Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Nu & då på perrongen i Stuvsta

Okategoriserade Huddinge

Två bilder av samma plats

De två bilderna är tagna på samma plats med ungefär 50 års mellanrum. Vi vet inte exakt datum för den äldre bilden men det finns en ledtråd på lådan med sand. Det står SL (Stockholms lokaltrafik), så bilden måste vara tagen efter 1964 då det bestämdes att SL skulle ta över passagerartrafiken från SJ (statens järnvägar).

Snabbköp och doktor

Förutom plattformen så ser du ett hus lite till höger om bildens mitt som visar att fotograferna har stått på samma plats. Det var Huddinge kommun som byggde huset. Kommunen ville underlätta för servicen i Stuvsta så de byggde ett hus för en matbutik och en läkarmottagning.

År 1949 var huset klart. Läkare Axelsson flyttade in och öppnade sin mottagning. På bottenvåningen blev det Konsum. Det var Stockholms första snabbköp utanför innerstaden. I ett snabbköp gick du själv och plockade de varor du ville ha och betalade i kassan. Om du istället hade handlat mat före snabbköpens tid så hade du gått fram till expediten som stod bakom en disk. Sedan fick räkna upp alla varor du ville ha. Expediten mätte, vägde och tog betalt. Det gick nog oftast inte så snabbt.

Brädgården och Stuvstaleden

Husen som du ser på den äldre bilden är en brädgård, alltså ett ställe där du kunde köpa brädor, plank och andra trävaror. Varorna kom med godståg på järnvägen. Brädgården hade ett eget stickspår där godsvagnarna kunde köra in och lastas av. Stuvstaborna byggde ofta sina egna hus och renoverade dem när det behövdes. Då var det bra att kunna köpa byggvaror på nära håll.

Idag har bilarna tagit över. Brädgårdens tomt har blivit en infartsparkering och en ny bro har byggts. Stuvstaleden går rakt över perrongen. Bilarna på åker över fotografens huvud och fortsätter in i en tunnel på väg mot Huddingevägen bakom fotografens rygg.

Konsum hade ännu inte flyttat in i det nybyggda huset när detta foto togs år 1949.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-20
Uppdaterad: 2024-04-15

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du att de två bilderna berättar om hur samhället har utvecklats?
  2. Vad tror du kommer att ha förändrats på platsen om ytterliger 50 år? Vad kommer att vara sig likt?

Vad vet du om Stuvsta centrum?

Starta quizet

Trafik

Ett svartvitt foto från en tågperrong. Skylten i perrongens tak lyder: STUVSTA. Ett flebostadshus, några trälador och en villa syns bland snön.
Huddinge 1950 – 1967
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
Nynäshamn 1900 – 1930
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930

Fullersta nu & då

Industrialisering Huddinge
Från bondgård till storstad. Se hur området runt Huddinges järnvägsstation har förändrats på 130 år.

Från 1893 till idag

På kartbilden från år 1893 är Fullersta gård och Huddinge kyrka markerade med rött. När järnvägen drogs fram genom Huddinge så fanns här inte så många fler hus. Huddinge centrum idag ser helt annorlunda ut. Växla mellan bilderna och se hur miljön runt kyrkan och mangårdsbyggnaden på Fullersta gård har förändrats.

Järnväg men ingen stad

Järnvägen kom till Huddinge år 1860 men som du ser på kartan så har det inte vuxit fram någon stad 33 år senare. Industrialiseringen av Sverige började i mitten av 1800-talet, men länge var järnvägen det enda tecknet på det i Huddinge centrum. De flesta av husen som du ser på satellitbilden är byggda efter 1950-talet.

Lönsamt jordbruk och krångliga regler

En av förklaringarna är att Fullersta gård var en av de gårdar drog nytta av nya redskap och metoder som förbättrade jordbruket. Mjölk och andra produkter kunde fraktas med järnvägen. En annan förklaring är att reglerna för att dela upp den jord man ägde var krångliga fram till slutet av 1800-talet. När Stockholm växte blev marken nära stan mer värd. Reglerna förenklades också och då började små stugor byggas vid stationen. Idag är många av husen närmast järnvägen rivna och större hus har fått ta deras plats.

Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.

Flygfotot från 1936 visar att en villastad har vuxit upp i Fullersta. Längst upp i bilden ser du järnvägen. Huddinge centrum ligger idag på ängarna på andra sidan.

En motorväg genom trädgården

Vägarna och alla bilar tar också utrymme. Titta på kartan så ser du vägen mot Stockholm. Den kommer från nedre högra hörnet, korsar järnvägen och fortsätter sedan förbi kyrkan och vidare förbi dagens Tomtbergaskola och Kvarnbergsplan. På flygbilden ser du hur dagens Huddingeväg går rakt över Fullersta gårds trädgård.

Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.

När du åker bil på Huddingevägen så är det här du passerar. Trädgårdsgångarna sydöst om gården syns tydligt på kartan från 1893.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och samtala

  1. Landskapet på kartan är helt förändrat. Är det mest positivt eller negativ tycker du?
  2. Hur tror du att området har förändrats om 50 år?
  3. Känner du till andra platser i ditt närområde som förändras just nu eller där det finns sådana planer?

Vad vet du om Fullerstas historia?

Starta quizet

Historiska källor från Huddinge

1910 – 1922
Ett svartvitt foto av en landsväg som leder upp för en backe till några hus. Mitt i bilden står en skylt.
Huddinge 1940 – 1945
1918 – 1929
Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.
Huddinge 1926
Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.
Huddinge 1878 – 1885
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973

Nu & då i Stuvsta centrum

Industrialisering Huddinge
Stuvsta skulle bli ett nytt Djursholm, med stora vackra villor och mycket natur. Det var ett privat företag som hade den idén och som grundade Stuvsta.

Stuvstabolaget

I början av 1900-talet köpte bolaget marken som tillhörde Stuvsta gård. Det vår åkrar, ängar, skog och omkring 10 torp eller gårdar. De ville bygga en ny förort och tjäna pengar på att sälja tomter. Vid den här tiden blev det vanligt att bygga ett eget hus i närheten av Stockholm för att komma undan den trånga och smutsiga innerstaden. Saltsjöbaden, Djursholm, Duvbo och Sollentuna var sådana förorter. Men de hade alla något som Stuvsta saknade.

Ingen station i Stuvsta

Stuvstabolaget hade svårt att få tomterna sålda eftersom Stuvsta inte hade någon station. Bolaget bildades år 1909. De förhandlade länge med SJ om att bygga en station. Men SJ ville helst fortsätta köra tågen raka vägen till Huddinge och vidare. De ville inte göra ett extra stopp i Stuvsta. Då lovade Stuvstabolaget att de skulle bygga stationshuset och sköta hela stationen i fem år innan SJ fick ta över den gratis. Det gick SJ med på.

Förändringen i centrum

På bilderna här intill kan du jämföra Stuvsta centrum 1950 och idag. Längst ner på bilden ser du stationshuset som är sig likt. År 1950 hade Stuvstabolaget sålt många tomter, men du ser på bilden att det är glest mellan husen. Husen närmast Stationen har några små affärer och det finns fler på andra sidan järnvägen och längs Stationsvägen. Sedan har det byggs mycket större hus med butiker, service och lägenheter. Det liknar mer en stad än en hållplats mitt i ett villaområde.

Annons från Stuvstabolaget (Stuvsta Fastighetsaktiebolag).

Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.

Mitt emot Stuvsta Station låg Stuvstabolagets kontor i en liten timrad stuga med grästak. Vägen fortsätter över spåren. Från den går en trappa ner till perrongen.

Skiss som visar den planerade stationen i Stuvsta. Idén var att bygga ett likadant hus på andra sidan spåret men det blev för dyrt.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och Samtala

  1. Vilka fördelar finns det med fler och större hus i centrum?
  2. Vilka drivkrafter tror du har lett till att Stuvsta centrum har förändrats så mycket?
  3. När Flemingsberg fick en station 1987 så fanns det planer på att lägga ner Stuvsta. Om det hade blivit så, hur tror du att Stuvsta centrum sett ut då?

Vad vet du om Stuvstas historia?

