Nu & då på Järla skolgård

Om du hade levt förr Nacka
En kall dag år 1931 var skolgården full av glada barn. Skolgården är sig ganska lik idag men personerna är borta, eller har fyllt 100 år!

Titta noga på den äldre bilden. Alla har något på huvudet. Hemstickade mössor, baskrar, gubbkepsar, en och annan pälsmössa, och en pojke bär hatt. Täckjackan är inte uppfunnen än, så alla kläder är av ull och bomull. Skidorna och stavarna är av trä, med metall och läder. Materialet plast har inte slagit igenom. Plast blev ett vanligt material först på 1950-talet.

Skidåkning var en populär fritidssysselsättning men alla familjer hade inte råd att skicka med sina barn några skidor till skolan. Många av barnens föräldrar var arbetare som jobbade i De Lavalls Ångturbinfabrik och andra industrier i Järla.

En vuxen man röker pipa. Idag är det lika ovanligt som förbjudet (på skolans område).

Järla skolas gamla byggnader

På fotot från 1931 ser man skogen fortsätta bakom skolan. Här har ett hus byggts sedan dess – och inte bara ett – hela Nacka centrum ligger där bakom.

Det röda skolhuset byggdes år 1900. I bakgrunden på den svartvita bilden syns ett annat hus med många dörrar. Antagligen var det dasset. Skolhuset på bilden var inte Järla skolas första hus. På nästa bild, sommarbilden där barnen står i ring, visar ett äldre skolhus. Det fanns mellan 1889 och 1923.

Båda skolhusen hade klassrum på undervåningen. På övervåningarna var det bostäder. Där bodde lärarna men också en barnmorska och kyrkvaktmästare, som var gift med en av lärarinnorna.

Men Järla skola grundades redan 1877. Kanske fanns det ett ännu äldre skolhus? Det har i alla fall inte fastat på foto. Kanske var det så att skolan höll till i några andra lokaler som kyrkan hade eller hyrde.

Den gula skolbyggnaden i sten bygges 1924 och har byggts ut sedan dess. Året efter byggdes också en gymnastiksal som fortfarande finns kvar.

Minnena från de äldsta skolhusen finns bara kvar som berättelser och foton. Men själva byggnaderna är också ett sorts minne.

En skolklass står i ring och håller varandra i händerna. Skolbyggnaden i trä och två våningar syns i bakgrunden.

Ringlek på skolgården. Fotografen står på samma plats som på det andra svartvita fotot, men vänd åt andra hållet.

Gymnastiksalen från 1925. Foto: Mats Bäckström 2013, Nacka lokalhistoriska arkiv.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2025-04-01
Uppdaterad: 2025-04-15

Fundera och samtala

  1. Tror du att det var vanligare att ha ett par skidor 1931 jämfört med idag? Varför i så fall?
  2. Vilka andra hus kan användas som källa till kunskap om äldre tider?

Vad vet du om äldre skolhus?

Starta quizet

Nackabilder

Ett hundratal barn står uppställda med vinterkläder och skidor framför skolhuset.
Nacka 1931
En skolklass står i ring och håller varandra i händerna. Skolbyggnaden i trä och två våningar syns i bakgrunden.
Nacka 1910
Nacka 1920 – 1925
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Svartvitt foto av en perrong med ett litet hus med rundade hörn. Ett tåg kommer in.
Nacka
Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.
Nacka 1920 – 1929
Foto taget från höghus. Bygge pågår men ett äldre rött trähus står kvar.
Nacka 1957
Ett svartvitt foto där fyra kvinnor och två män arbetar i en fabrikslokal. I förgrunden syns hundratals batterier med initialerna RR.
Nacka 1910 – 1919

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Nu & då på Tallbacken

Om du hade levt förr Nacka
Höghuset på bilden är ungefär 70 år gammalt. På den äldre bilden ser du när det byggdes. Framför huset syns några av de många trähus som fanns på kullen tidigare.

Arbetarna bodde på Tallbacken

Höghuset ligger tillsammans med andra hus på en höjd vid parkeringen till köpcentret i Sickla. Det som är Sickla köpkvarter idag var under hela 1900-talet ett fabriksområde och husen på Tallbacken var arbetarbostäder. Bilden är tagen 1957 och trähusen ska snart rivas.

