Nu & då – Viggbyholms trafikplats

Trafiken moderniseras

Om du jämför bilderna så lägger du snart märke till några skillnader. Vägen är bred och ganska nybyggd på det äldre fotot från 1963. En förändring sedan dess är att trafiksäkerheten har blivit större. I den nutida bilden syns skyddande räcken, bättre belysning och målade linjer och streck.

Kanske upptäcker du också att skyltarna verkade vända åt fel håll 1963. Bilarna kör på vänster sida istället för höger. Fotot är taget samma år som Sveriges riksdag beslutade att vi skulle gå över till till högertrafik. Men det tog tid att ställa om, flytta skyltar och förbereda alla förare på förändringen som började gälla fyra år senare, år 1967.

Nya hus och gammal skatt

Ett äldre bostadshus låg till höger, nära vägen år 1963. Kanske blev bullret för starkt när bilarna blev allt fler, för nu är huset rivet. Här står istället en nybyggd tennishall och utanför bilden finns fler nya bostadshus. När de skulle byggas så undersökte arkeologer området och hittade en silverskatt från vikingatiden. I filmen berättar Maria Lingström hur hon gjorde sitt livs största upptäckt.

Stockholmskällan

Historiska källor och lektionsförslag

I Stockholmskällan finns mer än 30 000 historiska källmaterial. De ingår i samlingarna hos museer, arkiv och bibliotek i Stockholms Stad. På Stockholmskällan finns också färdiga lektionsförslag för undervisning från förskola till gymnasiet.

Olika men med samma syfte

Stockholmskällan startade redan 2005 och har varit en förebild och inspiration för Länskällan som lanserades i början av 2023. De båda webbresurserna fylls hela tiden på med nytt material för sina respektive geografiska områden, länet och staden. Syftet är dock gemensamt: att göra det lokala kulturarvet tillgängligt för skolan. Läs mer på länkarna nedan.

Nu & då i Finntorp

Samma hus…

Husen i backen var nybyggda när fotot togs 1954. De är sig ganska lika 2022 men till höger i bilden har staketet mot skogen försvunnit. Där byggdes några år senare Bergåsens fyra höghus med bostäder, affärer, kontor och garage. Kommunen byggde stora hus så att invånarna skulle ha nära till både arbetsplatser, affärer och nöjen. Finntorp kunde ha blivit hela Nackas centrum. Men planera ändrades på 1980-talet och centrum flyttades längre österut.

…nya levnadsvanor

Det är ganska lätt att se att människorna på den svartvita bilden är från en annan tid. På 1950-talet hade nästan alla män hatt. Det fanns inga färglada dunjackor. För vuxna var det rock eller kappa som gällde. Pojken i förgrunden har mössa med öronlappar, stickade vantar och en fin ryggsäck i läder.

Personerna på bilden verkar inte vara så bekymrade över att stå på vägbanan. År 1954 fanns det ungefär 60 000 personbilar i hela Stockholms län. År 2022 var antalet mer än 16 gånger så många: 965 722 bilar. Inte en enda bil och ingen trafikskylt har fastnat på den äldre bilden. Hur många ser du på nutidsbilden?

Den äldre bilden visar också fyra skyltar som var typiska för den tiden. Ofta lyste de av neon på kvällarna. I rutan här intill kan du se hur utbudet i just det här huset har förändrats.

Nu & då på torget i Finntorp

Nya hus med plats för fler

Det röda huset längst till höger i bild gör att vi kan se att bilden är tagen på samma plats. Bänkarna, planteringarna i sandsten och ett gjutjänsstaket längst bort på torget verkar också ha överlevt årtiondena. De tre trähusen i bakgrunden har rivits. De nya husen i betong byggdes 1965 och gav plats för många fler boende i stora moderna lägenheter. De nya husen har också plats för fler butiker än ”Skor och läder”.  

Hemmafruar och snabbmat

När bilden 1958 togs var det sommar och fler barn och mammor med barnvagnar fastnade på bilden. Sådana barnvagnar hittar du bara i antikaffärer idag! Då var det fortfarande vanligt att kvinnor var hemma med barnen på dagtid istället för att lönearbeta. På den moderna bilden är det tomt på folk, men så är det också vinter.

