Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Nu & då på stora torget i Sigtuna

Okategoriserade Sigtuna
Mer än ett sekel har gått mellan bilderna – 103 år. Mycket är sig likt och tack vare det strömmar turisterna till Sigtuna för att se den gammaldags staden.

Stadens centrum

Torget har varit Sigtunas centrum i fyrahundra år och husen är sig lika. Då liksom nu är det en samlingsplats för människor. På den äldre bilden väntar en bil på torget. Kanske hoppas chauffören på en körning till tågstationen i Märsta. Vid den här tiden fanns inga bussar och de flesta tog häst och vagn men bilarna började långsamt bli fler.

En annan modernitet är telefonledningarna som sitter samlade på taket. Inte så vackert men nödvändigt och mycket praktiskt för att kunna boka läkartid, ringa släktingar eller boka en taxi.

Sigtuna missade tåget

I andra städer byggdes en tågstation centralt under 1800-talet. På sådana platser byggdes ofta fabriker vid järnvägen, eftersom varor enkelt kunde fraktas lång väg med tåg.

Men järnvägen mellan Stockholm och Uppsala drogs en annan väg. Det gjordes ordentliga undersökningar av den bästa sträckningen av en järnväg mellan Sigtuna och Märsta. Men järnvägen byggdes aldrig. När bussar och bilar blev vanligare så minskade behovet av en järnväg.

Sigtunas befolkning växte långsamt och staden behöll sin ålderdomliga småstadskaraktär. Det gör den till ett populärt utflyktsmål idag. Närheten till Arlanda gynnar också turismen.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-07-01
Uppdaterad: 2024-08-16

Fundera och samtala

  1. Hur tror du att Sigtuna hade sett ut idag ifall en järnvägsstation hade byggts?

Vad vet du om Stora torget?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Ett svartvitt vykort. Mellan husen öppnar sig torget där det står en gammaldags öppen bil med en förare.
Sigtuna 1919 – 1919
Ett svartvitt foto av ett hus vid vattnet.
Sigtuna 1910 – 1919
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Ett kopparstick över staden Sigtuna med kyrkoruiner, sjön i bakgrunden och kala berg bortom vattnet. En utsmyckad skylt bär ordet SIGGTVNA.
Sigtuna 1690 – 1708
1908
Tvätterskor vid bryggan. Kurre simmar mot kameran.
1905

När Sundby gård brann upp

Okategoriserade Huddinge
Elden är lös! Larmet kom på julnatten år 1941. Brandkåren ryckte ut och skyndade till Sundby där den nyrenoverade Herrgården brann för fullt.

På fotot ser du Sundby gårds huvudbyggnad som låg på den stora öppna platsen nära sjön Orlångens strand. Idag finns här en stor gräsmatta där det är populärt att ha picknick på sommaren. Om du har varit här så känner du kanske igen flera av de andra husen, ladugården som är stall idag och köksbyggnaden bredvid badplatsen som är värdshus.

Sprang ut ur huset

Paret Malm hade gäster den kvällen. Som tur var vaknade de och upptäckte att det brann. De fick springa ut i den iskalla natten i bara nattkläderna. Direktören Carl G Malm hade nyss låtit renovera det stora bostadshuset med sina 24 rum. Nu fick han se allt brinna upp. Han var så upprörd att han kastade sina galoscher i elden innan han gav sig av till sitt kontor i Stockholm. Hans fru Carin Malm åkte till sin syster. När hon kom till Skanstull vände hon sig om. Lågorna från branden syntes på över en mils avstånd!

Svårt att släcka

Det gick inte bra att släcka branden. Det dröjde lång tid för brandkåren att komma fram. Alla brandmännen hann inte med brandbilen utan fick åka häst och vagn. När brandbilen skulle svänga av från Lännavägen så körde den i diket. Det var en väldigt kall och blåsig natt. Det tog lång tid att göra hål i isen på sjön för att kunna pumpa upp vatten. Under arbetet drunknade en person. Dessutom frös isen i slangarna. Gårdens folk bjöd brandmännen på mjölk med konjak ur en stor hink för att de skulle orka arbeta vidare. De lyckades hindra branden att sprida sig till de andra husen men det enda som blev kvar av det pampiga bostadshuset var två skorstenar.