Bostadsstandarden ökade under 1900-talet

Det var industriföretaget Atlas som byggde de röda trähusen till sina arbetare när de flyttade till Sickla i början av 1900-talet.

När husen byggdes var de modernare än många arbetarbostäder och statarlängor. De hade:

  • Stora rum och kök
  • Stora fönster
  • Lägenheter med ett eller två rum (istället för bara kök)
  • Kakelugnar
  • Egen ingång till varje lägenhet

Trots detta så ville Atlas Copco, som företaget nu hette, ersätta trähusen med nya lägenhetshus. De nya lägenheterna hade många fördelar:

  • Vattenledningar, så att de boende slapp bära vatten från en brunn.
  • Centralvärme, så att man inte behövde in bära in ved och elda.
  • Vattentoaletter istället för dass.
  • Större lägenheter.

Karl trivdes på Tallbacken

Trots standardhöjningen så var det många som sörjde när de gamla husen revs. Karl Matsson bodde på Tallbacken 12 från år 1920 tills huset revs. Så här berättar han i Atlas Copcos personaltidning:

Vi var som en enda stor familj, vi hjälpte varandra och vi roade oss tillsammans. (—)

Vi skrev verser om Tallbacken, vi spelade och sjöng. Och 1926 bildade vi en sångkör, som blev mäkta berömd och anlitad. (—)

Vi hade jordlotter vid Sickla strand, sammanlagt femtio stycken för de femtio familjer som bodde på Tallbacken. Där odlade vi grönsaker och potatis, och det täckte vårt behov. Det fanns en fin badplats också. Under sommaren badade vi varenda kväll, när vi kom från jobbet. Sicklasjön var denna tid rik på fisk och det betydde ett inte föraktligt tillskott i mathållningen. I början var det också mycket gott om kräftor. Det var kräftkalas i augusti månad, som aldrig skall glömmas.

Men det var svåra år också. I början av 20-talet gick de flesta arbetslösa längre eller kortare tid. Som väl var lämnade bolaget kredit på hyran. Det kunde hända att en del låg efter med hyran ett helt år. När sedan det åter blev arbete och hyran skulle betalas blev det inte många kronor över att leva på. 1932 blev det dåligt igen, men den gången var permitteringarna av ganska kort varaktighet och sedan dess har det ju varit goda tider.

Och med de goda tiderna följde en ökad byggnadsverksamhet.

Karl Matsson

Karl berättar hur platsen förändrades när Atlas Copco började bygga området Sickla strand 1947. Jordlotterna där Tallbackens hyresgäster odlade försvann. Korna från Sickla gård slutade beta på strandängen.

Även Tallbacken började förändras. Det blev allt fler och fler italienare, som flyttade in. De höll sig för sig själva och den gamla sammanhållningen, där hyresgästföreningen såsom kamratförening spelat så stor roll, försvann.

Karl Matsson

Den största förändringen kom när de gamla husen revs och de nya byggdes. Karl bodde i de nya husen när han intervjuades i tidningen i början av 1960-talet och verkade nostalgisk:

Och nu bor vi som sagt i hyreshus. Vi är dock ännu några stycken, som träffas och talar om gamla minnen. Som regel möts vi på eftermiddagarna under sommaren utanför tobaksaffären, när kvällstidningarna kommit. Det kan inte hjälpas, att vi då mest talar om det som varit.

Karl Matsson
En skorsten från ett nedbränt hus sticker fram ur röken. Ett höghus i bakgrunden.

Skorstenen står kvar, resten av det gamla trähuset är rivet.

På båda sidor om backen uppför den skogiga kullen ligger trähus.

Tallbacken år 1908. I bakgrunden syns en dansbana.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2025-03-20
Uppdaterad: 2025-04-04

Fundera och samtala

  1. Boendestandarden förändrades mycket under 1900-talet. Vilka andra förändringar berodde det på?
  2. Vad tror du att Erik Matsson tyckte om förändringarna på Tallbacken?
  3. Varför tror du att många tycker att det var bättre förr?
  4. Förr var det vanligt att hyra bostad av arbetsgivaren. Vilka för- och nackdelar fanns med det?

