Strumpfabriken

Industrialisering Om du hade levt förr Huddinge
Fina damstrumpor av nylon är svårt att sy själv. Det krävde avancerade apparater. Sådana fanns i Huddinge.

Fabriken sökte kvinnlig arbetskraft

I strumpfabrikens annons här intill kan du se att de sökte efter kvinnor som hade erfarenhet av industriarbete. Idag hade det räknats som diskriminering att skriva vilket kön man vill ha på den som som ska göra ett jobb. Men på 1940-talet var det helt naturligt. Kvinnor hade lägre löner än män, så det var billigare att anställa dem. Dessutom så var många män inkallde till armén och beredda att rycka ut om Sverige skulle dras i i andra världskriget.

Fabriken ordnade daghem och bostad

För att få arbetskraft till fabriken så hittade strumpfabriken på att starta ett daghem som tog hand om barnen medan kvinnorna arbetade. De hade också ett hus med lägenheter som kvinnor kunde hyra. Huset låg vid nuvarande Huddinge gymnasium. Det var dass på gården och på övervåningen hade Strump-Janne, fabrikens föreståndare sitt kontor.

Vilka arbetade på fabriken?

Som mest jobbade 164 personer på strumpfabriken. 70% var kvinnor och många bodde i villorna runt Huddinge station. Där hade de köpt tomter och byggt hus under 1920- eller 30-talet. En del hade säkert män som kallats in till armén och var i behov av extra inkomster. Flera av de anställda hade flytt från Estland där andra världskriget rasade.

Förutom de som arbetade på strumpfabriken så kom andra kvinnor dit och lämnade in strumpor för färgning. Det var strumpor som de själva hade tillverkat hemma.

Bättre tider – då stängde fabriken

Efter kriget kom sjöfarten och handeln mellan länder igång igen. Nylonstrumpor utan skarvar var det nya som alla ville köpa. För att tillverka det krävdes att fabriken köpte helt nya maskiner. Fabriksägarna tyckte att det blev för dyrt och att det skulle bli svårt att tjäna så mycket pengar så att det täckte kostnaderna för nya maskiner. De förstod att de skulle behöva konkurrera med billiga strumpor från andra länder, där lönerna var lägre. Därför lade de ner fabriken år 1954.

Kvinnor sitter vid symaskiner i ett stort rum med takfönster.

Arbete på övervåningen i den gamla oljefabriken dit strumpfabriken flyttade 1939.

Annons från Aktiebolaget Stockholms strumpfabrik. Efter företagets namn, adress och telefonnummer så står att de "söker kvinnlig arbetskraft, företrädelsevis sådana som har varit sysselsatta inom manufakturbrancschen.

Strumpfabrikens annons.

Kvinnor vid bänkar i en stor lokal.

Strumpfabriken på 1950-talet.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-21
Uppdaterad: 2024-04-05

Fundera och samtala

  1. Vilka var fördelarna med att fabriken erbjöd bostad till arbetarna? För vem var det en fördel?
  2. Hur tror du att arbetsmiljön på en fabrik idag skiljer sig från vad du kan se på bilderna?

Vad vet du om strumpfabriken?

Starta quizet

Kvinnor inom industrin

Botkyrka 1950
svartvitt foto av tre kvinnor som sitter böjda över en telefonväxel med ryggen mot kameran.
Nacka 1949
Ett svartvitt fotografi av en kvinna i rutig klänning sitter vid en gammaldags telefonväxel som står i ett rum med småblommiga tapeter.
Nacka 1925
Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962
En kvinna sitter på en stol.
Nacka 1900 – 1909
Svartvitt fotografi, två kvinnor står och sträcker och viker lakan i tvätteriet.
Nacka 1962
En svartvit bild av en kvinna vid ett skrivbord. På bordet syns ålderdomlig elektronisk apparatur och i bakgrunden syns fyra stora skåpdörrar.
1959
En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.
Nynäshamn 1920

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Tågkrocken

Industrialisering Huddinge
Järnvägen gjorde resor och transporter snabbare men det skapade också nya faror.

Missade stoppsignalen

En lokförare körde den 19 september 1908 ett godståg på väg mot Stockholm. Av någon anledning missade han stoppsignalen vid Huddinge station och körde vidare. Istället för att vänta på det mötande tåget vid stationen så körde han vidare norrut. Tågpersonalen på stationen upptäckte misstaget så de började ropa och vifta med lyktor men föraren hörde och såg det inte. I kurvan efter kyrkan mötte han ett snälltåg på väg mot Malmö. Det var för sent att bromsa och de två tågen kolliderade.