Varför gick det så illa?

Kanske hade Direktör Malm missat att sätta ut gröt till tomten? Eller hade han glömt lägga några mynt underst när de nya skorstenarna byggdes? Det här var vanliga föreställningar om vad som kunde styra ödet. En mer vetenskaplig förklaring var att skorstenarna var dåligt murade och att gnistor av eld nått ut ur skorstenen och tänt på husets trädelar.

Kommunen tog över Sundby

Efter branden sålde familjen Malm Sundby gård och all mark till Huddinge kommun. På 1960-talet fanns planer på att bygga en stor djurpark här med exotiska djur. Tjugo år senare funderade kommunen på att skapa en upplevelsepark med badhus, åkattraktioner, linbana över sjön och en 18-håls golfbana. Men det blev varken något nytt sommarland eller tropiskt zoo i Sundby. Istället blev Sundby en plats för friluftsliv. Om du kommer hit så kan du ganska lätt föreställa dig hur det såg ut när godset var en privat herrgård med en lyxig herrgårdsbyggnad, byggd av lättantändligt trä. Eller hur det kunde ha sett ut med schimpanser, elefanter och en parkering för 5000 bilar.

En svartvit bild av en herrgård med en gammal bil framför.

Sundby gård från gårdssidan år 1926.

Svartvitt flygfoto där en herrgård med flera olika byggnader syns nära sjöstranden.

Bostadshuset vid Sundby gård fanns kvar när denna flygbild togs någon gång på 1920-talet.

Tidningartikel.

Dagens nyheter 17/2 1960.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-07-01
Uppdaterad: 2024-07-01

Fundera och samtala

  1. Tror du att eldsvådan hade gått att stoppa idag?
  2. Vilken teknik har vi till hjälp idag som inte fanns år 1941?
  3. Vilka följder hade det fått ifall en stor djurpark eller ett sommarland hade byggts vid Sundby?

Vad vet du om Sundby?

Starta quizet

Andra försvunna hus

En stor villa med veranda längs hela huset. På fasaden står "Järnvägshotellet". Till vänster ett mindre hus.
Nynäshamn 1930 – 1940
Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921
Huddinge 1975
Det ryker från en hög. Två personer petar i elden med varsin pinne. Slottet i bakgrunden.
Huddinge 1970 – 1975
Tyresö
En svartvit bild av stationshuset med väntande resenärer.
Sigtuna 1900
Barn och kvinnor på ett torg med planteringar och bänkar. I bakgrundens syns tre trähus, ett ligger på en kulle och har fyra våningar och ett torn. De andra ligger mot gatan i torgets fond. Det ena huset har fyra garageportar mot vägen och det andra har en skylt där det står "skor" och "läder".
Nacka 1958
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903

Nu & då på Centrumleden i Märsta

Okategoriserade Sigtuna
Följ med och se hur Märsta byggdes. Staden planerades för att alla varje familj skulle ha bil – men slippa bli påkörd av en.

Vägen byggdes utan korsning

På 1960-talet växte Märsta snabbt. Den äldre bilden är tagen år 1967. Då hade bilar blivit så vanliga att de fanns i nästan var enda familj. Ungefär 14 000 människor flyttade till Märsta under 60-talet. Det byggdes massor av hus men också vägar. För att trafiken skulle flyta och de nya Märstaborna skulle kunna gå och cykla så byggdes många korsningar på det här sättet. I bostadsområden från 60- och 70-talet är bilvägarna ofta en våning ner och området närmast husen är bilfria.

Spår av det gamla samhället

Om du åker på vägbron över Centrumleden uppför backen så är du på väg mot Sigtuna. Om du följer fotografens blick rakt fram kommer du till Valsta. På fotot från 1967 fanns inget bostadsområde där utan bara Valsta gård. Gården hade legat där sedan järnåldern eller ännu längre. När bilden togs hade kommunen köpt marken. En lada syns fortfarande på bilden. Där var det betongfabrik tills den försvann i en brand i slutet av 1960-talet.