Vad vet du om Tallbacken?

Starta quizet

Källmaterial

Svartvit bild där ett högt punkthus under byggande sticker upp bakom två äldre trähus. vinter.
Nacka 1957 – 1957
En skorsten från ett nedbränt hus sticker fram ur röken. Ett höghus i bakgrunden.
Nacka 1957 – 1960
Foto taget från höghus. Bygge pågår men ett äldre rött trähus står kvar.
Nacka 1957
Tidningsartikel med två bilder. Personer på ett berg och tre farbröder som läser tidningen. Rubriken lyder Riktiga Tallbacken nu ett minne blott.
Nacka 1958 – 1963
Tidningssida med en bild där äldre hus syns tillsammans med nya höghus.
Nacka 1948 – 1960

Nu & då i Hägernäs

Okategoriserade Täby
Två vyer över Hägernäs visar hur platsen förändrats – från jordbruksbygd till en del av den växande stadens utsträckta arm.

Flyget och gården

På den svartvita bilden från 1940 ser vi bryggor och hangarer på udden. Här höll Roslagens flygflottilj till med sina militärflygplan. Roslagsbanans spår gör en sväng längs viken. Där vid svängen ligger Hägernäs gård.

Varför heter det Hägernäs?

Den moderna förorten som byggdes runt järnvägsstationen på 1960 fick sitt namn från gården. Gårdens namn kommer säkert från de stora fåglar – hägrarna – som höll till i viken och på udden (näset).

Jordbruket och militären flyttade

En del av gårdens mark såldes till militären men Patron Gustafsson fortsatte med jordbruk fram till. 1974 då han sålde sina sista djur. Samma år lämnade militären Hägernäs. Fem år senare brann gården upp och kommunen byggde en kriminalvårdsanstalt på samma plats.

Nya hus i stadens utkant

På 2000-talet har behovet av bostäder fortsatt öka och nu ser vi en helt nybyggd stadsdel på udden. Men på andra sidan viken är det fortfarande åkrar och skogar. Här slutar den sammanhängande staden. Är det tillfälligt eller för alltid? Vad ser vi om sextio år när vi tittar ner från samma synvinkel?

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2025-01-31
Uppdaterad: 2025-02-27

Flygfoton

Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.
Täby 1936
Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt flygfoto
Täby 1965
Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.
Nacka 1936
Ett svartvitt flygfoto av några hus, flera växthus och planteringar i rader.
Ekerö 1940
Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.
Huddinge 1936
Flygfoto över en gård tornprydd gård med flygelbyggnader och park. Två ekonomibyggnader, lada eller stall syns också.
Huddinge 1955
Sigtuna 1949

Rylander & Rudolph

Industrialisering Nacka
En av de första industrierna flyttade till Nacka år 1886. Du kan fortfarande se en av fabriksbyggnaderna från 1888 vid Henriksdal.

Om du står på perrongen till Saltsjöbanan och kikar mellan husen så ser du en av Nackas första industrier. Batterifabriker är högaktuellt idag men inget nytt. Det fanns i Nacka redan för 140 år sedan.

Tillverkning i väderkvarnen

Rylander & Rudolphs Fabriks AB startade sin verksamhet på Södermalm 1882. De tillverkade olika elektroniska artiklar, som batterier till vevtelefoner och delar till mikrofoner och lampor. I några år använde de en gammal väderkvarn som fabrikslokal. Du ser den på bilden här. Den stod på klippan vid Danvikstull.

Historiska lokaler blev kontor

Fabriksbyggnaden som du kan se i Henriksdal byggdes 1886. Idag är den tillbyggd till på höjden och omgjord till kontorshotellet Henriksborg. Företagen som hyr ett kontor här kan titta på de gamla tegelstenarna i fasaden och tänka på industriarbetarna som jobbade här runt 60 timmar i veckan. På 1910-talet började röster höjas för åtta timmars arbetsdag. Lördagar var också arbetsdagar.

Ungefär hälften av de som jobbade på fabriken var kvinnor. Som du ser på bilderna så skulle flera räknas som barn i dag. De ser ut att vara i yngre tonåren. Som mest hade fabriken 90 anställda.

