Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Nu & då – Viggbyholms trafikplats

Okategoriserade Täby
Två foton visar Norrtäljevägen norrut förbi Viggbyholm. Det är lätt att känna igen sig även om sextio år har gått. Men kan du se hur trafiken har förändrats?

Trafiken moderniseras

Om du jämför bilderna så lägger du snart märke till några skillnader. Vägen är bred och ganska nybyggd på det äldre fotot från 1963. En förändring sedan dess är att trafiksäkerheten har blivit större. I den nutida bilden syns skyddande räcken, bättre belysning och målade linjer och streck.

Kanske upptäcker du också att skyltarna verkade vända åt fel håll 1963. Bilarna kör på vänster sida istället för höger. Fotot är taget samma år som Sveriges riksdag beslutade att vi skulle gå över till till högertrafik. Men det tog tid att ställa om, flytta skyltar och förbereda alla förare på förändringen som började gälla fyra år senare, år 1967.

Nya hus och gammal skatt

Ett äldre bostadshus låg till höger, nära vägen år 1963. Kanske blev bullret för starkt när bilarna blev allt fler, för nu är huset rivet. Här står istället en nybyggd tennishall och utanför bilden finns fler nya bostadshus. När de skulle byggas så undersökte arkeologer området och hittade en silverskatt från vikingatiden. I filmen berättar Maria Lingström hur hon gjorde sitt livs största upptäckt.

Arekologernas film om hur de hittade en skatt från vikingatiden.
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-11-21
Uppdaterad: 2023-11-27

Fundera och samtala

  1. Vad lade du först märke till i de båda bilderna?
  2. Hur tror du att platsen där du befinner dig just nu har förändrats om 60 år?
  3. Tror du att förändringarna blir större de kommande 60 åren jämfört med 1963-2023?

Quiz

Läs artikeln och se filmen först.

Starta quizet

Historiska källor från Täby

ett svartvitt foto av en ljus mangårdsbyggnad med två flyglar.
Täby 1950
Täby 1952
svartvitt foto av tjugotvå män uppställda framför brädhögar.
Täby 1910
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Svartvitt foto med tretton kvinnor som ställt upp sig för fotografering mot en fond av granar.
Täby 1900 – 1940
Täby
Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.
Täby 1934
Affisch om hotatd natur vid Rönningesjön
Täby 1972

Stockholmskällan

Okategoriserade Stockholm
Stockholmskällan är en guldgruva av källmaterial och berättelser om Stockholms Stad, den största av Stockholms läns 26 kommuner.

Historiska källor och lektionsförslag

I Stockholmskällan finns mer än 30 000 historiska källmaterial. De ingår i samlingarna hos museer, arkiv och bibliotek i Stockholms Stad. På Stockholmskällan finns också färdiga lektionsförslag för undervisning från förskola till gymnasiet.

Olika men med samma syfte

Stockholmskällan startade redan 2005 och har varit en förebild och inspiration för Länskällan som lanserades i början av 2023. De båda webbresurserna fylls hela tiden på med nytt material för sina respektive geografiska områden, länet och staden. Syftet är dock gemensamt: att göra det lokala kulturarvet tillgängligt för skolan. Läs mer på länkarna nedan.

Stockholmskällan
Kommunerna i Stockholms län
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-09-25
Uppdaterad: 2023-10-05
Stockholmskällan
Länskällan

Nu & då i Finntorp

Okategoriserade Nacka
Fyravåningshusen på Gamla Värmdövägen i Finntorp är sig ganska lika 70 år efter att de byggdes. Men livet man lever där verkar ha förändrats en hel del. Häng med och se vad bilderna berättar!

Samma hus…

Husen i backen var nybyggda när fotot togs 1954. De är sig ganska lika 2022 men till höger i bilden har staketet mot skogen försvunnit. Där byggdes några år senare Bergåsens fyra höghus med bostäder, affärer, kontor och garage. Kommunen byggde stora hus så att invånarna skulle ha nära till både arbetsplatser, affärer och nöjen. Finntorp kunde ha blivit hela Nackas centrum. Men planera ändrades på 1980-talet och centrum flyttades längre österut.

…nya levnadsvanor

Det är ganska lätt att se att människorna på den svartvita bilden är från en annan tid. På 1950-talet hade nästan alla män hatt. Det fanns inga färglada dunjackor. För vuxna var det rock eller kappa som gällde. Pojken i förgrunden har mössa med öronlappar, stickade vantar och en fin ryggsäck i läder.