Bakom IKA brinner en lada på andra sidan gärdet.

Branden i Valsta gårds lada år 1966.

En svartvit bild av några barn och vuxna på en innergård.

På Västra Bangatan några hundra meter bort ser du ett bra exempel på de nya bostadsmiljöerna. Mitt på innergården ligger en lekplats. Det finns hinder för bilarna att köra in. De står istället på en rymlig parkering som syns mellan husen.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-05-23
Uppdaterad: 2024-08-14

Samtala och fundera

  1. Hur ser trafiken ut där du bor? Är det säkert att släppa ut små barn eller är biltrafiken farlig?
  2. Vet du när huset du bor i är byggt?
  3. Finns det spår av äldre hus eller namn från gamla gårdar i ditt bostadsområde?

Vad vet du om Valsta?

Starta quizet

Källor från Sigtuna kommun

Sigtuna
Svartvitt foto av stationshuset med två tågspår och perrong i förgrunden. En dressin som ser ut som en T-ford står på spåret.
Sigtuna 1935
1906
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Ett kopparstick över staden Sigtuna med kyrkoruiner, sjön i bakgrunden och kala berg bortom vattnet. En utsmyckad skylt bär ordet SIGGTVNA.
Sigtuna 1690 – 1708

Nu & då i Pinbacken

Okategoriserade Sigtuna
Pinbacken är den gamla Stockholmsvägen mot Märsta och Sigtuna. Visst kan du känna igen utsikten på fotona från 1967 och 2024, även om mycket har hänt?

Vänstertrafik

Den äldre bilden över Märstadalen är tagen påsken 1967. I september samma år gick Sverige över till att köra på höger sida istället för vänster. Norge, Danmark och Finland hade redan lagt om trafiken från vänstertrafik till högertrafik.

Märsta växte på 60-talet

Lite till höger om bildens mitt ser du ”Bananhuset” i området Tingvalla. Det var klart redan år 1963. Under 1960-talet växte Märsta från en liten by till en stad. År 1960 bodde 2882 personer i Märsta. På tio år växte befolkningen till mer än det femdubbla.

Valsta

På det äldre fotot ser du Valsta gårds lada. Runt gården finns gravfält som visar att människor har bott och odlat här i 1500 år. På 1700-talet var Valsta en liten by med fyra gårdar. Idag finns bara några husgrunder kvar men namnet lever vidare i stadsdelen där en stor del av Märstas befolkning idag bor.

En stor gård med flera hus.

Valsta gård på ett foto någon gång före 1911.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-05-23
Uppdaterad: 2024-05-31

Fundera och samtala

  1. Kan du se fler saker som har förändrats på platsen?
  2. Vilka samhällsförändringar kan du se i de två fotona från olika tider?
  3. Hur tror du att platsen ser ut om 70 år?

Vad vet du om utsikten från Pinbacken?

Starta quizet

Trafik i historiska källor

En svartvit bild av tågstationen med stora snövallar.
Sigtuna 1908
Sigtuna 1888
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
En pojke i sjömanskostym står med ryggen mot fotografen och tittar på en ångbåt och en segelbåt med hissat segel.
Huddinge 1901
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
Ett uppslag ur en bok i liggande format, en liggare, med handskriven statistik över gods- och personaltransporter.
Nynäshamn 1906
Ett svartvitt foto av en gammaldags buss.
Nacka 1922

Nu & då på Märsta station

Okategoriserade Sigtuna

Stationshus från 1914

Stationshuset som du ser på de båda bilderna här ovanför är byggt 1914. Lite längre ner ser du bild på ett ännu äldre stationshus som stod på samma plats tidigare. En del av byggnaden från 1914 finns inte kvar längre, det är cykelgaraget till vänster. Du kan fortfarande ställa din cykel på samma plats som för mer än 100 år sedan, men idag saknas tak.  