Ny fabrik i Sickla

En av grundarna John Rudolph byggde en pampig villa i området som han kallade Plania, efter ett område i Polen där han också grundat en fabrik. Villa Plania låg mellan dagens Sickla skola och Kyrkviken. I närheten byggde han en till fabrik som tillverkade stålborstar.

Utsikt mot danviksklippan över Hammarby sjö.

Ett svartivtt foto med en ung flicka och tre män som arbetare i en fabrik.

Rylander & Rudolphs fabrik innuti.

Ett svartvitt foto där fyra kvinnor och två män arbetar i en fabrikslokal. I förgrunden syns hundratals batterier med initialerna RR.

Batterietillverkning pågår i fabriken på 1910-talet.

Gruppfoto där fyra rader av anställda står framför en tegelvägg.

Personalfoto från Rylander & Rudolph Fabriks AB år på 1910-talet.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-16
Uppdaterad: 2024-12-20

Fundera och samtala

  1. Vad i bilderna avslöjar att de inte är tagna i en nutida fabrik?

Vad vet du om Rylander & Rudolphs fabrik?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Ett svartvitt foto av en fabriksbyggnad på håll. Järnvägsspår och del av en vagn i förgrunden.
Nacka 1900
En svartvit bild av en tegelfabrik i tre våningar med hög skorsten.
Nacka 1956

Täby centrum nu & då

Industrialisering Täby
Ett tåg kör ensamt genom landskapet och passerar en bondgård. Året är 1963 och snart ska ett ultramodernt stadscentrum byggas här.

Tibble gård

På den äldre bilden ser du en bondgård mellan järnvägsspåren där Roslagsbanan delar på sig. Den revs när det nya centrumet byggdes. Stationen som idag heter Täby Centrum hette tidigare Tibble, som var gårdens namn. Gårdens lada som du ser på de båda äldre bilderna här, stod kvar under byggtiden och arbetarna förvarade material i det.

Täby byggde ett framtidscentrum

När centrumet invigdes år 1968 kunde Täbyborna handla i ett av Europas första inglasade centrumanläggningar. På nästa bild kan du också se att det var ett modernt centrum eftersom det hade en enorm parkering. Det här var under Sveriges rekordår och många familjer fick råd att skaffa en egen bil. Täby och andra stadsdelar planerades för en framtid med många fler bilar än tidigare.

Jättehuset Storstugan

De som planerade och ritade Täby centrum tänkte att de byggde framtidens bostäder. En idé som de hade var att husen skulle vara rejält stora så att man hann se dem ordentligt när man åkte förbi i en snabb bil. De visste att städerna redan växte snabbt och planerade för att få plats med många människor på liten yta. Om många bodde i samma hus så kunde de kanske lättare känna gemenskap?

Det stora bågformade huset på bilden heter Storstugan. På de första ritningarna hade det 25 våningar men många var kritiska till det stora huset, så det blev bara 17.

En svartvit bild där en stor lada står mitt bland moderna byggnader.

Fotot är taget år 1967, ett år innan Täby centrum öppnade. Ett kort tag samsas den gamla ladan med de nya husen i centrum.

Utsikt från en balkong. Vyn domineras av en stor parkeringsplats och på balkongen växer blommor i en låda.

Utsikt från Storstugan. När fotot togs var centrumet nytt. Idag står fler hus som hör till Täby centrum på den stora öppna parkeringsplatsen som syns på bilden.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-09
Uppdaterad: 2024-12-16

Fundera och samtala

  1. Hur har synen på vad en bra stad är förändrats från 1960-talet till idag?
  2. Om någon tittar på bilder av Täby centrum om sextio år, vilken samhällsutveckling tror du att de kommer att se spår av då?
  3. Vad tycker du att man ska lära sig av historien för att bygga bra stadsdelar i framtiden?

Vad vet du om Täby centrums historia?

