Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar
Jo, under 1900-talets första årtionden så följde demonstrationer och strejker på varandra. Det var en orolig tid i Sveriges historia. Nya arbetstillfällen uppstod i fabriker och företag. Allt färre livnärde sig som jordbrukare på landsbygden där det fanns allt färre jobb och där lönerna var extremt små.
En del fick det bättre ställt, men i stort sett så var Sverige ett fattigt land. Arbetare i städerna och på landsbygden krävde ökade rättigheter och högre löner. I Kungsängen rustade statarna för strejk för att få bättre arbetsvillkor. Men vilka var statarna egentligen?
Annons ur tidningen Skogs- och Lantarbetet (fackorgan för Upplands Lantarbetaförbund) 1925.
Statare – vilka var de?
En statare arbetade på åkrarna och med djuren på en gård på landet. Men till skillnad från en bonde, som ägde sin egen gård och mark, så arbetade stataren som årsanställd på större gods och herrgårdar. Statarens lön betalades till största delen ut i natura – en så kallad stat. Det betyder att lönen bestod av gårdens egna produkter, till exempel säd, mjölk, ved och potatis. Herrgården hyrde också ut en bostad till statarens familj, en bostad som oftast bestod av ett enda rum i ett slitet och dragigt hus. I oktober varje år fick statarna möjlighet att byta gård, men de flesta visste att livet skulle vara ungefär likadant på nästa gård, så de stannade kvar år efter år. Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.
Demonstrationer och strejker på landsbygden
I Upplands-Bro, där Kungsängen ligger, strejkade statarna första gången 1919. Strejken leddes av folkskolläraren och riksdagsledamoten Oscar Sjölander. Den blev en stor framgång för statarna som genom strejken lyckades höja sina löner ordentligt. Sex år senare, 1925, så uppstod ännu en gång konflikt mellan herrgårdsägarna och statarna i Uppland. Som du ser på affischen så kallade lantarbetarnas fackförbund till demonstration och kamratfest i Kungsängen den 7 juni. Det blev upptakten till nästa stora strejk: Skördestrejken, sensommaren 1925. Till demonstrationen var försvarsministern och jordbruksministern, som båda var socialdemokrater, inbjudna för att tala. “Stora festanordningar äro vidtagna – flera basarnöjen”, står det på plakatet. Självförtroendet och förhoppningarna är stora om att framgången från 1919 ska återupprepas. Men strejken 1925 gav inte samma resultat.
Statarsystemet avskaffas
Oscar Sjölander fortsatte att arbeta politiskt för statarnas rättigheter, men först efter hans död så avskaffades statarsystemet helt, år 1945. Sedan dess betalas lön bara ut i kronor i Sverige, aldrig i natura.
Ett standar är en flagga som hänger från en horisontell pinne. Dessa användes vid demonstrationer för att tydligt visa vilka organisationer som gick i demonstrationen.
Fundera och reflektera
- I texten står det att ”Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.” Vad tror du menas med detta?
- Finns det någon grupp människor idag som har en liknande position som statarna hade förr?
Kvinnokamp i Täby
Fotografiet är taget 1936 – och det är riksdagsval i Sverige det året. På bilden syns socialdemokratiska kvinnor från Viggbyholm och trakten omkring. De håller upp en fana och på lastbilsflaket sitter valaffischer. Det var vanligt med lokala politiska kvinnoföreningar. Kvinnoföreningarna var aktiva både i samband med riksdagsval och mellan valen.
1921 införde Sverige allmän och lika rösträtt. Män och kvinnor röstade för första gången på lika villkor. Men de socialdemokratiska kvinnorna på lastbilsflaket var inte nöjda. De kämpade för fler samhällsförändringar, som ännu inte hade ägt rum.
“Arbete åt alla – ökad köpkraft” stod på Socialdemokraternas valaffischer
Affischerna på lastbilen berättar om Socialdemokraternas politik 1936. Ett av budskapet lyder: ”Arbete åt alla – ökad köpkraft”. Socialdemokraterna ville att staten skulle få fler att börja förvärvsarbeta och tjäna pengar, både kvinnor och män. Ju fler människor som tjänade pengar, desto fler konsumerade och betalade skatt. Skatten behövdes för att finansiera till exempel barnbidrag och höjda pensioner, det vill säga sociala reformer som Socialdemokraterna ville genomföra.
Socialdemokraterna ville också att staten skulle göra mer för att höja standarden i landets bostäder, och minska trångboddheten. Många arbetarhem var dragiga och orenoverade. Bostadsstandarden var väldigt låg för de flesta arbetare, barnfamiljer och gamla. För de socialdemokratiska kvinnorna var detta en huvudfråga eftersom de ofta tillbringade mer tid i hemmet än vad männen gjorde. Hemmet betraktades vid den här tiden som kvinnans huvudansvar, snarare än mannens.