En bil på spåret

På den äldre bilden står något som ser ut som en bil på tågrälsen. Det är en motordriven dressin. Dressinen användes för att kolla att spåret var helt, så att tågen inte skulle spåra ur. Den som inspekterade satt fram och den som körde satt i baksätet. Dressinen var byggd så!

Stationshusets funktion förr och idag

Stationshuset var ett viktigt hus förr. Här förvarades post och paket som skulle skickas med järnvägen. Här köpte du din biljett och tog reda på vilka tider tågen gick. Huset användes av alla som jobbade vid stationen, när de inte var ute och gav signaler åt lokförarna eller skötte växlarna som ledde tågen från ett spår till ett annat. De anställda skulle också se till att stationens klocka gick rätt och putsa tågets lyktor fram och bak.

Idag kan du köpa biljett i en automat eller i en app. Kontrollen över trafiken sköts på distans från en ledningscentral och det finns nästan inga anställda på plats för att sköta järnvägen. Pendeltåget har sin egen lilla stationsbyggnad med sina automatiska spärrar.

Funderade på att riva byggnaden

År 2000 var det nära att stationshuset försvann för alltid. Då började det brinna i huset och blev skadat. Kanske var det lika bra att riva det gamla stationshuset? Det behövdes ju ändå inte på samma sätt som förr. Till slut bestämde kommunen ändå att renovera stationsbyggnaden. Därför står den kvar idag som ett minne över tågets storhetstid under industrialiseringen. En tid då järnvägsstationer hade hög status, många viktiga funktioner och ofta utformades för att vara både vackra och imponerande.

En svartvit bild av stationshuset med väntande resenärer.

Märstas första stationshus, ca 1900.

Innan det fanns appar och digitala skyltar så kunde du läsa tågtiderna i tidningen. Så här såg det ut år 1888 i Sigtuna tidning. Hur skiljer sig antalet avgångar och restiderna med idag?

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-04-30
Uppdaterad: 2024-05-31

Fundera och samtala

  1. Vilken funktion fyller stationshuset idag?
  2. Vad tror du kommer att vara sig likt och vad kommer att ha förändrats på Märsta station om 90 år?
  3. Bygger något av dina gissningar om framtiden på historiska kunskaper?

Vad vet du om Märsta station?

Starta quizet

Historiska källor från järnväg

En svartvit bild av tågstationen med stora snövallar.
Sigtuna 1908
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
1910 – 1922
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
Ett ånglok står på spåret som skär genom en tallbevuxen ås. På tågets lastvagnar och framför loket står ett fyrtiotal arbetare uppställda för fotografering. Bildnummer: 38
Nynäshamn 1900
Nacka 1894
Ett uppslag ur en bok i liggande format, en liggare, med handskriven statistik över gods- och personaltransporter.
Nynäshamn 1906
Upplands-Bro 1930

Nu & då på perrongen i Stuvsta

Okategoriserade Huddinge

Två bilder av samma plats

De två bilderna är tagna på samma plats med ungefär 50 års mellanrum. Vi vet inte exakt datum för den äldre bilden men det finns en ledtråd på lådan med sand. Det står SL (Stockholms lokaltrafik), så bilden måste vara tagen efter 1964 då det bestämdes att SL skulle ta över passagerartrafiken från SJ (statens järnvägar).

Snabbköp och doktor

Förutom plattformen så ser du ett hus lite till höger om bildens mitt som visar att fotograferna har stått på samma plats. Det var Huddinge kommun som byggde huset. Kommunen ville underlätta för servicen i Stuvsta så de byggde ett hus för en matbutik och en läkarmottagning.

År 1949 var huset klart. Läkare Axelsson flyttade in och öppnade sin mottagning. På bottenvåningen blev det Konsum. Det var Stockholms första snabbköp utanför innerstaden. I ett snabbköp gick du själv och plockade de varor du ville ha och betalade i kassan. Om du istället hade handlat mat före snabbköpens tid så hade du gått fram till expediten som stod bakom en disk. Sedan fick räkna upp alla varor du ville ha. Expediten mätte, vägde och tog betalt. Det gick nog oftast inte så snabbt.

