Nu & då på perrongen i Stuvsta

Okategoriserade Huddinge

Två bilder av samma plats

De två bilderna är tagna på samma plats med ungefär 50 års mellanrum. Vi vet inte exakt datum för den äldre bilden men det finns en ledtråd på lådan med sand. Det står SL (Stockholms lokaltrafik), så bilden måste vara tagen efter 1964 då det bestämdes att SL skulle ta över passagerartrafiken från SJ (statens järnvägar).

Snabbköp och doktor

Förutom plattformen så ser du ett hus lite till höger om bildens mitt som visar att fotograferna har stått på samma plats. Det var Huddinge kommun som byggde huset. Kommunen ville underlätta för servicen i Stuvsta så de byggde ett hus för en matbutik och en läkarmottagning.

År 1949 var huset klart. Läkare Axelsson flyttade in och öppnade sin mottagning. På bottenvåningen blev det Konsum. Det var Stockholms första snabbköp utanför innerstaden. I ett snabbköp gick du själv och plockade de varor du ville ha och betalade i kassan. Om du istället hade handlat mat före snabbköpens tid så hade du gått fram till expediten som stod bakom en disk. Sedan fick räkna upp alla varor du ville ha. Expediten mätte, vägde och tog betalt. Det gick nog oftast inte så snabbt.

Brädgården och Stuvstaleden

Husen som du ser på den äldre bilden är en brädgård, alltså ett ställe där du kunde köpa brädor, plank och andra trävaror. Varorna kom med godståg på järnvägen. Brädgården hade ett eget stickspår där godsvagnarna kunde köra in och lastas av. Stuvstaborna byggde ofta sina egna hus och renoverade dem när det behövdes. Då var det bra att kunna köpa byggvaror på nära håll.

Idag har bilarna tagit över. Brädgårdens tomt har blivit en infartsparkering och en ny bro har byggts. Stuvstaleden går rakt över perrongen. Bilarna på åker över fotografens huvud och fortsätter in i en tunnel på väg mot Huddingevägen bakom fotografens rygg.

Konsum hade ännu inte flyttat in i det nybyggda huset när detta foto togs år 1949.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-20
Uppdaterad: 2024-04-15

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du att de två bilderna berättar om hur samhället har utvecklats?
  2. Vad tror du kommer att ha förändrats på platsen om ytterliger 50 år? Vad kommer att vara sig likt?

Vad vet du om Stuvsta centrum?

Starta quizet

Trafik

Ett svartvitt foto från en tågperrong. Skylten i perrongens tak lyder: STUVSTA. Ett flebostadshus, några trälador och en villa syns bland snön.
Huddinge 1950 – 1967
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
Nynäshamn 1900 – 1930
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Nu & då på Kommunalvägen

Okategoriserade Huddinge
Huddinge är en den folkrikaste av kommunerna runt Stockholm men före 1950-talet var det fortfarande mest landsbygd.

Kommunalvägen

Vägen som du ser på de båda fotona går från järnvägsstationen norrut mot kyrkan och Kvarnbergsplan. Vi ser bara ett enda hus som är detsamma, den gula kyrkskolan mitt i bilden. Till vänster om den har flera hus som tillhörde kyrkan rivits. Ett av dem är klockargården, närmast kyrkskolan. Klockargården var hem till en av de anställda i kyrkan: klockaren, som inte bara skötte kyrkklockorna utan ofta också undervisningen. Den gamla klockargården har också varit kommunalkontor och bibliotek. Senare flyttade de verksamheterna in i nya byggnader strax bakom kröken. Namnet Klockargården har förts över till en modern församlingsgård i vitt tegel.

Längst till vänster i bilden ser du en lada som också revs när prästen inte längre behövde kor och ett stort jordbruk för att försörja sig.

Huddinge utvecklades sent

Vägen som du ser byggdes redan på 1860-talet och gick då vidare via Brännkyrka till Skanstull. Några år senare kom järnvägen. Vi många järnvägsstationer växte små samhällen snabbt fram. Men Huddinge fortsatte att vara glesbygd länge. Det var för först på 1950-talet som det verkligen började hända saker här. Då byggdes de stora husen till höger i bilden.

Skylten mitt i den äldre bilden markerar en busshållplats. Det är SJ (Statens järnvägar) som kör bussar till och från Huddinge station.