Politiskt engagemang igår, idag och imorgon
De flesta politiska partierna i riksdagen har särskilda kvinnoförbund än idag, men de hade fler engagerade medlemmar på 1930-talet, när bilden togs. En förklaring är att kvinnors och mäns förutsättningar att skapa och påverka sina liv då var mer olika då än vad de är idag. Kvinnlig rösträtt var fortfarande ganska nytt, men med rösträttskampen bakom sig var det tydligt för många kvinnor att det fanns fler rättigheter att kämpa för. I rutan här bredvid ser du en sammanfattning av de viktigaste sakerna
Demonstrerande kvinnor på lastbilsflak i Täby 1936
a) Allmän föräldraförsäkring (rätt till föräldraledighet)
Från 1931 till 1974 fanns en moderskapsförsäkring i Sverige. Ursprungligen benämndes den “Moderskapspenning” och var lika hög för alla kvinnor, oavsett om de förvärvsarbetade eller inte. När den infördes på 1930-talet så förväntades inte mödrar arbeta. Från 1955 blir moderskapspenningen baserad på inkomstbortfall. 1974 infördes istället föräldraförsäkringen som även pappor hade rätt till. Den har sedan dess byggts ut vid ett flertal tillfällen. Införandet av moderskapspenning och allmän föräldraförsäkring har möjliggjort för kvinnor att kunna fortsätta förvärvsarbeta även efter att de blivit förälder.
b) Allmänt finansierad barnomsorg
År 1943 beslutar regeringen efter en statlig utredning att förskolor och barnkrubbor (daghem) ska få statsbidrag. år 1975 införs allmän förskola, vilket möjliggjorde för allt fler kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden och utvecklas i sin profession, även efter att de fått barn.
c) Särbeskattning
År 1971 slopades sambeskattningen och istället infördes särbeskattning. Detta innebär att varje individ beskattas utan hänsyn till någon annan persons inkomstförhållanden. Reformen resulterade i att den parten i ett äktenskap som tjänade minst (oftast kvinnan) inte kom i beroendeställning till den som tjänade mest (oftast mannen). Särbeskattningen gav incitament för många kvinnor att ta steget ut på arbetsmarknaden.
d) Rätt till preventivmedel och abort
Från 1910 till 1938 var infomation och försäljning av preventivmedel förbjudet enligt svensk lag. Under 1920- och 1930-talet förde liberaler och socialdemokrater en intensiv kampanj för att legalisera preventivmedel, vilket också skedde 1938. Från 1964 blev även p-piller tillåtna. År 1975 infördes rätten till fri abort till och med den 18:e graviditetsveckan. Sammantaget gav dessa lagändringar kvinnor betydande möjlighet till familjeplanering och självbestämmande.
Fundera och samtala
- Vilka likheter och skillnader kan du se mellan ungdomarnas engagemang i artikeln och vad du vet om ungdomars engagemang i samhällsfrågor idag?
- Tycker du att de socialdemokratiska kvinnorna i Viggbyholm verkade engagera sig i viktiga frågor?
- Vilka samhällsfrågor engagerar dig?
Testa dina kunskaper!
Starta quizet
Fler kvinnor ur historien
Aktionsgrupp räddar Täbys natur
År 1972 bildades en grupp med namnet ”Aktion Rönningesjön”. Gruppen bestod av många olika föreningar i Täby som gemensamt protesterade mot kommunens planer på ett nytt bostadsområde. De ville ha kvar området som ett friluftsområde och skydda Rönningesjön. På kartan ser du de tre förslag till den nya Lötvägen och bostadsområdet Löt. I maj 1973 bjöd gruppen in alla som ville protestera till en marsch genom området.
Affisch om hotad natur vid Rönningesjön, 1972.
Politiskt eller opolitiskt?
Den gula affischen poängterar att ”Manifestationen är helt opolitisk!”. Det betydde att alla var välkomna att protestera, oavsett vilket parti de röstade på. Räddandet av skogen var en fråga som kunde förena människor från olika partier och med olika ideologier. Men det går också att säga att det här är politik, om man med politik menar att påverka. I den svenska demokratin måste kommunerna tala om i förväg för invånarna vilka planer som finns för kommunens utveckling, så att invånarna ska kunna påverka planerna, även när det inte är val.
Rönningesjön är ett tecken på demokrati
Om du har promenerat mycket i vid Rönningesjön så vet du kanske redan hur det gick med planerna. Protesterna ledde till att bostadsområdet Löt aldrig byggdes. Det är ett exempel på hur invånarna i en kommun kan påverka politiken och samhällsutvecklingen ifall många tycker lika och visar det. Mer än 5700 personer skrev på en protest mot bygget år 1973.
Täbys befolkning ökar
Täby och andra delar av Storstockholm har växt under stora delar av 1900-talet. Människor vill bo i eller nära stora städer där det finns jobb. Täby hade nyss varit landsbygd men blev mer och mer en del av staden på 1970-talet.
En annan affisch som kunde ses på anslagstavlor i Täby vid samma tid lockade till en utfrågning av kommunalråd från Täby. Hur många invånare tål Täbys natur? Många Täbybor var oroliga för att kommunens byggande skulle förstöra deras naturområden. Diagrammet ger en bild av folkökningen före 70-talets protester men också av hur det gått sedan.
Samtala och reflektera
- Kan statistiken över Täbys befolkning ge en förklaring till protesterna vid 1970-talets slut?
- Är protester något bra eller dåligt?
- Varför planerar kommunerna för fler bostäder och vägar? Vilka intressen ligger bakom?
- Var det lättare eller svårare att påverka kommunpolitiker på 1970-talet jämfört med idag?
Mer arkivmaterial från Täby
