Nu & då i Hägernäs

Okategoriserade Täby
Två vyer över Hägernäs visar hur platsen förändrats – från jordbruksbygd till en del av den växande stadens utsträckta arm.

Flyget och gården

På den svartvita bilden från 1940 ser vi bryggor och hangarer på udden. Här höll Roslagens flygflottilj till med sina militärflygplan. Roslagsbanans spår gör en sväng längs viken. Där vid svängen ligger Hägernäs gård.

Varför heter det Hägernäs?

Den moderna förorten som byggdes runt järnvägsstationen på 1960 fick sitt namn från gården. Gårdens namn kommer säkert från de stora fåglar – hägrarna – som höll till i viken och på udden (näset).

Jordbruket och militären flyttade

En del av gårdens mark såldes till militären men Patron Gustafsson fortsatte med jordbruk fram till. 1974 då han sålde sina sista djur. Samma år lämnade militären Hägernäs. Fem år senare brann gården upp och kommunen byggde en kriminalvårdsanstalt på samma plats.

Nya hus i stadens utkant

På 2000-talet har behovet av bostäder fortsatt öka och nu ser vi en helt nybyggd stadsdel på udden. Men på andra sidan viken är det fortfarande åkrar och skogar. Här slutar den sammanhängande staden. Är det tillfälligt eller för alltid? Vad ser vi om sextio år när vi tittar ner från samma synvinkel?

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2025-01-31
Uppdaterad: 2025-02-27

Flygfoton

Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.
Täby 1936
Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt flygfoto
Täby 1965
Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.
Nacka 1936
Ett svartvitt flygfoto av några hus, flera växthus och planteringar i rader.
Ekerö 1940
Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.
Huddinge 1936
Flygfoto över en gård tornprydd gård med flygelbyggnader och park. Två ekonomibyggnader, lada eller stall syns också.
Huddinge 1955
Sigtuna 1949

Nu & då i Täby kyrkby

Okategoriserade Täby
Det är lätt att känna igen Täby kyrkby på fotot från 1965. I alla fall om du har varit där. Men som du ser har en hel del förändrats också.

Livet på landet

I början av 1900-talet såldes stora tomter runt stationen, som då bara hette Täby. Många som bodde här arbetade vid järnvägen. Reklam från den tiden berättar hur lantligt Täby är och att det ändå går så mycket som två tåg till Stockholm varje dag. Täby skulle inte bli en villastad som Djursholm eller Bromma, mer som en skogskoloni.

På den äldre bilden ser vi tydligt de små husen på de stora tomterna. Jämför med idag så ser du att en del är rivna, medan andra har delat av sina tomter och sålt till en eller två nya villor.

Täbys första höghus

På 1940-talet planerades en förort här med centrum och bostäder för 6000 personer. Första steget var att bygga åttavåningshuset i mitten på bilden. Det sticker fortfarande ut mot resten av bebyggelsen som är lägre.

Centrumet blev försenat

Men bygget av en centrum vid Täby station blev inte klart förrän på 1970-talet. Planerna hindrades av att vattnet från Gullsjön inte räckte för att ge alla i orten friskt vatten. En ledning från Järfälla löste så småningom problemet.

Stationen blev Täby kyrkby

När Täby fick ett nytt centrum vid stationen Tibble år 1968 så blev många tågpassagerare förvirrade, så Täbys gamla centrum fick byta namn till Täby kyrkby.

Svartvitt vykort med stationshuset i trä, spår, människor på perrongen.

Ett vykort från år 1900 visar ett ännu mer lantligt Täby med ett äldre stationshus.

Ett svartvitt foto med en villa i förgrunden och ett höghus längre bort.

Foto från 1972. Nya förändringar är på gång i Täby.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-09
Uppdaterad: 2024-12-20

Stationsmiljöer

Ett svartvitt flygfoto
Täby 1965
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
Sigtuna 1931
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903

Nu & då vid Viggbyholms station

Okategoriserade Täby
Flygfotot visar Viggbyholms järnvägsstation år 1936 och samma vy idag som den ser ut i Google Earth. Här ser vi några av ortens första hus.

Viggbyholms tågstation

Stationen i Viggbyholm var först bara en hållplats för gods men öppnade för persontrafik år 1903. Marken tillhörde Viggbyholms gård och nu började markägarna bli intresserade av att sälja tomter istället för att odla på marken. Området på bilden kallades Viggbyholms Norra Villastad. Söder om stationen låg Viggbyholms trädgårdsstad. Men Viggbyholms förvandling från landsbygd till förort gick långsamt.