Översvämningar i Sjödalen

På en annan bild från samma plats försöker sig en bil på att köra genom den översvämmade ängen. Huddinge kyrka bygdes vid en sjö som försvann men ibland kom tillbaka när Fullerstaån svämmade över. När den lilla kommunen senare växte byggdes bättre vägar och nya diken och översvämningar blev ovanliga.

En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.

Översvämning på kommunalvägen år 1930.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och samtala

  1. Översvämningarna har försvunnit från Huddinge. Vilka samhällsproblem tror du kommer att byggas bort i framtiden.

Vad vet du om Kommunalvägen?

Starta quizet

Källmaterial från Huddinge

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
Huddinge 1905
Ett svartvitt foto av en ljus tvåvåningsbyggnad .
1920 – 1929
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.
Huddinge 1951
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930

Semester i Vårby

Okategoriserade Huddinge
Att åka på spa för att vila upp sig är en gammal tradition. På 1700-talet blev Vårby gård ett sorts spa som kallades hälsobrunn och lockade många turister.

Att dricka brunn

På 1700-talet var kunskapen om kroppen och sjukdomar mycket sämre än idag. Inte ens läkare visste vad en bakterie eller ett virus var. En sak som man visste kunde påverka människor att må bättre var att resa bort från sin vardag, vila upp sig, ha kul och äta och dricka nyttigt. De som hade möjlighet reste då till en hälsobrunn där vattnet ansågs vara extra nyttig och ”drack brunn”.

I Vårby öppnade en sådan hälsobrunn år 1709. Det gick till så att en känd läkare Urban Hiärne provade vattnet och godkände det. Sedan höll prästen Carolo Enhörning en predikan vid källan. Det han sa går fortfarande att läsa på Kungliga biblioteket. Du ser försättsbladet till predikan här intill. Till slut godkände kungen hälsokällan. En hälsokälla var alltså en stor sak som både den kyrkliga och världsliga makten hade något att säga till om.

Gott och hälsosamt vatten ur källan

Människor från hela Europa kom till Vårby för att dricka brunn och bada. Om du hade råd kunde åka dig och vila och dricka vatten för att bota någon sjukdom eller åkomma, värk i lederna, magmask eller barnlöshet. Båten var snabbaste och bekvämaste sättet att ta sig hit. Efter 40 blev verksamheten mindre men vattnet användes fortfarande. Ända fram till 1840 hämtades vatten härifrån till kungen och hovet i Stockholm.

Vacker natur lockade stadsbor på 1900-talet

C Harry Winberg var en man som ägde Vårby gård i början av 1900-talet. Han satte ingång många projekt på gården. Först ordnade han ett strandbad, Vårbybaden och startade Vårbybadens restaurang i gårdens huvudbyggnad. Han ville få igång turismen igen. Vid den här tiden blev det populärt med naturupplevelser och utebad i det fria. Industrialiseringen hade gjort städerna smutsiga och trånga. Före 1938 hade arbetare ingen semester. Sedan kom en lag att alla skulle ha rätt till två veckor ledigt varje år. En vanlig semester var att ta cykeln och övernatta någonstans. Många stadsbor längtade ut på landet. Det använde Winberg också för att sälja delar av sin mark som tomter. Här intill ser du reklam som berättar om den vackra naturen som finns så nära Stockholm.

Mineralvattenfabrik och bryggeri vid källan

År 1931 sålde C Harry Winberg Vårby gård till Stockholms stad som hade börjat köpa upp mark för att lösa bostadsbristen i stan. Själv behöll han Vårby källa och startade en mineralvattenfabrik som senare utvecklades till en stor industri som tillverkade olika drycker.

Edward Blom berättar

I filmen berättar huddingebon Edward Blom mer om traditionen att dricka brunn och bada i Vårby.

Ett trähus med snickarglädje. En kvinna i hatt står på balkongen.

Brunnshuset vid Vårby källan år 1909. Huset är ett av de få som finns kvar från äldre tiders spa- och brunnsturism.

En sida med text i tysk frakturstil.

Det svårlästa titelbladet till brunnspredikan som hölls år 1708.

Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.

Vårbybadet var mycket populärt 1931 när den här bilden togs.