Starta quizet

Källor från Täby

Ett svartvitt foto visar en gård med stor lada mitt på en äng som öppnar sig mellan skogen i för- och bakgrunden.
Täby 1963
Täby 1952
Affisch för manifestation mot byggandet av Lötstaden
Täby 1973
Karta som beskriver Näsby sportstad. Texten lyder: Ovanstående plankarta över Näsby Sportstad utvisar ett förslag att å Näsby på ett särskilt lämpligt område med areal av över 60 tunnland skapa en sportanläggning av för Sverige enastående dimensioner. Förslaget upptager, utom ett antal privata lek- och sportplatser för skolor eller idrottsklubbar, ett stadion med fotbollsplan av internationellt mått samt ett allmänt sportfält, 450 meter långt och 300 meter brett (areal över en och en halv million kvadratfot). Dessutom finnes plats reserverad för större klubbhus med tennisbanor. Utmed sportfältet försäljas ett mindre antal tomter till skolor, idrotts- och tjänstemannaföreningar för uppförande av sportstugor.
Täby 1926
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Reklam för att köpa tomter i Viggbyholm, Täby 1922
Täby 1922
Reklam för att köpa villa tomter i Viggbyholm, 1922.
Täby 1938
Täby 1927

Nu & då i Täby kyrkby

Okategoriserade Täby
Det är lätt att känna igen Täby kyrkby på fotot från 1965. I alla fall om du har varit där. Men som du ser har en hel del förändrats också.

Livet på landet

I början av 1900-talet såldes stora tomter runt stationen, som då bara hette Täby. Många som bodde här arbetade vid järnvägen. Reklam från den tiden berättar hur lantligt Täby är och att det ändå går så mycket som två tåg till Stockholm varje dag. Täby skulle inte bli en villastad som Djursholm eller Bromma, mer som en skogskoloni.

På den äldre bilden ser vi tydligt de små husen på de stora tomterna. Jämför med idag så ser du att en del är rivna, medan andra har delat av sina tomter och sålt till en eller två nya villor.

Täbys första höghus

På 1940-talet planerades en förort här med centrum och bostäder för 6000 personer. Första steget var att bygga åttavåningshuset i mitten på bilden. Det sticker fortfarande ut mot resten av bebyggelsen som är lägre.

Centrumet blev försenat

Men bygget av en centrum vid Täby station blev inte klart förrän på 1970-talet. Planerna hindrades av att vattnet från Gullsjön inte räckte för att ge alla i orten friskt vatten. En ledning från Järfälla löste så småningom problemet.

Stationen blev Täby kyrkby

När Täby fick ett nytt centrum vid stationen Tibble år 1968 så blev många tågpassagerare förvirrade, så Täbys gamla centrum fick byta namn till Täby kyrkby.

Svartvitt vykort med stationshuset i trä, spår, människor på perrongen.

Ett vykort från år 1900 visar ett ännu mer lantligt Täby med ett äldre stationshus.

Ett svartvitt foto med en villa i förgrunden och ett höghus längre bort.

Foto från 1972. Nya förändringar är på gång i Täby.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-09
Uppdaterad: 2024-12-20

Stationsmiljöer

Ett svartvitt flygfoto
Täby 1965
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
Sigtuna 1931
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903

Nu & då vid Viggbyholms station

Okategoriserade Täby
Flygfotot visar Viggbyholms järnvägsstation år 1936 och samma vy idag som den ser ut i Google Earth. Här ser vi några av ortens första hus.

Viggbyholms tågstation

Stationen i Viggbyholm var först bara en hållplats för gods men öppnade för persontrafik år 1903. Marken tillhörde Viggbyholms gård och nu började markägarna bli intresserade av att sälja tomter istället för att odla på marken. Området på bilden kallades Viggbyholms Norra Villastad. Söder om stationen låg Viggbyholms trädgårdsstad. Men Viggbyholms förvandling från landsbygd till förort gick långsamt.

De första husen

Mitt i bilden från 1936 syns ett ljust fält. Strax under det ligger ett av Viggbyholms äldsta hus. Det är Jaktvillan Katrineberg. Den flyttades hit år 1909 från Kräftriket vid Brunnsviken, där det byggdes första gången år 1838.

Foto här intill visar utsikten från Jaktvillan. Vi ser en kvinna på spark och elledningar i luften. Det öppna gärdet på bilden är idag fyllt med radhusen som du ser på bilden från Google Earth.