De första husen

Mitt i bilden från 1936 syns ett ljust fält. Strax under det ligger ett av Viggbyholms äldsta hus. Det är Jaktvillan Katrineberg. Den flyttades hit år 1909 från Kräftriket vid Brunnsviken, där det byggdes första gången år 1838.

Foto här intill visar utsikten från Jaktvillan. Vi ser en kvinna på spark och elledningar i luften. Det öppna gärdet på bilden är idag fyllt med radhusen som du ser på bilden från Google Earth.

Det är långt mellan husen som står placerade mitt på rejält stora skogiga tomter. Det var förbjudet att hugga ner fler träd än vad som behövdes för att göra plats för huset. Idag ryms det ofta tre villor på en så stor tomt.

Huset till höger i bilden är Karlsholm, det första huset som byggdes i Norra Viggbyholm. De flesta hus var inte alls så stora och pampiga.

Mest sommarstugor i Viggbyholm

Viggbyholm växte men det dröjde ganska länge innan det började likna en den förort som det är idag. Reklamen för att köpa en tomt i Täby betonade alltid att det var till landet man skulle flytta. De flesta som nappade på erbjudandet byggde enkla sommarstugor här. År 1919 fanns det hus på 69 av tomterna i Viggbyholm men det vara bara 21 av husen som hade någon permanent skriven på adressen.

Dåliga vägar

Vägarna mellan husen i Viggbyholm var länge som breda stigar, ofta fyllda av lera. De boende la ut plankor i kanterna att gå på för att inte sjunka ner och förstöra skorna. Vägarna var villaägarnas ansvar men många Viggbyholmare bodde bara här på sommaren. De ville inte lägga pengar på bättre vägar. De hade ju skaffat sommarstuga för att komma bort från stenstaden!

Ett svartvitt foto av en kvinna med spark och hund på ett snöigt fält. I fonden ligger två stora hus.

Utsikt från jaktvillan 1922. Ledningarna i luften visar att husen hade el. Vatten, avlopp och sopor tog varje villa han om på sin egen tomt.

Svartvitt foto av en liten stuga.

Sommarstugor som den här var vanliga i Viggbyholm. Idag är de ersatta med större villor för permanent boende.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-12-09
Uppdaterad: 2024-12-20

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du behöver finnas för att ett ställe på landet för att du ska kalla det för förort?
  2. Tror du att Viggbyholms hade sett annorlunda ut ifall det inte hade byggts en station där i början av 1900-talet?

Vad vet du om Viggbyholm?

Starta quizet

Fler foton från Täbys historia

Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.
Täby 1936
Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt foto med en villa i förgrunden och ett höghus längre bort.
Täby 1972
Ett svartvitt vykort med den ljusa skolbyggnaden i sten och två våningar på en höjd.
Täby 1929
Barnen uppställda framför skolhuset med läraren i hatt i centrum.
Täby
Ett svartvitt foto av en lärarinna i hatt med sina skolbarn framför den lilla skolbyggnaden.
Täby 1905
Ett svartvitt foto av en träskola där några pojkar gräver på skolgården och en kvinna står i en ring tillsammans med en grupp flickor som tittar mot kameran.
Täby 1908
Utsikt från en balkong. Vyn domineras av en stor parkeringsplats och på balkongen växer blommor i en låda.
Täby 1967 – 1975

Nu & då i Roslags-Näsby

Okategoriserade Täby
På bilderna ser du stationen Roslags-Näsby idag och år 1936. På 30-talet bodde färre än 1000 personer i Näsby. Det fanns inga höghus och stora ängar bredde ut sig bort mot Näsby slott. Men snart började orten förvandlas och blev något av en mittpunkt i Täby.

Näsby blev Täbys nya centrum

Carl Robert Lamm ägde Näsby slott. När han blev ordförande i kommunalstämman så brukade politikerna ha sina möten i Täby Kyrkby (som bara kallades Täby då). Det som heter Täby centrum idag var bondgården Tibble. Herr Lamm ville göra Näsby till ett kommunalt centrum. I början av 1900-talet hade stationssamhället Täby (kyrkby) växt mycket. Det var här som flest nya tomter såldes.

Men när Roslagsbanans gren till Åkersberga byggdes så flyttade fler människor till Näsby och Viggbyholm. I Näsby byggdes en stor lanthandel med post och telefonstation, en ångkvarn och ångsåg, Ytterbyskolan och fler villor. Då började kommunalstämman hålla sina möten i skolan istället. Till slut blev det som Carl Robert Lamm ville. Näsby blev kommunens nya centrum, i alla fall den plats där det första kommunhuset byggdes 1950.

