boende. Det var inte längre bara de rikaste som hade råd att bygga sig ett eget hem utanför staden. På flygbilden från 1960 ser du en hel del små hus närmast Drevviken i väster.

Växla över till den högra bilden från 1975 så ser du massor av kvarter med nya hus i mitten av bilden.

Flygfoto över Tyresö
Källa: Lantmäteriets karttjänst Min karta.

Tyresö var splittrat

Före 1950-talet var kyrkan och slottet i öster centrum i Tyresö. När villorna blev fler i väster flyttade kommunledningen också dit. Men i kommunens mitt var det mycket skog med några utspridda torp och gårdar som ägdes av det stora godset Tyresö.

Ett nytt centrum

På det andra flygfotot från 1975 ser du hur det nya Tyresö snabbt har vuxit fram. Kommunen växte från 6000 invånare år 1960, till 27 000 år 1970. Många unga familjer som väntade på att få en lägenhet i Stockholm flyttade nu till Tyresö istället. De styrande i kommunen ville att det nya centrumet skulle binda ihop kommunens delar. Myggdalens gård och torpet Ulriksdal låg i vägen för de nya husen, så de revs. Men det var en annan gård som gav det nya centrumet sitt namn: Bollmora.

Kan du tänka dig att bilderna här nedanför visar exakt samma plats?

Svartvitt foto av en man i hatt, väst och mustasch. Han håller en hink i ena handen och en hacka i den andra. I bakgrunden syns ladugård och en ålderdomlig lastbil.

Bilden är tagen år 1959, precis innan gården Myggdalen revs.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-10-18
Uppdaterad: 2023-11-22

Fundera och samtala

  1. Bostadsområden får ofta sitt namn från en äldre gård eller ett torp. Tycker du att det är ett bra sätt att använda historia på?
  2. Vilka problem tror du kan finnas när en ny stadsdel byggs mycket snabbt?

Quiz om Tyresös centrum

Starta quizet

Historiska källor från Tyresö

Svartvitt foto av en grusväg som slingrar sig mellan träden upp till en öppen plats där en gård med tre ekonomibyggnader ligger i solskenet.
Tyresö
Svartvitt fotografi, stort trähus i skogsbacke.
Tyresö 1933
Svartvitt fotografi, stort trähus, i bakgrunden vy över vatten.
Tyresö 1940
En svartvit bild av en kvinna vid ett skrivbord. På bordet syns ålderdomlig elektronisk apparatur och i bakgrunden syns fyra stora skåpdörrar.
1959
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806

Nu & då vid vattenbrynet i Nynäshamn

Industrialisering Nynäshamn

Känner du igen dig?

De två bilderna här visar samma plats men nästan allt har förändrats sedan den första bilden togs omkring år 1900. Då satt Mina Strid på huk här och mjölkade en ko. Maria Plazikowski stod bredvid när fotot togs. Om de två kvinnorna hade kunnat se platsen idag, mer än 120 år senare, så skulle de nog haft svårt att känna igen sig. Idag är det här en del av hamnen, söder om Gotladshamnen vid den så kallade Mörby brygga. Industrialiseringen har förändrat platsen totalt.

Vattenbrynet har flyttat

På den äldre bilden ser du några små öar. Där någonstans slutar kajen idag. Området emellan har fyllts upp med sten och grus och jämnats ut till ett stort hamnområde. Men om du vänder dig åt andra hållet så finns det faktiskt något som är sig likt.

Skogshyddan finns kvar

På fotot här bredvid ser du platsen från andra hållet, från havet. Huset vid vattnet är Skogshyddan där familjen Plazikowski bodde. Det är deras ko som pigan Mina mjölkar på bilden. Simon Plazikowski var skogsvaktare och hade som uppgift att se efter all skog som Nynäs gods ägde. Han byggde huset till sin familj år 1889 och kallade det Skogshyddan. På den tiden låg huset intill vattnet och vägen var bara en slingrande grusväg. Tio år senare kom järnvägen hit och en stad började växa fram. Skogshyddan finns fortfarande kvar, alldeles intill Nynäsvägen, mitt emot Gotlandskajen.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-09-01
Uppdaterad: 2023-09-15

Fundera och samtala

  1. Skulle du känna igen platsen där du nu befinner dig om du kom tillbaka 120 år senare?
  2. Känner du till några platser i närheten som görs om mycket just nu eller som förändrats mycket under ditt liv?
  3. Är du positiv eller negativ till att platser förändras?

Har du fattat texten?

Starta quizet

Arkivmaterial från Nynäshamns hamn

Nynäshamn
Ett ånglok har stannat vid perrongen på kajen. Två båtar ligger vid kajen. Det ryker ur både lokets och ångbåtarnas skorstenar.
Nynäshamn
Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.
Nynäshamn 1920 – 1930
Handritad gammal karta.
Nynäshamn 1898
Svartvitt fotografi, på bilden syns förråd och smalspårig järnväg som löper ner till kajen där män lastar malm på fartyg.
Nynäshamn 1917
Svartvitt fotografi som visar vy med packade trädstammar i vattnet.
Nynäshamn 1920

Nu & då i Finntorp

Okategoriserade Nacka
Fyravåningshusen på Gamla Värmdövägen i Finntorp är sig ganska lika 70 år efter att de byggdes. Men livet man lever där verkar ha förändrats en hel del. Häng med och se vad bilderna berättar!