Det är långt mellan husen som står placerade mitt på rejält stora skogiga tomter. Det var förbjudet att hugga ner fler träd än vad som behövdes för att göra plats för huset. Idag ryms det ofta tre villor på en så stor tomt.

Huset till höger i bilden är Karlsholm, det första huset som byggdes i Norra Viggbyholm. De flesta hus var inte alls så stora och pampiga.

Mest sommarstugor i Viggbyholm

Viggbyholm växte men det dröjde ganska länge innan det började likna en den förort som det är idag. Reklamen för att köpa en tomt i Täby betonade alltid att det var till landet man skulle flytta. De flesta som nappade på erbjudandet byggde enkla sommarstugor här. År 1919 fanns det hus på 69 av tomterna i Viggbyholm men det vara bara 21 av husen som hade någon permanent skriven på adressen.

Dåliga vägar

Vägarna mellan husen i Viggbyholm var länge som breda stigar, ofta fyllda av lera. De boende la ut plankor i kanterna att gå på för att inte sjunka ner och förstöra skorna. Vägarna var villaägarnas ansvar men många Viggbyholmare bodde bara här på sommaren. De ville inte lägga pengar på bättre vägar. De hade ju skaffat sommarstuga för att komma bort från stenstaden!

Ett svartvitt foto av en kvinna med spark och hund på ett snöigt fält. I fonden ligger två stora hus.

Utsikt från jaktvillan 1922. Ledningarna i luften visar att husen hade el. Vatten, avlopp och sopor tog varje villa han om på sin egen tomt.

Svartvitt foto av en liten stuga.

Sommarstugor som den här var vanliga i Viggbyholm. Idag är de ersatta med större villor för permanent boende.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-09
Uppdaterad: 2024-12-20

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du behöver finnas för att ett ställe på landet för att du ska kalla det för förort?
  2. Tror du att Viggbyholms hade sett annorlunda ut ifall det inte hade byggts en station där i början av 1900-talet?

Vad vet du om Viggbyholm?

Starta quizet

Fler foton från Täbys historia

Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.
Täby 1936
Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt foto med en villa i förgrunden och ett höghus längre bort.
Täby 1972
Ett svartvitt vykort med den ljusa skolbyggnaden i sten och två våningar på en höjd.
Täby 1929
Barnen uppställda framför skolhuset med läraren i hatt i centrum.
Täby
Ett svartvitt foto av en lärarinna i hatt med sina skolbarn framför den lilla skolbyggnaden.
Täby 1905
Ett svartvitt foto av en träskola där några pojkar gräver på skolgården och en kvinna står i en ring tillsammans med en grupp flickor som tittar mot kameran.
Täby 1908
Utsikt från en balkong. Vyn domineras av en stor parkeringsplats och på balkongen växer blommor i en låda.
Täby 1967 – 1975

Nu & då i Roslags-Näsby

Okategoriserade Täby
På bilderna ser du stationen Roslags-Näsby idag och år 1936. På 30-talet bodde färre än 1000 personer i Näsby. Det fanns inga höghus och stora ängar bredde ut sig bort mot Näsby slott. Men snart började orten förvandlas och blev något av en mittpunkt i Täby.

Näsby blev Täbys nya centrum

Carl Robert Lamm ägde Näsby slott. När han blev ordförande i kommunalstämman så brukade politikerna ha sina möten i Täby Kyrkby (som bara kallades Täby då). Det som heter Täby centrum idag var bondgården Tibble. Herr Lamm ville göra Näsby till ett kommunalt centrum. I början av 1900-talet hade stationssamhället Täby (kyrkby) växt mycket. Det var här som flest nya tomter såldes.

Men när Roslagsbanans gren till Åkersberga byggdes så flyttade fler människor till Näsby och Viggbyholm. I Näsby byggdes en stor lanthandel med post och telefonstation, en ångkvarn och ångsåg, Ytterbyskolan och fler villor. Då började kommunalstämman hålla sina möten i skolan istället. Till slut blev det som Carl Robert Lamm ville. Näsby blev kommunens nya centrum, i alla fall den plats där det första kommunhuset byggdes 1950.