En tidningartikel med ritad karat över Vårby. Texten under rubriken lyder: På grund av att Vårby är över 2000 tunnland har där kunnat uppläggas från varandra skilda tomtområden såsom Solgårdar, Vårgårdar, Ekgårdar, Mälartomter, Trädgårdstomter, Sportstugetomter. Vårby är känt för sin vackar natur, sitt härliga lägve vid Mälaren med strandbad, restaurang, båtbryggor m. m. 9 km. från Hornstull. Tomtpris från 2-35 öre kvatratfoten. Goda försäljningsvillkor. Alla upplysningar lämnas och tomtspekulanter hämtas efter hänvändelse till Vårby tomtförsäljningskontor, Vårby, Tel. Fittja 42 eller Malmtorgsgatan3, Tel. N. 9630, efter kontorstid även Huddinge 120.

Reklam i Svenska Dagbladet 1930.

Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.

Reklam från 1926.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-29
Uppdaterad: 2024-03-07

Fundera och samtala

  1. Hur har sättet att resa på semester förändrats? Vilka utvecklingslinjer kan du se?
  2. Vilka likheter kan du se mellan att åka på spa idag och att dricka brunn förr?

Quiz om Vårby källa

Starta quizet

Fler foton från trakten.

En pojke i sjömanskostym står med ryggen mot fotografen och tittar på en ångbåt och en segelbåt med hissat segel.
Huddinge 1901
Flygfoto över en gård tornprydd gård med flygelbyggnader och park. Två ekonomibyggnader, lada eller stall syns också.
Huddinge 1955
En fabriksanläggning omgiven av skog.
Huddinge 1965
Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.
Huddinge 1951
Svartvitt foto av en fabriksbyggnad med en ålderdomlig lastbil som har en skylt på flaket. Texten på skylten lyder Wårby bordsvatten.
Huddinge 1942
En fabriksbyggnad i ett plan omgiven av en park.
Huddinge 1933
Ett äldre hus med slitet uthus där tegelpannor saknas och en oslagen äng framför.
Botkyrka 1963
Svartvitt foto av en man i keps och kortärmad skjorta som skjuter en vagn med tegelstenar på en tågräls.
Ekerö 1933

Huddinge prästgård nu & då

Okategoriserade Huddinge

Prästen hus hade många rum

Huset på bilden är Huddinge prästgård. Före 2014 ingick det i prästens lön att få bo på gården. Det äldre fotot är ett vykort från år 1920 och det står tryckt på kortet: ”Prostgården”, som det kallades då. Huset är sig likt än idag och du ser det ur den här vinkeln när du står vid ingången till huvudbiblioteket i Huddinge. Det har två rejäla våningar och är större än de flesta villor i Huddinge. Det har också en mycket längre historia än de flesta andra hus här.

Gården kallades både Huddinge och Tomtberga

Huset är från 1700-talet men ända sedan medeltiden har prästerna i Huddinge kyrka haft sin bostad på samma ställe. Redan innan dess så fanns Tomtberga tingsplats här. En tingsplats var ett ställe där de mäktiga männen i trakten möttes för att bestämma viktiga saker och döma brottslingar. Tingsplatsen har gett namn till Tomtbergaskolan som skymtar bakom prästgården på fotot från 2024.

En stor bondgård

Det finns ett ännu äldre foto av prästgården. Det är från 1860. Det är samma hus men det bygdes om och fick en ordentlig övervåning år 1894.

Vid den här tiden fanns det många fler hus i närheten som också hörde till prästgården. Där fanns ett stall för hästarna, ett brygghus, ett dass och flera andra hus att förvara säd, ved, vagnar och jordbruksredskap i. Det fanns också särskilda hus för grisar, höns och drängar och fattiga. Allt det här fick prästen i lön för sitt arbete. Bönderna i närheten kunde få hjälpa till och jobba på gården och de gav också lite av det de odlade till kyrkan. Prästen själv bestämde över sin gård men arbetade inte själv med jordbruket.

Prästens hade många uppgifter

Prästens uppgift var förstås att predika och dela ut nattvarden i kyrkan på söndagen men han var också en ledare för hela det lokala samhället. Han skötte folkbokföringen, sjukvården, skolan och fattigvården. Dessutom var skulle han ta emot gäster som passerade. Så här nära Stockholm var det en stor uppgift. De resande behövde ofta sova över och få mat till sina hästar och sig själva.

Nya tider på prästgården

Prästens markområden sträckte sig från Hörningsnäs ända till Långsjön. Jordbruket var en viktig del av prästens ekonomi men år 1923 lades det ner. Det berodde på att det blev mer ovanligt att ha egna djur och odlingar för att få mat. Istället fick de flesta lön och köpte de de behövde i affärer. Med moderna hjälpmedel kunde en enda bonde sköta större markområden.