Starta quizet

Mer källmaterial från Huddinge

Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.
Huddinge 1920 – 1929
En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
En tidningartikel med ritad karat över Vårby. Texten under rubriken lyder: På grund av att Vårby är över 2000 tunnland har där kunnat uppläggas från varandra skilda tomtområden såsom Solgårdar, Vårgårdar, Ekgårdar, Mälartomter, Trädgårdstomter, Sportstugetomter. Vårby är känt för sin vackar natur, sitt härliga lägve vid Mälaren med strandbad, restaurang, båtbryggor m. m. 9 km. från Hornstull. Tomtpris från 2-35 öre kvatratfoten. Goda försäljningsvillkor. Alla upplysningar lämnas och tomtspekulanter hämtas efter hänvändelse till Vårby tomtförsäljningskontor, Vårby, Tel. Fittja 42 eller Malmtorgsgatan3, Tel. N. 9630, efter kontorstid även Huddinge 120.
Huddinge 1930
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930
En fabriksanläggning omgiven av skog.
Huddinge 1965
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.
Huddinge 1878 – 1885
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973

Nu & då på Kommunalvägen

Okategoriserade Huddinge
Huddinge är en den folkrikaste av kommunerna runt Stockholm men före 1950-talet var det fortfarande mest landsbygd.

Kommunalvägen

Vägen som du ser på de båda fotona går från järnvägsstationen norrut mot kyrkan och Kvarnbergsplan. Vi ser bara ett enda hus som är detsamma, den gula kyrkskolan mitt i bilden. Till vänster om den har flera hus som tillhörde kyrkan rivits. Ett av dem är klockargården, närmast kyrkskolan. Klockargården var hem till en av de anställda i kyrkan: klockaren, som inte bara skötte kyrkklockorna utan ofta också undervisningen. Den gamla klockargården har också varit kommunalkontor och bibliotek. Senare flyttade de verksamheterna in i nya byggnader strax bakom kröken. Namnet Klockargården har förts över till en modern församlingsgård i vitt tegel.

Längst till vänster i bilden ser du en lada som också revs när prästen inte längre behövde kor och ett stort jordbruk för att försörja sig.

Huddinge utvecklades sent

Vägen som du ser byggdes redan på 1860-talet och gick då vidare via Brännkyrka till Skanstull. Några år senare kom järnvägen. Vi många järnvägsstationer växte små samhällen snabbt fram. Men Huddinge fortsatte att vara glesbygd länge. Det var för först på 1950-talet som det verkligen började hända saker här. Då byggdes de stora husen till höger i bilden.

Skylten mitt i den äldre bilden markerar en busshållplats. Det är SJ (Statens järnvägar) som kör bussar till och från Huddinge station.

Översvämningar i Sjödalen

På en annan bild från samma plats försöker sig en bil på att köra genom den översvämmade ängen. Huddinge kyrka bygdes vid en sjö som försvann men ibland kom tillbaka när Fullerstaån svämmade över. När den lilla kommunen senare växte byggdes bättre vägar och nya diken och översvämningar blev ovanliga.

En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.

Översvämning på kommunalvägen år 1930.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och samtala

  1. Översvämningarna har försvunnit från Huddinge. Vilka samhällsproblem tror du kommer att byggas bort i framtiden.

Vad vet du om Kommunalvägen?

Starta quizet

Källmaterial från Huddinge

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
Huddinge 1905
Ett svartvitt foto av en ljus tvåvåningsbyggnad .
1920 – 1929
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.
Huddinge 1951
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930

Nu & då vid döda bron

Industrialisering Huddinge
Idag är det en helt vanlig bro men förr var den känd som DÖDA BRON! 😱☠

Järnvägen delade Huddinge

Järnvägen drogs rakt genom jordbrukslandskapet och delade prästgårdens marker i två. Prästens kor hade sin lada mellan Rådsparken och Tomtbergaskolan men brukade alltid gå och beta på andra sidan järnvägen.