Kommunen hade många problem att ta tag i

Mitt i bilden ligger ett skogsparti. Vägen som går till vänster om det heter Kanalvägen. På bilden från 1936 kan du se varför. Bredvid vägen går ett dike som tyvärr luktade ganska illa. Det berodde på att husen inte hade några avlopp. Det här var ett av de många problem som diskuterades på kommunmötena under första delen av 1900-talet. Sjukdomar spreds, folk var fattiga, arbetslösa det hälsosamma, lantliga Täby som fanns i reklamen kändes avlägset för många. De två världskrigen gjorde inte läget lättare.

Expansion efter kriget

Under 40- och 50-talen byggdes det massor i Roslags-Näsby och orten var kommunens centrum. Då byggdes de fem 10-våningshusen med centrumanläggning, kommunhus och motorväg.

När Täby Centrum i Tibble invigdes så började en ny era där centrum återigen flyttade. Idag finns både kommunhuset och de flesta affärer i just Täby Centrum.

Området runt Roslags-Näsby station fortsätter att utvecklas idag. Men nu finns inte någon ledig mark till salu längre. Istället rivs hus för att ge plats åt nyare och större.

Ett svartvitt vykort av tre villor på andra sidan en äng. Texten lyder: Parti av Roslags-Näsby.

Höet torkar på sina hässjor i Roslags-Näsbys centrum. Det stora huset i mitten var affär. Affären syns även på flygfotot från 1936, längst ner till vänster.

Planerna som inte blev av

Det planerades länge för en kyrka i Roslags-Näsby. På tomten som var tänkt för kyrkan invigdes år 1986 Vår Frus Katolska Kyrka.

På 1970-talet revs flera villor för att ge plats till tunnelbanan, men till slut sa Täby kommun nej till projektet.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-11-27
Uppdaterad: 2025-02-27

Stationsmiljöer

Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
Sigtuna 1931
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Nu & då på stora torget i Sigtuna

Okategoriserade Sigtuna
Mer än ett sekel har gått mellan bilderna – 103 år. Mycket är sig likt och tack vare det strömmar turisterna till Sigtuna för att se den gammaldags staden.

Stadens centrum

Torget har varit Sigtunas centrum i fyrahundra år och husen är sig lika. Då liksom nu är det en samlingsplats för människor. På den äldre bilden väntar en bil på torget. Kanske hoppas chauffören på en körning till tågstationen i Märsta. Vid den här tiden fanns inga bussar och de flesta tog häst och vagn men bilarna började långsamt bli fler.

En annan modernitet är telefonledningarna som sitter samlade på taket. Inte så vackert men nödvändigt och mycket praktiskt för att kunna boka läkartid, ringa släktingar eller boka en taxi.

Sigtuna missade tåget

I andra städer byggdes en tågstation centralt under 1800-talet. På sådana platser byggdes ofta fabriker vid järnvägen, eftersom varor enkelt kunde fraktas lång väg med tåg.

Men järnvägen mellan Stockholm och Uppsala drogs en annan väg. Det gjordes ordentliga undersökningar av den bästa sträckningen av en järnväg mellan Sigtuna och Märsta. Men järnvägen byggdes aldrig. När bussar och bilar blev vanligare så minskade behovet av en järnväg.

Sigtunas befolkning växte långsamt och staden behöll sin ålderdomliga småstadskaraktär. Det gör den till ett populärt utflyktsmål idag. Närheten till Arlanda gynnar också turismen.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-07-01
Uppdaterad: 2024-08-16

Fundera och samtala

  1. Hur tror du att Sigtuna hade sett ut idag ifall en järnvägsstation hade byggts?

Vad vet du om Stora torget?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Ett svartvitt vykort. Mellan husen öppnar sig torget där det står en gammaldags öppen bil med en förare.
Sigtuna 1919 – 1919
Ett svartvitt foto av ett hus vid vattnet.
Sigtuna 1910 – 1919
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Ett kopparstick över staden Sigtuna med kyrkoruiner, sjön i bakgrunden och kala berg bortom vattnet. En utsmyckad skylt bär ordet SIGGTVNA.
Sigtuna 1690 – 1708
1908
Tvätterskor vid bryggan. Kurre simmar mot kameran.
1905

När Sundby gård brann upp

Okategoriserade Huddinge
Elden är lös! Larmet kom på julnatten år 1941. Brandkåren ryckte ut och skyndade till Sundby där den nyrenoverade Herrgården brann för fullt.