Snabbmat kan du få både på 1950-talet och idag. Den lilla korvkiosken har växt lite och övergått till wok, mat som var helt okänd i Sverige före 1980-talet.

Nu & då vid fotostudion i Ektorp

Fotobutiken på Duvnäsvägen

På Duvnäsvägen 4 nära Ektorp centrum ligger det idag en fotoateljé. Här fanns det redan på en 1950-talet parfymaffär, frisersalong, möbelaffär och Nacka Foto. Fotografen som drev Nacka Foto då hette Eric Ericsson och han var också grundare till Nacka lokalhistoriska arkiv. Som du kan se på det nyare fotografiet finns det fortfarande en fotograf som arbetar i huset men de andra butikerna har under årens lopp försvunnit.

Grannar har kommit och gått

Även om bilderna visar ett hus som är sig likt har platsen förändrats mycket. Precis bredvid låg tidigare ett hus byggt i början av 1900-talet med en järnaffär och senare pizzeria. Det huset, som låg till höger just utanför bild, förstördes i en brand 2020 och behövde rivas. Utsikten från affären ändrades mycket också på 1970-talet då hela Ektorp centrum byggdes på andra sidan gatan.

Nu & då – Ceylonbiografen

Te gav namn åt biografen

Ceylon är en särskild sorts te och det är den som har gett biografen sitt namn. På Värmdövägen 115 fanns nämligen ett hus som kallades Ceylon-villan. Anledningen till att huset kallades så var att där bodde en sjökapten som importerade te från ön Ceylon, eller Sri Lanka som vi säger idag. Huset revs för att ge plats åt de moderna hus som byggdes runt Finntorps centrum i början av 1950-talet.

Biografdöden

Biografen i Finntorp öppnade under den tid då det fanns som allra flest biografer i Stockholm. Bara i innerstaden fanns det 110 stycken år 1943. Att gå på bio var det enda sättet att få se rörliga bilder. Men på 1960-talet skaffade fler och fler svenskar en TV och kunde se film och andra program hemma. Det ledde till att biograferna sålde färre biljetter och många fick lägga ner. Tidningarna kallade detta för biografdöden och den drabbade även Ceylon som stängde år 1968.

Nu & då i Västra hamnen på Landsort

Lotsarna på Landsort

Landsort är namnet på byn och fyren som ligger på ön Öja, söder om Nynäshamn. Söder om ön är det öppet hav. Här har människor fiskat sedan medeltiden. Båtar som seglade över Östersjön norrut mot Stockholm eller Södertälje behövde ofta hjälp för att hitta bland alla öar i Skärgården. Eftersom skärgården började här bestämde staten att det skulle finnas lotsar, alltså personer som hjälpte båtarna att hitta rätt väg.

Förr höll lotsarna utkik efter båtar som dök upp men idag får de fartyg som behöver hjälp ansöka om det långt i förväg via webben. De röda båtarna på det moderna fotot är lotsfartyg. Även om det finns kartor och GPS-utrustning så måste alla stora fartyg ta hjälp av en lots. Lotsen går då ombord på fartygen när det kör genom skärgården.

El, vatten och barn

Ser du de två små flickorna som leker precis vid vattnet till vänster i den äldre bilden? Förhoppningsvis har fotografen lite koll på dem, eller någon annan vuxen precis utanför bilden. Vädret är lite sämre när bilden 2016 tas men de flesta småbarn skulle nog bli tvingade att ha flytväst om de ska leka vid vattnet idag.

Teknikens utveckling syns överallt i bilderna. Båtarnas segel är borta. I masterna sitter istället utrustning för att sända och ta emot information. Vid bryggan till vänster sitter ett elskåp. På den äldre bilden saknar många båtar både segel och motor. Då fick någon ro med åror istället.

Båten närmast i bilden från 2016 står på en trailer, alltså en vagn som kan kopplas till en bil och köras upp på land. Men på slutet av 1800-talet fanns här faktiskt en järnväg som användes för att dra upp båtar och flytta dem mellan västra och östra hamnen. Det var ett sätt att rädda båtarna från att inte blåsa sönder i de hårda stormar som ofta blåser upp så här långt ut i skärgården.