SJ fick betala 8 500 riksdaler till Svenska kyrkan för att få lov att dra järnvägen över deras mark. De pengarna räckte till mycket. Kyrkan kunde rusta upp prästgården och bygga en ny orgel. Överenskommelsen inkluderade också en bro som korna kunde använda föra att gå över järnvägen. Det var den enda bron som fanns. På andra ställen fick folk gå över kliva över spåren och se upp så att det inte kom ett tåg. Korna var sämre på det.

Varför heter den döda bron?

Nu vill du säkert veta varför bron kallas så. Många barn i Huddinge har fantiserat om vilka hemskheter som kan ha hänt här, men den lite tråkiga sanningen är att bron kallades död eftersom den inte hade någon väg och inte ledde vidare någonstans. När jordbruket lades ner blev bron ännu mer död. Det dröjde mer än 60 år innan blev till nytta.

Barn gick på bron istället för kor

När folk började bygga villor på båda sidor om järnvägen så gick barn från Snättringe och Fullersta över bron på väg till skolorna som låg runt kyrkan, Kyrkskolan och Centralskolan (idag Tomtbergaskolan).

Som du ser på bilden så finns en gångbro här även idag. Dagens bro är den tredje i ordningen. Varje gång järnvägen har byggts ut med fler spår så har bron bytts ut.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-04-15

Fundera och samtala

  1. Varför tror du att bron har fortsatt att kallas ”döda bron” trots att det inte står på någon skylt eller karta?
  2. Vad tror du människorna i trakten tyckte om järnvägen i början?

Vad vet du om Döda bron

Starta quizet

Fler källor från Huddinge

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.
Huddinge 1936
Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.
Huddinge 1920 – 1929
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
1918 – 1929
Flygbild av Stuvstas centrum. Stationshuset är sig likt men miljön runt omkring domineras av skog och mindre hus.
Huddinge 1950
Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.
Huddinge 1926
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930

Huddinge prästgård nu & då

Okategoriserade Huddinge

Prästen hus hade många rum

Huset på bilden är Huddinge prästgård. Före 2014 ingick det i prästens lön att få bo på gården. Det äldre fotot är ett vykort från år 1920 och det står tryckt på kortet: ”Prostgården”, som det kallades då. Huset är sig likt än idag och du ser det ur den här vinkeln när du står vid ingången till huvudbiblioteket i Huddinge. Det har två rejäla våningar och är större än de flesta villor i Huddinge. Det har också en mycket längre historia än de flesta andra hus här.

Gården kallades både Huddinge och Tomtberga

Huset är från 1700-talet men ända sedan medeltiden har prästerna i Huddinge kyrka haft sin bostad på samma ställe. Redan innan dess så fanns Tomtberga tingsplats här. En tingsplats var ett ställe där de mäktiga männen i trakten möttes för att bestämma viktiga saker och döma brottslingar. Tingsplatsen har gett namn till Tomtbergaskolan som skymtar bakom prästgården på fotot från 2024.

En stor bondgård

Det finns ett ännu äldre foto av prästgården. Det är från 1860. Det är samma hus men det bygdes om och fick en ordentlig övervåning år 1894.

Vid den här tiden fanns det många fler hus i närheten som också hörde till prästgården. Där fanns ett stall för hästarna, ett brygghus, ett dass och flera andra hus att förvara säd, ved, vagnar och jordbruksredskap i. Det fanns också särskilda hus för grisar, höns och drängar och fattiga. Allt det här fick prästen i lön för sitt arbete. Bönderna i närheten kunde få hjälpa till och jobba på gården och de gav också lite av det de odlade till kyrkan. Prästen själv bestämde över sin gård men arbetade inte själv med jordbruket.

Prästens hade många uppgifter

Prästens uppgift var förstås att predika och dela ut nattvarden i kyrkan på söndagen men han var också en ledare för hela det lokala samhället. Han skötte folkbokföringen, sjukvården, skolan och fattigvården. Dessutom var skulle han ta emot gäster som passerade. Så här nära Stockholm var det en stor uppgift. De resande behövde ofta sova över och få mat till sina hästar och sig själva.

Nya tider på prästgården

Prästens markområden sträckte sig från Hörningsnäs ända till Långsjön. Jordbruket var en viktig del av prästens ekonomi men år 1923 lades det ner. Det berodde på att det blev mer ovanligt att ha egna djur och odlingar för att få mat. Istället fick de flesta lön och köpte de de behövde i affärer. Med moderna hjälpmedel kunde en enda bonde sköta större markområden.