På fotot ser du Sundby gårds huvudbyggnad som låg på den stora öppna platsen nära sjön Orlångens strand. Idag finns här en stor gräsmatta där det är populärt att ha picknick på sommaren. Om du har varit här så känner du kanske igen flera av de andra husen, ladugården som är stall idag och köksbyggnaden bredvid badplatsen som är värdshus.

Sprang ut ur huset

Paret Malm hade gäster den kvällen. Som tur var vaknade de och upptäckte att det brann. De fick springa ut i den iskalla natten i bara nattkläderna. Direktören Carl G Malm hade nyss låtit renovera det stora bostadshuset med sina 24 rum. Nu fick han se allt brinna upp. Han var så upprörd att han kastade sina galoscher i elden innan han gav sig av till sitt kontor i Stockholm. Hans fru Carin Malm åkte till sin syster. När hon kom till Skanstull vände hon sig om. Lågorna från branden syntes på över en mils avstånd!

Svårt att släcka

Det gick inte bra att släcka branden. Det dröjde lång tid för brandkåren att komma fram. Alla brandmännen hann inte med brandbilen utan fick åka häst och vagn. När brandbilen skulle svänga av från Lännavägen så körde den i diket. Det var en väldigt kall och blåsig natt. Det tog lång tid att göra hål i isen på sjön för att kunna pumpa upp vatten. Under arbetet drunknade en person. Dessutom frös isen i slangarna. Gårdens folk bjöd brandmännen på mjölk med konjak ur en stor hink för att de skulle orka arbeta vidare. De lyckades hindra branden att sprida sig till de andra husen men det enda som blev kvar av det pampiga bostadshuset var två skorstenar.

Varför gick det så illa?

Kanske hade Direktör Malm missat att sätta ut gröt till tomten? Eller hade han glömt lägga några mynt underst när de nya skorstenarna byggdes? Det här var vanliga föreställningar om vad som kunde styra ödet. En mer vetenskaplig förklaring var att skorstenarna var dåligt murade och att gnistor av eld nått ut ur skorstenen och tänt på husets trädelar.

Kommunen tog över Sundby

Efter branden sålde familjen Malm Sundby gård och all mark till Huddinge kommun. På 1960-talet fanns planer på att bygga en stor djurpark här med exotiska djur. Tjugo år senare funderade kommunen på att skapa en upplevelsepark med badhus, åkattraktioner, linbana över sjön och en 18-håls golfbana. Men det blev varken något nytt sommarland eller tropiskt zoo i Sundby. Istället blev Sundby en plats för friluftsliv. Om du kommer hit så kan du ganska lätt föreställa dig hur det såg ut när godset var en privat herrgård med en lyxig herrgårdsbyggnad, byggd av lättantändligt trä. Eller hur det kunde ha sett ut med schimpanser, elefanter och en parkering för 5000 bilar.

En svartvit bild av en herrgård med en gammal bil framför.

Sundby gård från gårdssidan år 1926.

Svartvitt flygfoto där en herrgård med flera olika byggnader syns nära sjöstranden.

Bostadshuset vid Sundby gård fanns kvar när denna flygbild togs någon gång på 1920-talet.

Tidningartikel.

Dagens nyheter 17/2 1960.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-07-01
Uppdaterad: 2024-07-01

Fundera och samtala

  1. Tror du att eldsvådan hade gått att stoppa idag?
  2. Vilken teknik har vi till hjälp idag som inte fanns år 1941?
  3. Vilka följder hade det fått ifall en stor djurpark eller ett sommarland hade byggts vid Sundby?

Vad vet du om Sundby?

Starta quizet

Andra försvunna hus

En stor villa med veranda längs hela huset. På fasaden står "Järnvägshotellet". Till vänster ett mindre hus.
Nynäshamn 1930 – 1940
Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921
Huddinge 1975
Det ryker från en hög. Två personer petar i elden med varsin pinne. Slottet i bakgrunden.
Huddinge 1970 – 1975
Tyresö
En svartvit bild av stationshuset med väntande resenärer.
Sigtuna 1900
Barn och kvinnor på ett torg med planteringar och bänkar. I bakgrundens syns tre trähus, ett ligger på en kulle och har fyra våningar och ett torn. De andra ligger mot gatan i torgets fond. Det ena huset har fyra garageportar mot vägen och det andra har en skylt där det står "skor" och "läder".
Nacka 1958
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903

Nu & då på Centrumleden i Märsta

Okategoriserade Sigtuna
Följ med och se hur Märsta byggdes. Staden planerades för att alla varje familj skulle ha bil – men slippa bli påkörd av en.