Under resten av 1900-talet fick kyrkoherden (en präst som är chef över andra präster) i Huddinge bo i prästgården. År 2014 renoverades huset och används nu istället som samlingslokal för flera av kyrkans verksamheter. Idag får prästen bo var hen vill men inte i prästgården.

Prästgården omkring 1860.

Bo på jobbet
Idag är det ovanligt att få en bostad av sitt jobb. Förr var det helt normalt för:
  • Lärare
  • Poliser
  • Jordbruksarbetare
  • Hembiträden, hushållerskor, tjänare
  • Arbetare vid gruvor och bruk på små orter
  • Banvaktare och stinsar vid järnvägen
  • Präster och klockare
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-29
Uppdaterad: 2024-03-07

Fundera och samtala

  1. Vad tyder på att prästen hade en god ekonomi?
  2. Vem sköter nu de funktioner i samhället som kyrkan hade hand om förr?
  3. Vilka fördelar och nackdelar kan det ha funnits för den som fick en bostad av sin arbetsgivare?
  4. Vilka fördelar kan det ha funnits för arbetsgivaren att erbjuda en bostad?

Vad vet du om Huddinge prästgård?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

En sida med text i tysk frakturstil.
Huddinge 1708
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930
Ett svartvitt foto av en landsväg som leder upp för en backe till några hus. Mitt i bilden står en skylt.
1940 – 1955
Huddinge 1920 – 1927
Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.
Huddinge 1936
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Ett svartvitt foto av en mangårdsbyggnad i trä med två våningar, brutet tak och en veranda med klätterväxter. En man står i entrén.
Huddinge 1930 – 1939

Bilden av Sigtuna

Okategoriserade Sigtuna
Den här bilden av Sigtuna är från 1600-talet. Men såg stan verkligen ut så här?

Vad visar bilden?

På bilden ser vi ett landskap med byggnader och ruiner som brer ut sig över böljande kullar. Till höger syns ett högt klocktorn. Lite längre bort finns vatten där små skepp och båtar seglar. På andra sidan vattnet tar ett bergsliknande landskap vid. Om du kikar noga kan du se små människor bland byggnaderna i förgrunden. Att människorna är så små gör att vi får en känsla för byggnadernas storlek.

Du kan läsa vad byggnaderna och ruinerna heter genom texterna på latin som är skrivna intill. Bilden visar fler kyrkor och byggnader än vad som finns idag. Låt oss titta närmare på dem.

Ett kopparstick över staden Sigtuna med kyrkoruiner, sjön i bakgrunden och kala berg bortom vattnet. En utsmyckad skylt bär ordet SIGGTVNA.

Sigtuna i slutet av 1600-talet. Plansch ur Suecia Antiqua.

Kyrkorna på bilden

  1. Tempel S. Erici. Antagligen en påhittad ruin, namnet finns inte i en enda historisk källa.  
  2. Tempel S. Bartholomei. Antagligen påhittad. Enligt en källa fanns det fler kyrkor på 1100-talet, men det är inte troligt att ruinerna skulle vara så här stora på 1600-talet.
  3. Tempel S. Olai. Sankt Olofs kyrkoruin finns idag och står innanför Mariakyrkans kyrkogårdsmur. Byggdes i slutet av 1000-talet och blev ruin efter reformationen.
  4. Monast. S. Dominic. Idag kallad Mariakyrkan. Sigtuna stads äldsta byggnad som fortfarande används. Kyrkan stod klar 1247 och byggdes av dominikanerorden som höll till i Sigtuna i ca 300 år. Den är en av Sveriges äldsta tegelbyggnader.
  5. Tempel S. Laurenti. Sankt Lars kyrkoruin. En del av tornet finns kvar än idag. Kyrkan byggdes på 1100-talet och blev ruin på 1600-talet.
  6. Tempel Nicolai. Sankt Nicolai kyrkoruin som idag ligger under jord vid nedanför Klockbacken, nära Prästgatan.
  7. Tempel D.. Peter. Sankt Pers kyrkoruin är idag Sigtunas största ruin och står i slutet av Prästgatan på en höjd. Forskarna tror att den har varit kungens kyrka.

