Bli kommunist eller utvandra
Frågorna ”fundera och samtala”
Här är några tänkbara svar på den första av de fyra frågorna. Några svar kan eleverna resonera sig fram till på egen hand. Andra kan behöva belysas av läraren utifrån de lokala förutsättningarna.
På vilket sätt var det lättare för arbetarna att protestera mot dåliga arbetsförhållanden om de var med i en fackförening?
- Som enskild riskerade man omedelbart avsked.
- Enskilda protester och olydnad bestraffades ofta med våld, åtminstone mot barn och yngre personer.
- Arbetare bodde ofta i bostäder som tillhandahölls av brukspatroner eller godsägare. Att bli av med jobbet kunde därför innebära att också bli bostadslös.
- När arbetarna organiserade sig blev det omöjligt för arbetsgivarna att avskeda en enskild person utan protester från de övriga.
- Arbetarna fick ofta hjälp med sympatiåtgärder från andra arbetare i närheten. I Nynäshamn hjälpte t.ex. glasbruksarbetarna vid ett tillfälle 1908 hamnarbetare genom sympatistrejk när direktör Ekenstam inte betalade dem lön som han lovat.
- Arbetarna samlade pengar i en strejkkassa som de kunde använda för att försörja sig medan de strejkade och inte fick lön. Glasblåsarna i Nynäshamn anordnade två fester 1918 och samlade in 98 kr och 90 öre till strejkkassan. Detta föregicks av att direktör Ekenstam inte betalat ut löner vid flera tillfällen.
- Strejkkassan gjorde också att arbetarna fortsatt kunde försörja sina familjer trots strejken. De slapp välja mellan pengar till familjens mat och att strejka.
- På vilket sätt var det lättare för arbetarna att protestera mot dåliga arbetsförhållanden om de var med i en fackförening?
- Varför tror du att glasbruksarbetarna strejkade trots att de kunde bli av med jobbet?
- Hur tror du att människor tänkte som sålde allt de ägde för att köpa en biljett till Amerika?
- Vart flyr människor idag för att de inte har någon framtid i sitt land?
Lektionsförslag
- Läs artikeln.
- Låt eleverna tänka sig in i rollen som arbetare på glasbruket och göra en lista med allt positivt med att gå i strejk och allt negativt. Om någon grupp behöver hjälp att komma igång så kan de få några stödord, t ex försörja familjen, bostad, lön, nytt jobb.
- Diskutera sedan vilka skäl glasbruksarbetarna kan ha haft att gå i strejk. Tabellen här kan användas struktur.
Skriv ut eller distribuera digitalt.
4. Använd en historisk källa.
I en intervju 1934 säger Sven Lindrot så här om när han nåddes av budet om storstrejken 1909:
”Äntligen fick vi sätta hårt mot hårt – så gick talet på fabrikerna. Själv arbetade jag vid den tiden som glasblåsare vid Nynäshamns glasbruk. Som specialister i att blåsa glödlampor förtjänade vi ganska bra, bättre än de flesta andra yrkesarbetarna, och vi hade för tillfället ingen tvist med vår arbetsköpare, men trots detta beslutade vi enhälligt och med entusiasm att följa strejkparollen. Något understöd kunde det ju inte bli tal om, men det avskräckte ingen. Vi kan svälta, och vi skall segra – det var allas vår mening och vilja.”
Prata om vilket påstående som styrks av citatet (nr 2, 3 och 6) och vilka påståenden som inte kan styrkas av just den här källan (nr 5) och vilka som motbevisas av källan (nr 1 och 4). Lägg märke till att Sven Linderot talar om storstrejken 1909 som var en nationell storstrejk, inte om glasbruksarbetarnas strejk som han själv var med om att organisera.
5. Resonera slutligen om de tre källkritiska kriterierna: närhet, beroende och tendens.
- Vilken betydelse har det att citatet är från 1934 men handlar om 1909?
- Vad talar för att Sven Linderot ger en nyanserad bild av hur arbetarna såg på strejken? Vad talar emot?
- Är Sven Linderots vittnesmål en förstahands- eller andrahandskälla?