John Ekman skriver dagbok

John Ekman skrev dagbok varje dag. Han antecknade när han gick upp, vad det var för väder och vad han åt till middag. Men en del dagar är lite speciella. Lördagen den 21 september 1918 fick John Ekman nämligen “mjölk och skorpor på säng av Anna”. Det var hans födelsedag och han fyllde 30 år.

Demonstrationståget 1916

Den 1 maj 1916 verkar John Ekman också ha sett som en högtidsdag. Den dagen var nämligen arbetarnas stora dag för demonstrationer. Demonstrationstågen samlade ofta många människor som gick med banderoller och politiska budskap. Den här dagen skriver John Ekman i sin dagbok: “Jag rakade mig och spisade frukost, sedan gick Hjalmar o jag till Gärdet o såg på demonstration, det var stiligt men mindre tillslutning än vanligt.”

John Ekmans liv

John Ekman var född i Stockholm men flyttade till Nynäshamn. Han jobbade i skofabrik ett tag, och som hemarbetare vid Telegrafverkstaden i Nynäshamn. Han var gift med Anna Karlsson och de fick två barn, Hjalmar och Ruth.

Det är inte så lätt att veta personliga, privata saker om människor. Särskilt i inte långt efter att de levde. Men i dagböcker och brev kan vi komma närmare människor. Hur såg vardagen ut för en fabriksarbetare i Nynäshamn i början av 1900-talet? Vad åt en arbetarfamilj till middag? Hur firade de sina födelsedagar? Vad hittade de på att göra med sina barn när de var lediga?

Sådana saker skriver John Ekman om i sin dagbok.

Fakta om Stockholms län

Sverige är ett stort land och indelat i 21 olika områden på kartan som kallas län. Sedan 1971 ingår 26 kommuner i Stockholms län, från Norrtälje i norr till Nynäshamn i söder. 

I länet finns både en länsstyrelse och en region

I varje län finns en länsstyrelse. Länsstyrelsen är en myndighet som ansvarar för att det som riksdagen och regeringen bestämmer också genomförs i länet. Länsstyrelsen har ansvar för frågor om jordbruk, kulturmiljö och regional tillväxt, till exempel. Regeringen utser en landshövding som leder länsstyrelsens arbete. 

Det finns också en region för varje län i Sverige. Regionen styrs av politiker som är valda av invånarna i länet. Regionen och bestämmer över sjukvård, kollektivtrafik, regionplanering och kulturverksamhet i länet. Stockholms läns museum är en del av Region Stockholm.

Länet har förändrats genom historien

Sverige delades in i län 1634, under stormaktstiden. Då hade Sverige en rikskansler som hette Axel Oxenstierna, och han gjorde stora förändringar i sättet som landet styrdes på. De nya länen fick ansvar för att hålla koll på att regeringens beslut genomfördes i alla delar av landet. Han skapade också flera andra myndigheter som fick ansvar för olika frågor, som handel, gruvor eller skatter. 

Stockholms län har sett olika ut genom historien. Under olika perioder har Stockholms län varit ihopslaget med Uppsala län, till exempel. Före 1968 hörde inte heller Stockholms stad till Stockholms län. Huvudstaden bildade ett eget slags län och hade en överståthållare istället för landshövding. När Sverige genomförde en stor sammanslagning av kommuner 1971 fick Stockholms län de gränser som gäller än idag.

Stockholms län ligger både i de gamla medeltida landskapen Sörmland och Uppland, och gränsar mot både Södermanlands län och Uppsala län. På ön Märket i Östersjön finns en kort landgräns mot Finland också. I Stockholms län bor ungefär 1,5 miljon människor.

Följande kommuner ingår i Stockholms län

• Botkyrka
• Danderyd
• Ekerö
• Haninge
• Huddinge
• Järfälla
• Lidingö
• Nacka
• Norrtälje
• Nykvarn
• Nynäshamn
• Salem
• Sigtuna
• Sollentuna
• Solna
• Stockholm
• Sundbyberg
• Södertälje
• Tyresö
• Täby
• Upplands-Bro
• Upplands Väsby
• Vallentuna
• Vaxholm
• Värmdö
• Österåker