Ett kalt landskap

Bilden visar inte särskilt många träd och skogar jämfört med idag. Det kan faktiskt stämma att det var så. Arkeologer menar nämligen att på medeltiden hade Sigtunas invånare huggit ner mycket av skogen. De behövde mycket trä för att bygga och underhålla alla trähus. Trä användes också till verktyg, vägmaterial och bränsle till hus och smedjor. När bilden gjordes hade Stockholm tagit över Sigtunas roll som centrum för kungens makt, men antagligen behövdes fortfarande en hel del trä.

Träd med hög status

De träd som syns i bilden kan också berätta något för oss. Till höger står en ek. Ekar var kungens ägodelar och hade stor betydelse eftersom de användes till att bygga stridsskepp. Det var förbjudet för vanliga människor att hugga ner en ek utan tillstånd.

De smala träden liknar enar men också cypresser som är vanliga i södra Europa. De får bilden att likna andra europiska bilder och visa att Sverige inte alls var ett isolerat land i norr utan hörde hemma bland de europeiska stormakterna.

Bilden visar sju kyrkor. Vissa är ruiner.
Fakta om ”Suecian”
Bilden från Sigtuna ingår i den samling planscher som kallas Suecian. Den heter egentligen ”Suecia antiqua et hodierna.” Det är latin och betyder ”Det forna och nuvarande Sverige” Man kan säga att det var en sorts mycket lyxig coffee table bok för sin tid.

Tanken med verket var att visa upp svenska sevärdheter och göra dem kända utomlands, ett sätt att marknadsföra Sverige och visa på att vi hade en rik kultur under stormaktstiden.

 

Samlingen består av 353 planscher av städer, fornminnen, slott och herrgårdar.

 

Arkitekten Erik Dahlberg började arbetet år 1660. Han reste runt och tecknade av olika platser. Sedan anställde han de bästa personer han kunde hitta som kunde gravera, alltså rista i kopparplåtar så att det blev ett original som kunde användas för att trycka flera exemplar av bilderna.

 

Arbetet drog ut på tiden. Först år 1716 gick verket i tryck. Många bilder är mer imponerande än vad som stämde med verkligheten, men för att bedöma det behöver man titta på varje plansch och jämföra med dåtidens ritningar.

 

Innan Erik Dahlbergs stora verk fanns inte många bilder av Sverige. Hans planschverk fyllde därför en lucka, och även om många bilder innehåller överdrifter så är en sak säker. Det visar på hur de som hade makten ville visa upp landet under den här tiden.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-12-04
Uppdaterad: 2023-12-22

Fundera och samtala

  1. Finns det något idag som liknar bildsamlingen där Sigtunabilden ingick?
  2. Känner du till andra exempel på när någon vill berätta hur bra något är genom att poängtera att det har funnits länge?
  3. Kan bilden säga något om det förflutna även om den inte visar Sigtuna som ett fotografi skulle ha gjort?

Quiz om bilden av Sigtuna

Testa dig själv!

Starta quizet

Fler teckningar och målningar i Länskällan

En svartvit affisch med ett stort träd. På vardera sida står en man i silhuett, en vattnar och den andra planterar ett träd. Texten lyder: Ekebyhofs plantskola, Stockholm 2
Ekerö 1900
Tre tecknade bilder där samma figur med keps och scarf arbetar med olika maskiner.
Nacka 1951
Män och kvinnor sitter runt ett bord som lyses upp av en ensam lampa. En kvinna läser ur en bok.
1900 – 1907
Norrtälje
Vykortet har en tecknad bild som visar två hotellbyggnader och badhuset på vattnet. En segelbåt passerar i förgrunden och röken från en ångbåt skymtar bakom holmarna.
Nynäshamn

Sigtuna reser sig ur vattnet

Okategoriserade Sigtuna
Det som är Sigtuna kommun idag låg en gång på havets botten. Hur blev det så och varför stiger landet fortfarande uppåt?
Landhöjning.
© Emittent Media AB och Sigtuna Museum and Arts.

Landskapet har förändrats

På filmen här intill kan du se 9 000 år passera på två och en halv minut. Filmen visar det som idag är Sigtuna kommun. Du ser dagens smala vikar av sjön Mälaren, Arlanda och tätorterna Sigtuna, Rosersberg och Märsta.

När du startar filmen så åker du snart 9000 år tillbaka i tiden. Då låg allt land på kartan under vatten. Ännu tidigare hade allt varit täckt av is.