Brädgården och Stuvstaleden

Husen som du ser på den äldre bilden är en brädgård, alltså ett ställe där du kunde köpa brädor, plank och andra trävaror. Varorna kom med godståg på järnvägen. Brädgården hade ett eget stickspår där godsvagnarna kunde köra in och lastas av. Stuvstaborna byggde ofta sina egna hus och renoverade dem när det behövdes. Då var det bra att kunna köpa byggvaror på nära håll.

Idag har bilarna tagit över. Brädgårdens tomt har blivit en infartsparkering och en ny bro har byggts. Stuvstaleden går rakt över perrongen. Bilarna på åker över fotografens huvud och fortsätter in i en tunnel på väg mot Huddingevägen bakom fotografens rygg.

Konsum hade ännu inte flyttat in i det nybyggda huset när detta foto togs år 1949.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-20
Uppdaterad: 2024-04-15

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du att de två bilderna berättar om hur samhället har utvecklats?
  2. Vad tror du kommer att ha förändrats på platsen om ytterliger 50 år? Vad kommer att vara sig likt?

Vad vet du om Stuvsta centrum?

Starta quizet

Trafik

Ett svartvitt foto från en tågperrong. Skylten i perrongens tak lyder: STUVSTA. Ett flebostadshus, några trälador och en villa syns bland snön.
Huddinge 1950 – 1967
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
Nynäshamn 1900 – 1930
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930

Nannas bildskatt

Okategoriserade Sigtuna

Det har gått flera år sedan Nannas Tingvalls död när hennes son Gunnar gör ett ovanligt fynd uppe på vinden. I en tung, avlång trälåda hittar han något som få andra mammor från den här tiden lämnade efter sig. Något som ger honom möjlighet att blicka tillbaka på tiden innan han föddes. Det var 280 bilder som Nanna hade tagit mellan åren 1905 och 1911.

Nannas ovanliga bilder

För de flesta är det spännande att se gamla fotografier från föräldrar eller släktingars liv men skatten Gunnar hittade var extra speciell. Den kommer nämligen från en tid när kvinnor inte brukade äga kameror och nästan ingen brukade ta vardagsbilder. Därför kan Nannas fotografier ge oss en ovanlig inblick i hur livet var för en ung kvinna i början av 1900-talet. 

Under 1800-talet uppfanns ny teknik som förändrade människors liv i grunden, till exempel ångmaskinen, elektriciteten, telefonen och kameran. Yrket fotograf uppstod efter hand och påverkades inte av det gamla ”skråväsendets” konventioner. Från ungefär mitten av 1800-talet började därför många kvinnor starta egna fotoateljéer.

Ateljéfoto

Till fotoateljéerna kom uppklädda människor för att få sina porträtt tagna. De hade på sig sina bästa kläder och poserade raka i ryggen. Även om det fanns möjlighet att driva företag som fotograf och det var populärt att betala för att få sin bild tagen så var det fortfarande dyr teknik som få personer kunna unna sig att syssla med på fritiden. De som hade råd att köpa kamera och som tyckte att det var rimligt att ta konstnärliga bilder som hobby var oftast män.

Nanna Tingvall arbetade inte som fotograf utan som husföreståndarinna hos sprängmedelsinspektör L. Richnau och hon bröt normer genom att fota på fritiden. Hon tog inte den typen av bilder som fotades i ateljéer på uppklädda personer utan fotade tvätterskor i arbete, sin dansande familj, släktens barn och husdjur mitt i vardagen.

Bilderna glöms och återupptäcks

Nanna slutade fotografera när hon gifte sig och fick barn. Hon packade ned sina bilder, många med anteckningar om motiven, och lådan där de låg glömdes bort. Sen dröjde det till efter hennes död innan Gunnar skulle hitta hennes bilder där uppe på vinden. Nannas gamla trälåda blev till en skattkista full av en ovanlig kvinnas blick på vardagslivet.