Kommunen hade många problem att ta tag i

Mitt i bilden ligger ett skogsparti. Vägen som går till vänster om det heter Kanalvägen. På bilden från 1936 kan du se varför. Bredvid vägen går ett dike som tyvärr luktade ganska illa. Det berodde på att husen inte hade några avlopp. Det här var ett av de många problem som diskuterades på kommunmötena under första delen av 1900-talet. Sjukdomar spreds, folk var fattiga, arbetslösa det hälsosamma, lantliga Täby som fanns i reklamen kändes avlägset för många. De två världskrigen gjorde inte läget lättare.

Expansion efter kriget

Under 40- och 50-talen byggdes det massor i Roslags-Näsby och orten var kommunens centrum. Då byggdes de fem 10-våningshusen med centrumanläggning, kommunhus och motorväg.

När Täby Centrum i Tibble invigdes så började en ny era där centrum återigen flyttade. Idag finns både kommunhuset och de flesta affärer i just Täby Centrum.

Området runt Roslags-Näsby station fortsätter att utvecklas idag. Men nu finns inte någon ledig mark till salu längre. Istället rivs hus för att ge plats åt nyare och större.

Ett svartvitt vykort av tre villor på andra sidan en äng. Texten lyder: Parti av Roslags-Näsby.

Höet torkar på sina hässjor i Roslags-Näsbys centrum. Det stora huset i mitten var affär. Affären syns även på flygfotot från 1936, längst ner till vänster.

Planerna som inte blev av

Det planerades länge för en kyrka i Roslags-Näsby. På tomten som var tänkt för kyrkan invigdes år 1986 Vår Frus Katolska Kyrka.

På 1970-talet revs flera villor för att ge plats till tunnelbanan, men till slut sa Täby kommun nej till projektet.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-11-27
Uppdaterad: 2025-02-27

Stationsmiljöer

Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
Sigtuna 1931
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903

Nu & då på stora torget i Sigtuna

Okategoriserade Sigtuna
Mer än ett sekel har gått mellan bilderna – 103 år. Mycket är sig likt och tack vare det strömmar turisterna till Sigtuna för att se den gammaldags staden.

Stadens centrum

Torget har varit Sigtunas centrum i fyrahundra år och husen är sig lika. Då liksom nu är det en samlingsplats för människor. På den äldre bilden väntar en bil på torget. Kanske hoppas chauffören på en körning till tågstationen i Märsta. Vid den här tiden fanns inga bussar och de flesta tog häst och vagn men bilarna började långsamt bli fler.

En annan modernitet är telefonledningarna som sitter samlade på taket. Inte så vackert men nödvändigt och mycket praktiskt för att kunna boka läkartid, ringa släktingar eller boka en taxi.

Sigtuna missade tåget

I andra städer byggdes en tågstation centralt under 1800-talet. På sådana platser byggdes ofta fabriker vid järnvägen, eftersom varor enkelt kunde fraktas lång väg med tåg.

Men järnvägen mellan Stockholm och Uppsala drogs en annan väg. Det gjordes ordentliga undersökningar av den bästa sträckningen av en järnväg mellan Sigtuna och Märsta. Men järnvägen byggdes aldrig. När bussar och bilar blev vanligare så minskade behovet av en järnväg.

Sigtunas befolkning växte långsamt och staden behöll sin ålderdomliga småstadskaraktär. Det gör den till ett populärt utflyktsmål idag. Närheten till Arlanda gynnar också turismen.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-07-01
Uppdaterad: 2024-08-16

Fundera och samtala

  1. Hur tror du att Sigtuna hade sett ut idag ifall en järnvägsstation hade byggts?

Vad vet du om Stora torget?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Ett svartvitt vykort. Mellan husen öppnar sig torget där det står en gammaldags öppen bil med en förare.
Sigtuna 1919 – 1919
Ett svartvitt foto av ett hus vid vattnet.
Sigtuna 1910 – 1919
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Ett kopparstick över staden Sigtuna med kyrkoruiner, sjön i bakgrunden och kala berg bortom vattnet. En utsmyckad skylt bär ordet SIGGTVNA.
Sigtuna 1690 – 1708
1908
Tvätterskor vid bryggan. Kurre simmar mot kameran.
1905