Istiden

Under flera hundra tusen år låg inlandsisen över vår del av världen. Klimatet här var ungefär som det är på Grönland idag. Isen var upp till 3000 meter tjock. Det tjocka isen var väldigt tung och den tryckte ner jordytan. Jordytan är en hård skorpa av sten som flyter ovanpå jordens inre som är mjukt. Därför är jorden som helhet mjukare än vi kanske tror.

Kartan visar samma område som filmen.
Källa: Open Street Map.

Landet höjdes när isen smälte

För 15 000 år sedan började inlandsisen smälta bort och smältvattnet fick världshaven att stiga. De områden som inlandsisen tryckt ner var översvämmade. För 10 000 år sedan stod havsytan ungefär 150 meter högre än nu och det mesta av Uppland var havsbotten. Sedan dess har landet höjt sig långsamt. Det höjer sig faktiskt fortfarande.

Stenåldern

När hundratals år hade passerat så stack några öar upp ur havet. Under stenåldern, som varade i åtta tusen år, kom också de första människorna hit. I början var de bara här en del av året för att jaga säl och fiska. När öarna blev större stannade några längre och till slut bosatte sig människor här och började odla jorden.

Bronsåldern och järnåldern

Landhöjningen förvandlade sakta området, från ett skärgårdslandskap ett bördigt jordbrukslandskap. Platser som tidigare legat under vatten blir ofta bördiga, alltså bra för odling. Människorna bodde på gårdar och i byar som låg nära vattnet. Nu för tiden, när arkeologer hittar boplatser från den här tiden så ligger de en bit från vattnet. Strandkanten har flyttat nedåt på grund av landhöjningen.

När blev landskapet Sigtuna?

Ungefär år 980 beslutade kungen att bygga en ny stad. Den fick namnet Sigtuna och blev ett centrum för den nya religionen: kristendomen. Sigtuna är Sveriges äldsta stad, flera hundra år äldre än Stockholm.

Det mesta av den tid som visas i filmen visste alltså ingen att det här landskapet skulle kallas Sigtuna kommun i framtiden. Under 8000 av 9000 år fanns ju inte ens Sigtuna stad. Ingen kunde heller ana att det skulle vimla av bilar, tåg, flygplan och massvis av människor här i framtiden.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-11-27
Uppdaterad: 2023-12-22

Fundera och samtala

  1. Hur länge låg hela Sigtuna kommun under vatten?
  2. Ungefär vid vilka perioder förändrades landskapet som mest?
  3. Hur kommer landskapet att se ut i framtiden?

Quiz om landhöjningen

Starta quizet

Historiska bilder

Fem män står böjda över en sandgrop och gräver upp sand.
Ekerö 1930
Ett suddigt svartvitt foto visar två kvinnor som sitter med hörlurar framför en vägg med sladdar och kontakter - telefonväxeln.
Nacka 1937
Nynäshamn 1900 – 1930
Norrtälje
Täby
Nynäshamn 1915
Ett porträttfotografi av man med långt skägg sitter på en stol.
Nynäshamn 1885 – 1890
Upplands-Bro 1930

Nu & då – Viggbyholms trafikplats

Okategoriserade Täby
Två foton visar Norrtäljevägen norrut förbi Viggbyholm. Det är lätt att känna igen sig även om sextio år har gått. Men kan du se hur trafiken har förändrats?

Trafiken moderniseras

Om du jämför bilderna så lägger du snart märke till några skillnader. Vägen är bred och ganska nybyggd på det äldre fotot från 1963. En förändring sedan dess är att trafiksäkerheten har blivit större. I den nutida bilden syns skyddande räcken, bättre belysning och målade linjer och streck.

Kanske upptäcker du också att skyltarna verkade vända åt fel håll 1963. Bilarna kör på vänster sida istället för höger. Fotot är taget samma år som Sveriges riksdag beslutade att vi skulle gå över till till högertrafik. Men det tog tid att ställa om, flytta skyltar och förbereda alla förare på förändringen som började gälla fyra år senare, år 1967.

Nya hus och gammal skatt

Ett äldre bostadshus låg till höger, nära vägen år 1963. Kanske blev bullret för starkt när bilarna blev allt fler, för nu är huset rivet. Här står istället en nybyggd tennishall och utanför bilden finns fler nya bostadshus. När de skulle byggas så undersökte arkeologer området och hittade en silverskatt från vikingatiden. I filmen berättar Maria Lingström hur hon gjorde sitt livs största upptäckt.