Under resten av 1900-talet fick kyrkoherden (en präst som är chef över andra präster) i Huddinge bo i prästgården. År 2014 renoverades huset och används nu istället som samlingslokal för flera av kyrkans verksamheter. Idag får prästen bo var hen vill men inte i prästgården.

Prästgården omkring 1860.

Bo på jobbet
Idag är det ovanligt att få en bostad av sitt jobb. Förr var det helt normalt för:
  • Lärare
  • Poliser
  • Jordbruksarbetare
  • Hembiträden, hushållerskor, tjänare
  • Arbetare vid gruvor och bruk på små orter
  • Banvaktare och stinsar vid järnvägen
  • Präster och klockare
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-29
Uppdaterad: 2024-03-07

Fundera och samtala

  1. Vad tyder på att prästen hade en god ekonomi?
  2. Vem sköter nu de funktioner i samhället som kyrkan hade hand om förr?
  3. Vilka fördelar och nackdelar kan det ha funnits för den som fick en bostad av sin arbetsgivare?
  4. Vilka fördelar kan det ha funnits för arbetsgivaren att erbjuda en bostad?

Vad vet du om Huddinge prästgård?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

En sida med text i tysk frakturstil.
Huddinge 1708
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930
Ett svartvitt foto av en landsväg som leder upp för en backe till några hus. Mitt i bilden står en skylt.
1940 – 1955
Huddinge 1920 – 1927
Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.
Huddinge 1936
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Ett svartvitt foto av en mangårdsbyggnad i trä med två våningar, brutet tak och en veranda med klätterväxter. En man står i entrén.
Huddinge 1930 – 1939

Nu & då – Viggbyholms trafikplats

Okategoriserade Täby
Två foton visar Norrtäljevägen norrut förbi Viggbyholm. Det är lätt att känna igen sig även om sextio år har gått. Men kan du se hur trafiken har förändrats?

Trafiken moderniseras

Om du jämför bilderna så lägger du snart märke till några skillnader. Vägen är bred och ganska nybyggd på det äldre fotot från 1963. En förändring sedan dess är att trafiksäkerheten har blivit större. I den nutida bilden syns skyddande räcken, bättre belysning och målade linjer och streck.

Kanske upptäcker du också att skyltarna verkade vända åt fel håll 1963. Bilarna kör på vänster sida istället för höger. Fotot är taget samma år som Sveriges riksdag beslutade att vi skulle gå över till till högertrafik. Men det tog tid att ställa om, flytta skyltar och förbereda alla förare på förändringen som började gälla fyra år senare, år 1967.

Nya hus och gammal skatt

Ett äldre bostadshus låg till höger, nära vägen år 1963. Kanske blev bullret för starkt när bilarna blev allt fler, för nu är huset rivet. Här står istället en nybyggd tennishall och utanför bilden finns fler nya bostadshus. När de skulle byggas så undersökte arkeologer området och hittade en silverskatt från vikingatiden. I filmen berättar Maria Lingström hur hon gjorde sitt livs största upptäckt.

Arekologernas film om hur de hittade en skatt från vikingatiden.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-11-21
Uppdaterad: 2023-11-27

Fundera och samtala

  1. Vad lade du först märke till i de båda bilderna?
  2. Hur tror du att platsen där du befinner dig just nu har förändrats om 60 år?
  3. Tror du att förändringarna blir större de kommande 60 åren jämfört med 1963-2023?

Quiz

Läs artikeln och se filmen först.

Starta quizet

Historiska källor från Täby

ett svartvitt foto av en ljus mangårdsbyggnad med två flyglar.
Täby 1950
Täby 1952
svartvitt foto av tjugotvå män uppställda framför brädhögar.
Täby 1910
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Svartvitt foto med tretton kvinnor som ställt upp sig för fotografering mot en fond av granar.
Täby 1900 – 1940
Täby
Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.
Täby 1934
Affisch om hotatd natur vid Rönningesjön
Täby 1972