Personerna på bilden verkar inte vara så bekymrade över att stå på vägbanan. År 1954 fanns det ungefär 60 000 personbilar i hela Stockholms län. År 2022 var antalet mer än 16 gånger så många: 965 722 bilar. Inte en enda bil och ingen trafikskylt har fastnat på den äldre bilden. Hur många ser du på nutidsbilden?

Den äldre bilden visar också fyra skyltar som var typiska för den tiden. Ofta lyste de av neon på kvällarna. I rutan här intill kan du se hur utbudet i just det här huset har förändrats.

Butiker och service nu & då

1954:

  • Stadsbibliotek
  • Post
  • Ragnarssons möbler
  • Fiskaffär
  • Fruktaffär

2022

  • Blomsterhandel
  • Skönhetssalong
  • Thaimassage
  • Sushibar
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-24
Uppdaterad: 2023-08-25

Fundera och samtala

  1. Vad tror du skulle vara mest annorlunda i ditt liv om du levde 1958?
  2. Var stadsmiljön i Finntorp bättre på 1950-talet än i dag tycker du?
  3. Vilka fler skillnader kan du hitta mellan bilderna?

Sant eller falskt?

Vad vet du om skillnaden mellan 1950-talet och idag?

Starta quizet

Nu & då på torget i Finntorp

Okategoriserade Nacka
Det lilla torget i Finntorp är sig ganska likt men bostäderna runt omkring är nya precis som människornas sätt att leva.

Nya hus med plats för fler

Det röda huset längst till höger i bild gör att vi kan se att bilden är tagen på samma plats. Bänkarna, planteringarna i sandsten och ett gjutjänsstaket längst bort på torget verkar också ha överlevt årtiondena. De tre trähusen i bakgrunden har rivits. De nya husen i betong byggdes 1965 och gav plats för många fler boende i stora moderna lägenheter. De nya husen har också plats för fler butiker än ”Skor och läder”.  

Hemmafruar och snabbmat

När bilden 1958 togs var det sommar och fler barn och mammor med barnvagnar fastnade på bilden. Sådana barnvagnar hittar du bara i antikaffärer idag! Då var det fortfarande vanligt att kvinnor var hemma med barnen på dagtid istället för att lönearbeta. På den moderna bilden är det tomt på folk, men så är det också vinter.

Snabbmat kan du få både på 1950-talet och idag. Den lilla korvkiosken har växt lite och övergått till wok, mat som var helt okänd i Sverige före 1980-talet.

1958 och 2022
Dra i reglaget för att se hur torget förändrats på 64 år.

Fundera och samtala

  1. Vad tror du att kommer att säljas på torget om 60 år? Wok, korv eller något annat?
  2. Vilka drivkrafter kan ha legat bakom förändringarna i Finntorp?

Tre frågor om torgets förändringar

Starta quizet
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-24
Uppdaterad: 2023-05-24

Nu & då vid fotostudion i Ektorp

Okategoriserade Nacka

Fotobutiken på Duvnäsvägen

På Duvnäsvägen 4 nära Ektorp centrum ligger det idag en fotoateljé. Här fanns det redan på en 1950-talet parfymaffär, frisersalong, möbelaffär och Nacka Foto. Fotografen som drev Nacka Foto då hette Eric Ericsson och han var också grundare till Nacka lokalhistoriska arkiv. Som du kan se på det nyare fotografiet finns det fortfarande en fotograf som arbetar i huset men de andra butikerna har under årens lopp försvunnit.

Grannar har kommit och gått

Även om bilderna visar ett hus som är sig likt har platsen förändrats mycket. Precis bredvid låg tidigare ett hus byggt i början av 1900-talet med en järnaffär och senare pizzeria. Det huset, som låg till höger just utanför bild, förstördes i en brand 2020 och behövde rivas. Utsikten från affären ändrades mycket också på 1970-talet då hela Ektorp centrum byggdes på andra sidan gatan.

Ett svartvit foto av Ericsson med vit skjorta, fluga, glasögon och välfriserat hår som riktar kamerautrustning mot en bild på bordet. Två lampor lyser på motivet men vinkeln gör det svårt att urskilja.