Arekologernas film om hur de hittade en skatt från vikingatiden.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-11-21
Uppdaterad: 2023-11-27

Fundera och samtala

  1. Vad lade du först märke till i de båda bilderna?
  2. Hur tror du att platsen där du befinner dig just nu har förändrats om 60 år?
  3. Tror du att förändringarna blir större de kommande 60 åren jämfört med 1963-2023?

Quiz

Läs artikeln och se filmen först.

Starta quizet

Historiska källor från Täby

ett svartvitt foto av en ljus mangårdsbyggnad med två flyglar.
Täby 1950
Täby 1952
svartvitt foto av tjugotvå män uppställda framför brädhögar.
Täby 1910
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Svartvitt foto med tretton kvinnor som ställt upp sig för fotografering mot en fond av granar.
Täby 1900 – 1940
Täby
Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.
Täby 1934
Affisch om hotatd natur vid Rönningesjön
Täby 1972

Stockholmskällan

Okategoriserade Stockholm
Stockholmskällan är en guldgruva av källmaterial och berättelser om Stockholms Stad, den största av Stockholms läns 26 kommuner.

Historiska källor och lektionsförslag

I Stockholmskällan finns mer än 30 000 historiska källmaterial. De ingår i samlingarna hos museer, arkiv och bibliotek i Stockholms Stad. På Stockholmskällan finns också färdiga lektionsförslag för undervisning från förskola till gymnasiet.

Olika men med samma syfte

Stockholmskällan startade redan 2005 och har varit en förebild och inspiration för Länskällan som lanserades i början av 2023. De båda webbresurserna fylls hela tiden på med nytt material för sina respektive geografiska områden, länet och staden. Syftet är dock gemensamt: att göra det lokala kulturarvet tillgängligt för skolan. Läs mer på länkarna nedan.

Stockholmskällan
Kommunerna i Stockholms län
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-09-25
Uppdaterad: 2023-12-04
Stockholmskällan
Länskällan

Nu & då i Finntorp

Okategoriserade Nacka
Fyravåningshusen på Gamla Värmdövägen i Finntorp är sig ganska lika 70 år efter att de byggdes. Men livet man lever där verkar ha förändrats en hel del. Häng med och se vad bilderna berättar!

Samma hus…

Husen i backen var nybyggda när fotot togs 1954. De är sig ganska lika 2022 men till höger i bilden har staketet mot skogen försvunnit. Där byggdes några år senare Bergåsens fyra höghus med bostäder, affärer, kontor och garage. Kommunen byggde stora hus så att invånarna skulle ha nära till både arbetsplatser, affärer och nöjen. Finntorp kunde ha blivit hela Nackas centrum. Men planera ändrades på 1980-talet och centrum flyttades längre österut.

…nya levnadsvanor

Det är ganska lätt att se att människorna på den svartvita bilden är från en annan tid. På 1950-talet hade nästan alla män hatt. Det fanns inga färglada dunjackor. För vuxna var det rock eller kappa som gällde. Pojken i förgrunden har mössa med öronlappar, stickade vantar och en fin ryggsäck i läder.

Personerna på bilden verkar inte vara så bekymrade över att stå på vägbanan. År 1954 fanns det ungefär 60 000 personbilar i hela Stockholms län. År 2022 var antalet mer än 16 gånger så många: 965 722 bilar. Inte en enda bil och ingen trafikskylt har fastnat på den äldre bilden. Hur många ser du på nutidsbilden?

Den äldre bilden visar också fyra skyltar som var typiska för den tiden. Ofta lyste de av neon på kvällarna. I rutan här intill kan du se hur utbudet i just det här huset har förändrats.

Butiker och service nu & då

1954:

  • Stadsbibliotek
  • Post
  • Ragnarssons möbler
  • Fiskaffär
  • Fruktaffär

2022

  • Blomsterhandel
  • Skönhetssalong
  • Thaimassage
  • Sushibar
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-24
Uppdaterad: 2023-08-25

Fundera och samtala

  1. Vad tror du skulle vara mest annorlunda i ditt liv om du levde 1958?
  2. Var stadsmiljön i Finntorp bättre på 1950-talet än i dag tycker du?
  3. Vilka fler skillnader kan du hitta mellan bilderna?

Sant eller falskt?

Vad vet du om skillnaden mellan 1950-talet och idag?

Starta quizet