Samma hus…

Husen i backen var nybyggda när fotot togs 1954. De är sig ganska lika 2022 men till höger i bilden har staketet mot skogen försvunnit. Där byggdes några år senare Bergåsens fyra höghus med bostäder, affärer, kontor och garage. Kommunen byggde stora hus så att invånarna skulle ha nära till både arbetsplatser, affärer och nöjen. Finntorp kunde ha blivit hela Nackas centrum. Men planera ändrades på 1980-talet och centrum flyttades längre österut.

…nya levnadsvanor

Det är ganska lätt att se att människorna på den svartvita bilden är från en annan tid. På 1950-talet hade nästan alla män hatt. Det fanns inga färglada dunjackor. För vuxna var det rock eller kappa som gällde. Pojken i förgrunden har mössa med öronlappar, stickade vantar och en fin ryggsäck i läder.

Personerna på bilden verkar inte vara så bekymrade över att stå på vägbanan. År 1954 fanns det ungefär 60 000 personbilar i hela Stockholms län. År 2022 var antalet mer än 16 gånger så många: 965 722 bilar. Inte en enda bil och ingen trafikskylt har fastnat på den äldre bilden. Hur många ser du på nutidsbilden?

Den äldre bilden visar också fyra skyltar som var typiska för den tiden. Ofta lyste de av neon på kvällarna. I rutan här intill kan du se hur utbudet i just det här huset har förändrats.

Butiker och service nu & då

1954:

  • Stadsbibliotek
  • Post
  • Ragnarssons möbler
  • Fiskaffär
  • Fruktaffär

2022

  • Blomsterhandel
  • Skönhetssalong
  • Thaimassage
  • Sushibar
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-24
Uppdaterad: 2023-08-25

Fundera och samtala

  1. Vad tror du skulle vara mest annorlunda i ditt liv om du levde 1958?
  2. Var stadsmiljön i Finntorp bättre på 1950-talet än i dag tycker du?
  3. Vilka fler skillnader kan du hitta mellan bilderna?

Sant eller falskt?

Vad vet du om skillnaden mellan 1950-talet och idag?

Starta quizet

Nu & då på torget i Finntorp

Okategoriserade Nacka
Det lilla torget i Finntorp är sig ganska likt men bostäderna runt omkring är nya precis som människornas sätt att leva.

Nya hus med plats för fler

Det röda huset längst till höger i bild gör att vi kan se att bilden är tagen på samma plats. Bänkarna, planteringarna i sandsten och ett gjutjänsstaket längst bort på torget verkar också ha överlevt årtiondena. De tre trähusen i bakgrunden har rivits. De nya husen i betong byggdes 1965 och gav plats för många fler boende i stora moderna lägenheter. De nya husen har också plats för fler butiker än ”Skor och läder”.  

Hemmafruar och snabbmat

När bilden 1958 togs var det sommar och fler barn och mammor med barnvagnar fastnade på bilden. Sådana barnvagnar hittar du bara i antikaffärer idag! Då var det fortfarande vanligt att kvinnor var hemma med barnen på dagtid istället för att lönearbeta. På den moderna bilden är det tomt på folk, men så är det också vinter.

Snabbmat kan du få både på 1950-talet och idag. Den lilla korvkiosken har växt lite och övergått till wok, mat som var helt okänd i Sverige före 1980-talet.

1958 och 2022
Dra i reglaget för att se hur torget förändrats på 64 år.

Fundera och samtala

  1. Vad tror du att kommer att säljas på torget om 60 år? Wok, korv eller något annat?
  2. Vilka drivkrafter kan ha legat bakom förändringarna i Finntorp?

Tre frågor om torgets förändringar

Starta quizet
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-24
Uppdaterad: 2023-05-24

Nu & då vid fotostudion i Ektorp

Okategoriserade Nacka

Fotobutiken på Duvnäsvägen

På Duvnäsvägen 4 nära Ektorp centrum ligger det idag en fotoateljé. Här fanns det redan på en 1950-talet parfymaffär, frisersalong, möbelaffär och Nacka Foto. Fotografen som drev Nacka Foto då hette Eric Ericsson och han var också grundare till Nacka lokalhistoriska arkiv. Som du kan se på det nyare fotografiet finns det fortfarande en fotograf som arbetar i huset men de andra butikerna har under årens lopp försvunnit.

Grannar har kommit och gått

Även om bilderna visar ett hus som är sig likt har platsen förändrats mycket. Precis bredvid låg tidigare ett hus byggt i början av 1900-talet med en järnaffär och senare pizzeria. Det huset, som låg till höger just utanför bild, förstördes i en brand 2020 och behövde rivas. Utsikten från affären ändrades mycket också på 1970-talet då hela Ektorp centrum byggdes på andra sidan gatan.

Ett svartvit foto av Ericsson med vit skjorta, fluga, glasögon och välfriserat hår som riktar kamerautrustning mot en bild på bordet. Två lampor lyser på motivet men vinkeln gör det svårt att urskilja.