Eric Ericsson som hade fotoaffären startade också en hembygdsförening och Nacka lokalhistoriska arkiv. Foto:

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-09
Uppdaterad: 2023-05-24

Fundera och samtala

  1. Vilka anledningar finns det till att en stadsdel förändras?
  2. Tycker du att de hus som finns där du bor borde bevaras eller bytas ut?
  3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att hus rivs och nya kommer till?

Sant eller falskt?

Starta quizet

Nu & då – Ceylonbiografen

Okategoriserade Nacka
Biografen i Finntorp invigdes 1958 men fick snabbt konkurrens av andra sätt att se film på.

Te gav namn åt biografen

Ceylon är en särskild sorts te och det är den som har gett biografen sitt namn. På Värmdövägen 115 fanns nämligen ett hus som kallades Ceylon-villan. Anledningen till att huset kallades så var att där bodde en sjökapten som importerade te från ön Ceylon, eller Sri Lanka som vi säger idag. Huset revs för att ge plats åt de moderna hus som byggdes runt Finntorps centrum i början av 1950-talet.

Biografdöden

Biografen i Finntorp öppnade under den tid då det fanns som allra flest biografer i Stockholm. Bara i innerstaden fanns det 110 stycken år 1943. Att gå på bio var det enda sättet att få se rörliga bilder. Men på 1960-talet skaffade fler och fler svenskar en TV och kunde se film och andra program hemma. Det ledde till att biograferna sålde färre biljetter och många fick lägga ner. Tidningarna kallade detta för biografdöden och den drabbade även Ceylon som stängde år 1968.

Ett svartvitt foto av två äldre hus. Till höger ett stort hus med fem våningar, till vänster ett mindre hus som ligger uppe på en brant klippa.

Ceylonvillan till vänster. Här kör man idag upp till Finntorp från Gamla Värmdövägen.

Biografens fasad har en undre del som är inskjuten och en övre del som är en stor, vit slät yta med texten CEYLON i högra hörnet.

Biografens sparsmakade funkisfasad, 1958, samma år som den öppnade.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-08
Uppdaterad: 2023-08-24

Samtala och fundera

  1. Hur ofta ser du film på bio eller på TV?
  2. Biografdöden är ett exempel på när en teknik (bio) får konkurrens av en ny (TV). Kan du komma på fler historiska exempel?
  3. Finns det något mer i bilderna som visar att det skiljer 64 år mellan dem?

Quiz om Ceylonbiografen

Starta quizet

Nu & då i Västra hamnen på Landsort

Okategoriserade Nynäshamn
På Landsort finns en riktig gammaldags fiskehamn. Fotografierna visar ändå att mycket har förändrats på ungefär 100 år.

Lotsarna på Landsort

Landsort är namnet på byn och fyren som ligger på ön Öja, söder om Nynäshamn. Söder om ön är det öppet hav. Här har människor fiskat sedan medeltiden. Båtar som seglade över Östersjön norrut mot Stockholm eller Södertälje behövde ofta hjälp för att hitta bland alla öar i Skärgården. Eftersom skärgården började här bestämde staten att det skulle finnas lotsar, alltså personer som hjälpte båtarna att hitta rätt väg.

Förr höll lotsarna utkik efter båtar som dök upp men idag får de fartyg som behöver hjälp ansöka om det långt i förväg via webben. De röda båtarna på det moderna fotot är lotsfartyg. Även om det finns kartor och GPS-utrustning så måste alla stora fartyg ta hjälp av en lots. Lotsen går då ombord på fartygen när det kör genom skärgården.

El, vatten och barn

Ser du de två små flickorna som leker precis vid vattnet till vänster i den äldre bilden? Förhoppningsvis har fotografen lite koll på dem, eller någon annan vuxen precis utanför bilden. Vädret är lite sämre när bilden 2016 tas men de flesta småbarn skulle nog bli tvingade att ha flytväst om de ska leka vid vattnet idag.

Teknikens utveckling syns överallt i bilderna. Båtarnas segel är borta. I masterna sitter istället utrustning för att sända och ta emot information. Vid bryggan till vänster sitter ett elskåp. På den äldre bilden saknar många båtar både segel och motor. Då fick någon ro med åror istället.