Vägen byggdes utan korsning

På 1960-talet växte Märsta snabbt. Den äldre bilden är tagen år 1967. Då hade bilar blivit så vanliga att de fanns i nästan var enda familj. Ungefär 14 000 människor flyttade till Märsta under 60-talet. Det byggdes massor av hus men också vägar. För att trafiken skulle flyta och de nya Märstaborna skulle kunna gå och cykla så byggdes många korsningar på det här sättet. I bostadsområden från 60- och 70-talet är bilvägarna ofta en våning ner och området närmast husen är bilfria.

Spår av det gamla samhället

Om du åker på vägbron över Centrumleden uppför backen så är du på väg mot Sigtuna. Om du följer fotografens blick rakt fram kommer du till Valsta. På fotot från 1967 fanns inget bostadsområde där utan bara Valsta gård. Gården hade legat där sedan järnåldern eller ännu längre. När bilden togs hade kommunen köpt marken. En lada syns fortfarande på bilden. Där var det betongfabrik tills den försvann i en brand i slutet av 1960-talet.

Bakom IKA brinner en lada på andra sidan gärdet.

Branden i Valsta gårds lada år 1966.

En svartvit bild av några barn och vuxna på en innergård.

På Västra Bangatan några hundra meter bort ser du ett bra exempel på de nya bostadsmiljöerna. Mitt på innergården ligger en lekplats. Det finns hinder för bilarna att köra in. De står istället på en rymlig parkering som syns mellan husen.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-05-23
Uppdaterad: 2024-08-14

Samtala och fundera

  1. Hur ser trafiken ut där du bor? Är det säkert att släppa ut små barn eller är biltrafiken farlig?
  2. Vet du när huset du bor i är byggt?
  3. Finns det spår av äldre hus eller namn från gamla gårdar i ditt bostadsområde?

Vad vet du om Valsta?

Starta quizet

Källor från Sigtuna kommun

Sigtuna
Svartvitt foto av stationshuset med två tågspår och perrong i förgrunden. En dressin som ser ut som en T-ford står på spåret.
Sigtuna 1935
1906
Svartvitt foto som visar järnvägen med stationshus och en handfull andra byggnader nära spåret. Resten är åker och äng.
Sigtuna 1916
Ett kopparstick över staden Sigtuna med kyrkoruiner, sjön i bakgrunden och kala berg bortom vattnet. En utsmyckad skylt bär ordet SIGGTVNA.
Sigtuna 1690 – 1708

Nu & då i Pinbacken

Okategoriserade Sigtuna
Pinbacken är den gamla Stockholmsvägen mot Märsta och Sigtuna. Visst kan du känna igen utsikten på fotona från 1967 och 2024, även om mycket har hänt?

Vänstertrafik

Den äldre bilden över Märstadalen är tagen påsken 1967. I september samma år gick Sverige över till att köra på höger sida istället för vänster. Norge, Danmark och Finland hade redan lagt om trafiken från vänstertrafik till högertrafik.

Märsta växte på 60-talet

Lite till höger om bildens mitt ser du ”Bananhuset” i området Tingvalla. Det var klart redan år 1963. Under 1960-talet växte Märsta från en liten by till en stad. År 1960 bodde 2882 personer i Märsta. På tio år växte befolkningen till mer än det femdubbla.

Valsta

På det äldre fotot ser du Valsta gårds lada. Runt gården finns gravfält som visar att människor har bott och odlat här i 1500 år. På 1700-talet var Valsta en liten by med fyra gårdar. Idag finns bara några husgrunder kvar men namnet lever vidare i stadsdelen där en stor del av Märstas befolkning idag bor.

En stor gård med flera hus.

Valsta gård på ett foto någon gång före 1911.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-05-23
Uppdaterad: 2024-05-31

Fundera och samtala

  1. Kan du se fler saker som har förändrats på platsen?
  2. Vilka samhällsförändringar kan du se i de två fotona från olika tider?
  3. Hur tror du att platsen ser ut om 70 år?

Vad vet du om utsikten från Pinbacken?

Starta quizet

Trafik i historiska källor

En svartvit bild av tågstationen med stora snövallar.
Sigtuna 1908
Sigtuna 1888
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
En pojke i sjömanskostym står med ryggen mot fotografen och tittar på en ångbåt och en segelbåt med hissat segel.
Huddinge 1901
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
Ett uppslag ur en bok i liggande format, en liggare, med handskriven statistik över gods- och personaltransporter.
Nynäshamn 1906
Ett svartvitt foto av en gammaldags buss.
Nacka 1922