Eric Ericsson som hade fotoaffären startade också en hembygdsförening och Nacka lokalhistoriska arkiv. Foto:

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-09
Uppdaterad: 2023-05-24

Fundera och samtala

  1. Vilka anledningar finns det till att en stadsdel förändras?
  2. Tycker du att de hus som finns där du bor borde bevaras eller bytas ut?
  3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att hus rivs och nya kommer till?

Sant eller falskt?

Starta quizet

Nu & då – Ceylonbiografen

Okategoriserade Nacka
Biografen i Finntorp invigdes 1958 men fick snabbt konkurrens av andra sätt att se film på.

Te gav namn åt biografen

Ceylon är en särskild sorts te och det är den som har gett biografen sitt namn. På Värmdövägen 115 fanns nämligen ett hus som kallades Ceylon-villan. Anledningen till att huset kallades så var att där bodde en sjökapten som importerade te från ön Ceylon, eller Sri Lanka som vi säger idag. Huset revs för att ge plats åt de moderna hus som byggdes runt Finntorps centrum i början av 1950-talet.

Biografdöden

Biografen i Finntorp öppnade under den tid då det fanns som allra flest biografer i Stockholm. Bara i innerstaden fanns det 110 stycken år 1943. Att gå på bio var det enda sättet att få se rörliga bilder. Men på 1960-talet skaffade fler och fler svenskar en TV och kunde se film och andra program hemma. Det ledde till att biograferna sålde färre biljetter och många fick lägga ner. Tidningarna kallade detta för biografdöden och den drabbade även Ceylon som stängde år 1968.

Ett svartvitt foto av två äldre hus. Till höger ett stort hus med fem våningar, till vänster ett mindre hus som ligger uppe på en brant klippa.

Ceylonvillan till vänster. Här kör man idag upp till Finntorp från Gamla Värmdövägen.

Biografens fasad har en undre del som är inskjuten och en övre del som är en stor, vit slät yta med texten CEYLON i högra hörnet.

Biografens sparsmakade funkisfasad, 1958, samma år som den öppnade.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-08
Uppdaterad: 2023-08-24

Samtala och fundera

  1. Hur ofta ser du film på bio eller på TV?
  2. Biografdöden är ett exempel på när en teknik (bio) får konkurrens av en ny (TV). Kan du komma på fler historiska exempel?
  3. Finns det något mer i bilderna som visar att det skiljer 64 år mellan dem?

Quiz om Ceylonbiografen

Starta quizet

Nu & då i Västra hamnen på Landsort

Okategoriserade Nynäshamn
På Landsort finns en riktig gammaldags fiskehamn. Fotografierna visar ändå att mycket har förändrats på ungefär 100 år.

Lotsarna på Landsort

Landsort är namnet på byn och fyren som ligger på ön Öja, söder om Nynäshamn. Söder om ön är det öppet hav. Här har människor fiskat sedan medeltiden. Båtar som seglade över Östersjön norrut mot Stockholm eller Södertälje behövde ofta hjälp för att hitta bland alla öar i Skärgården. Eftersom skärgården började här bestämde staten att det skulle finnas lotsar, alltså personer som hjälpte båtarna att hitta rätt väg.

Förr höll lotsarna utkik efter båtar som dök upp men idag får de fartyg som behöver hjälp ansöka om det långt i förväg via webben. De röda båtarna på det moderna fotot är lotsfartyg. Även om det finns kartor och GPS-utrustning så måste alla stora fartyg ta hjälp av en lots. Lotsen går då ombord på fartygen när det kör genom skärgården.

El, vatten och barn

Ser du de två små flickorna som leker precis vid vattnet till vänster i den äldre bilden? Förhoppningsvis har fotografen lite koll på dem, eller någon annan vuxen precis utanför bilden. Vädret är lite sämre när bilden 2016 tas men de flesta småbarn skulle nog bli tvingade att ha flytväst om de ska leka vid vattnet idag.

Teknikens utveckling syns överallt i bilderna. Båtarnas segel är borta. I masterna sitter istället utrustning för att sända och ta emot information. Vid bryggan till vänster sitter ett elskåp. På den äldre bilden saknar många båtar både segel och motor. Då fick någon ro med åror istället.

Båten närmast i bilden från 2016 står på en trailer, alltså en vagn som kan kopplas till en bil och köras upp på land. Men på slutet av 1800-talet fanns här faktiskt en järnväg som användes för att dra upp båtar och flytta dem mellan västra och östra hamnen. Det var ett sätt att rädda båtarna från att inte blåsa sönder i de hårda stormar som ofta blåser upp så här långt ut i skärgården.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-02
Uppdaterad: 2023-06-01

Fundera och samtala

  1. Barn som är för små för att simma leker vid vattnet. Känner du till fler exempel på att vi tänker mer på säkerheten idag än tidigare?
  2. Teknikutvecklingen har gjort att vi använder minder muskelkraft och mer el. Vilket exempel ger artikeln på det? Kan du komma på fler?

Vad kan du nu om lotsarna på landsort?

Starta quizet