Båten närmast i bilden från 2016 står på en trailer, alltså en vagn som kan kopplas till en bil och köras upp på land. Men på slutet av 1800-talet fanns här faktiskt en järnväg som användes för att dra upp båtar och flytta dem mellan västra och östra hamnen. Det var ett sätt att rädda båtarna från att inte blåsa sönder i de hårda stormar som ofta blåser upp så här långt ut i skärgården.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-05-02
Uppdaterad: 2023-06-01

Fundera och samtala

  1. Barn som är för små för att simma leker vid vattnet. Känner du till fler exempel på att vi tänker mer på säkerheten idag än tidigare?
  2. Teknikutvecklingen har gjort att vi använder minder muskelkraft och mer el. Vilket exempel ger artikeln på det? Kan du komma på fler?

Vad kan du nu om lotsarna på landsort?

Starta quizet

John Ekman skriver dagbok

Okategoriserade Nynäshamn

John Ekman skrev dagbok varje dag. Han antecknade när han gick upp, vad det var för väder och vad han åt till middag. Men en del dagar är lite speciella. Lördagen den 21 september 1918 fick John Ekman nämligen “mjölk och skorpor på säng av Anna”. Det var hans födelsedag och han fyllde 30 år.

Demonstrationståget 1916

Den 1 maj 1916 verkar John Ekman också ha sett som en högtidsdag. Den dagen var nämligen arbetarnas stora dag för demonstrationer. Demonstrationstågen samlade ofta många människor som gick med banderoller och politiska budskap. Den här dagen skriver John Ekman i sin dagbok: “Jag rakade mig och spisade frukost, sedan gick Hjalmar o jag till Gärdet o såg på demonstration, det var stiligt men mindre tillslutning än vanligt.”

John Ekmans liv

John Ekman var född i Stockholm men flyttade till Nynäshamn. Han jobbade i skofabrik ett tag, och som hemarbetare vid Telegrafverkstaden i Nynäshamn. Han var gift med Anna Karlsson och de fick två barn, Hjalmar och Ruth.

Det är inte så lätt att veta personliga, privata saker om människor. Särskilt i inte långt efter att de levde. Men i dagböcker och brev kan vi komma närmare människor. Hur såg vardagen ut för en fabriksarbetare i Nynäshamn i början av 1900-talet? Vad åt en arbetarfamilj till middag? Hur firade de sina födelsedagar? Vad hittade de på att göra med sina barn när de var lediga?

Sådana saker skriver John Ekman om i sin dagbok.

Svårt att läsa dagobkssidorna?

Du kan klicka på bilderna för att se dem i större format. Om du har svårt att tyda handstilen så finns sidorna avskrivna på länken här nedanför.

John Ekmans dagbok

Ett uppslag ur gammal handskriven dagbok.

En sida ur John Ekmans dagbok 20-21 september 1918

En sida ur en gammal handskriven dagbok med snirklig handstil.

En sida ur John Ekmans dagbok 30 april och 1 maj 1916.

Fakta
John Ekman

John Ekman (1888-1928) flyttade till Nynäshamn 1910. År 1914-1916 bodde han i Stockholm men flyttade sedan tillbaka till Nynäshamn där han bodde till sin död endast 40 år gammal.

År 2014 lämnade Johns barnbarn Åke in dagböckerna till Nynäshamns kommun som förvarar dem i sina samlingar så att de kan användas i framtida historisk forskning.

Gruppbild, de sju orkestermedlemmarna ömsöm sitter, ömsom står uppställda med sina instrument i händerna.

Nynäshamns blåsorkester 1911. Musikernas namn finns nedskrivna i kommunens arkiv så vi vet att det är dagboksskrivaren John Ekman längst till höger.

En scen med målade kulisser, dekorer och ridå. Golvet är platt och har många stolsrader i tre sektioner. Lokalens långsidor har balkonger.

Biografen i Nynäshamns folkets hus fotograferad 1915, tre år innan John firar sin 30-årsdag med ett besök här. Huset finns kvar och här håller Kulturskolan till idag.

En stor villa med veranda längs hela huset. På fasaden står "Järnvägshotellet". Till vänster ett mindre hus.

John och hans fru Anna firar med dubbla bakelser på ”J.H.” Förkortningen står för Järnvägshotellet. Hotellet brann ner 1995.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-03-21
Uppdaterad: 2023-08-22

Fundera och samtala

  1. Dagböcker är bra historiska källor för att det är en person som själv skrivit ner sina tankar eller saker hen varit med om. Vilka andra sätt finns det att ta reda på information om en (historisk) person?
  2. John Ekmans dagbok finns sparad i Nynäshamns lokalarkiv. Vilka spår kommer du att lämna efter dig om dina tankar och upplevelser?