Idag finns alla Nanna Tingvalls bilder på Sigtuna museum.

Skråväsendet

Skrån var en sorts yrkesspecifika föreningar. De bestämde bland annat vilken utbildning som krävdes för yrket och vilka som fick arbeta med det. Alla hantverkare i Sverige tvungna att vara organiserade i skrån fram till år 1846.

Nanna Tingvall självporträtt

Nanna Tingvall, självporträtt. Nanna föddes 1873 och dog 1925.

Tvätterskor vid bryggan. Kurre simmar mot kameran.

Tvättbryggan vid Stallgårdsbryggan. ”Kurre simmar från höga bryggan”. Foto: Nanna Tingvall, 1905. Sigtuna museum

Nanna Tingvall och Ludvig Richnau

Nanna Tingvall och Ludvig Richnau. Foto: Troligen Emma Norrsell, 1907. Sigtuna museum.

Ludvig Richnau spelar grammofon. De dansande personerna är troligtvis Richtenaus dotter och hennes man. Foto: Nanna Tingvall. Sigtuna museum.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-08
Uppdaterad: 2024-09-05

Fundera och samtala

  1. Varför tror du att Nanna slutade fotografera?
  2. Finns det några fritidsintressen idag som är ovanliga för antingen tjejer eller killar?
  3. Hur skiljer sig vårt sätt att fotografera idag från Nannas tid?

Vad vet du om Nanna och hennes bilder?

Starta quizet

Fler bilder av och med Nanna

1905
1908
1904
1906
1907
1908
1907

Nu & då på Kommunalvägen

Okategoriserade Huddinge
Huddinge är en den folkrikaste av kommunerna runt Stockholm men före 1950-talet var det fortfarande mest landsbygd.

Kommunalvägen

Vägen som du ser på de båda fotona går från järnvägsstationen norrut mot kyrkan och Kvarnbergsplan. Vi ser bara ett enda hus som är detsamma, den gula kyrkskolan mitt i bilden. Till vänster om den har flera hus som tillhörde kyrkan rivits. Ett av dem är klockargården, närmast kyrkskolan. Klockargården var hem till en av de anställda i kyrkan: klockaren, som inte bara skötte kyrkklockorna utan ofta också undervisningen. Den gamla klockargården har också varit kommunalkontor och bibliotek. Senare flyttade de verksamheterna in i nya byggnader strax bakom kröken. Namnet Klockargården har förts över till en modern församlingsgård i vitt tegel.

Längst till vänster i bilden ser du en lada som också revs när prästen inte längre behövde kor och ett stort jordbruk för att försörja sig.

Huddinge utvecklades sent

Vägen som du ser byggdes redan på 1860-talet och gick då vidare via Brännkyrka till Skanstull. Några år senare kom järnvägen. Vi många järnvägsstationer växte små samhällen snabbt fram. Men Huddinge fortsatte att vara glesbygd länge. Det var för först på 1950-talet som det verkligen började hända saker här. Då byggdes de stora husen till höger i bilden.

Skylten mitt i den äldre bilden markerar en busshållplats. Det är SJ (Statens järnvägar) som kör bussar till och från Huddinge station.

Översvämningar i Sjödalen

På en annan bild från samma plats försöker sig en bil på att köra genom den översvämmade ängen. Huddinge kyrka bygdes vid en sjö som försvann men ibland kom tillbaka när Fullerstaån svämmade över. När den lilla kommunen senare växte byggdes bättre vägar och nya diken och översvämningar blev ovanliga.

En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.

Översvämning på kommunalvägen år 1930.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och samtala

  1. Översvämningarna har försvunnit från Huddinge. Vilka samhällsproblem tror du kommer att byggas bort i framtiden.

Vad vet du om Kommunalvägen?

Starta quizet

Källmaterial från Huddinge

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
Huddinge 1905
Ett svartvitt foto av en ljus tvåvåningsbyggnad .
1920 – 1929
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.
Huddinge 1951
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930