Testa dig själv!

Starta quizet

Arkivmaterial från Nynäshamns kommun

Svartvit bild av fiskeläget med små bodar, träbåtar och bryggor. Två barn leker vid vattnet.
Nynäshamn 1910 – 1934
Handritad gammal karta.
Nynäshamn 1898
Svartvitt fotografi, på bilden syns förråd och smalspårig järnväg som löper ner till kajen där män lastar malm på fartyg.
Nynäshamn 1917
Svartvit bild av fiskeläget med små bodar, träbåtar och bryggor. Två barn leker vid vattnet.
Nynäshamn 1910 – 1934
Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.
Nynäshamn 1920 – 1930
Svartvitt fotografi, en pojke och två män står och håller i en ko respektive en tjur i grimma.
Nynäshamn 1920
Interiörbild från verkstad där kvinnor och män och manliga sitter i rader vid långa arbetsbord.
Nynäshamn 1930
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910

Fakta om Stockholms län

Okategoriserade Ekerö Huddinge Nacka Norrtälje Nynäshamn Stockholm Täby Tyresö Upplands-Bro

Sverige är ett stort land och indelat i 21 olika områden på kartan som kallas län. Sedan 1971 ingår 26 kommuner i Stockholms län, från Norrtälje i norr till Nynäshamn i söder. 

I länet finns både en länsstyrelse och en region

I varje län finns en länsstyrelse. Länsstyrelsen är en myndighet som ansvarar för att det som riksdagen och regeringen bestämmer också genomförs i länet. Länsstyrelsen har ansvar för frågor om jordbruk, kulturmiljö och regional tillväxt, till exempel. Regeringen utser en landshövding som leder länsstyrelsens arbete. 

Det finns också en region för varje län i Sverige. Regionen styrs av politiker som är valda av invånarna i länet. Regionen och bestämmer över sjukvård, kollektivtrafik, regionplanering och kulturverksamhet i länet. Stockholms läns museum är en del av Region Stockholm.

Länet har förändrats genom historien

Sverige delades in i län 1634, under stormaktstiden. Då hade Sverige en rikskansler som hette Axel Oxenstierna, och han gjorde stora förändringar i sättet som landet styrdes på. De nya länen fick ansvar för att hålla koll på att regeringens beslut genomfördes i alla delar av landet. Han skapade också flera andra myndigheter som fick ansvar för olika frågor, som handel, gruvor eller skatter. 

Stockholms län har sett olika ut genom historien. Under olika perioder har Stockholms län varit ihopslaget med Uppsala län, till exempel. Före 1968 hörde inte heller Stockholms stad till Stockholms län. Huvudstaden bildade ett eget slags län och hade en överståthållare istället för landshövding. När Sverige genomförde en stor sammanslagning av kommuner 1971 fick Stockholms län de gränser som gäller än idag.

Stockholms län ligger både i de gamla medeltida landskapen Sörmland och Uppland, och gränsar mot både Södermanlands län och Uppsala län. På ön Märket i Östersjön finns en kort landgräns mot Finland också. I Stockholms län bor ungefär 1,5 miljon människor.

Följande kommuner ingår i Stockholms län

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker

Nutida karta över Stockholms län. Källa: Länsstyrelsen Stockholm och Lantmäteriet.

Karta från 1785 över Stockholm och Uppsala höfdingedömen, motsvarande dagen län. Lantmäteristyrelsens arkiv.

Snabbfakta om Stockholms län
  • Stockholms län: 1714-idag. Styrs av länsstyrelsen som är regeringens företrädare och representant i länet.
  • Upplands län 1634-1714: Stockholms län och Uppsala län var ihopslagna under delar av perioden.
  • Landskapen Sörmland och Uppland: Sveriges landskap är från medeltiden, men har inte haft någon funktion sedan landet blev indelat i län 1634.
  • Stockholms läns landsting: 1863-2020: Sverige delades in i landstingskommuner 1863. Landstinget fick ansvar för sjukvården i länet.
  • Region Stockholm: 2020-idag: Stockholms läns landsting bytte namn till Region Stockholm.
Quiz om 26 kommuner

Känner du igen vilken kommun som är vilken på kartan över Stockholms län? Quizet finns på Stockholms läns museum. Klicka på länken nedan.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-12
Uppdaterad: 2023-11-03

Vad kan du nu om Stockholms län?

Starta quizet