Båda tågen fick mycket stora skador. Flera passagerare och en konduktör skadades men de två lokförarna klarade sig med några skråmor och blåmärken. Eldaren som hade jobbet att lasta in kol i ånglokets motor såg det mötande tåget och hoppade av i farten. Alla överlevde lyckligtvis.

Skrönan om det sjunkna loket

Det cirkulerade länge ett rykte om att det skulle ligga ett sjunket lok norr om Huddinge station. Det är lätt att tänka sig att en sådan skröna hade uppstått efter den dramatiska tågkrocken. I mitten av 1980-talet skulle man gräva ur för ett bygge och då hittade man plåtdelar. Det är okänt om det var ett helt lok eller bara delar från de krockade tågen. Skräpet fick ligga kvar och gjöts in i betong.

När du passerar här med tåget så kan du tänka på att järnvägsspåret vilar stabilt på rester från tågkraschen i sin grav av betong.

En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.

Det trasiga loket efter olyckan. I bakgrunden syns döda bron.

En teckning av två tåg som kolliderar på rälsen.

Teckning av tågkollisionen. Olyckan blev en stor nyhet eftersom tågolyckor var något helt nytt.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-20
Uppdaterad: 2024-03-21

Fundera och samtala

  1. Skrönan om loket bygger antagligen på tågkraschen i Huddinge. Känner du till andra skrönor eller rykten?
  2. Hur uppstår och sprids skrönor och rykten?

Vad vet du om tågkrocken?

Starta quizet

Källmaterial om järnvägen

Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
Svartvitt fotografi. En man sitter på gammal perrong med fötterna bredvid rälsen. I bakgrunden stationens väntkur.
Sjutton rallare står uppställda bakom en häst som spänts för ett litet tåg med tre vagnar fullastade med jord och sten. En av rallarna, en ung pojke står på den främsta vagnen och håller hästens tömmar.
Nynäshamn 1901
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910

Nu & då på perrongen i Stuvsta

Okategoriserade Huddinge

Två bilder av samma plats

De två bilderna är tagna på samma plats med ungefär 50 års mellanrum. Vi vet inte exakt datum för den äldre bilden men det finns en ledtråd på lådan med sand. Det står SL (Stockholms lokaltrafik), så bilden måste vara tagen efter 1964 då det bestämdes att SL skulle ta över passagerartrafiken från SJ (statens järnvägar).

Snabbköp och doktor

Förutom plattformen så ser du ett hus lite till höger om bildens mitt som visar att fotograferna har stått på samma plats. Det var Huddinge kommun som byggde huset. Kommunen ville underlätta för servicen i Stuvsta så de byggde ett hus för en matbutik och en läkarmottagning.

År 1949 var huset klart. Läkare Axelsson flyttade in och öppnade sin mottagning. På bottenvåningen blev det Konsum. Det var Stockholms första snabbköp utanför innerstaden. I ett snabbköp gick du själv och plockade de varor du ville ha och betalade i kassan. Om du istället hade handlat mat före snabbköpens tid så hade du gått fram till expediten som stod bakom en disk. Sedan fick räkna upp alla varor du ville ha. Expediten mätte, vägde och tog betalt. Det gick nog oftast inte så snabbt.

Brädgården och Stuvstaleden

Husen som du ser på den äldre bilden är en brädgård, alltså ett ställe där du kunde köpa brädor, plank och andra trävaror. Varorna kom med godståg på järnvägen. Brädgården hade ett eget stickspår där godsvagnarna kunde köra in och lastas av. Stuvstaborna byggde ofta sina egna hus och renoverade dem när det behövdes. Då var det bra att kunna köpa byggvaror på nära håll.

Idag har bilarna tagit över. Brädgårdens tomt har blivit en infartsparkering och en ny bro har byggts. Stuvstaleden går rakt över perrongen. Bilarna på åker över fotografens huvud och fortsätter in i en tunnel på väg mot Huddingevägen bakom fotografens rygg.

Konsum hade ännu inte flyttat in i det nybyggda huset när detta foto togs år 1949.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-20
Uppdaterad: 2024-04-15

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du att de två bilderna berättar om hur samhället har utvecklats?
  2. Vad tror du kommer att ha förändrats på platsen om ytterliger 50 år? Vad kommer att vara sig likt?

Vad vet du om Stuvsta centrum?

Starta quizet

Trafik

Ett svartvitt foto från en tågperrong. Skylten i perrongens tak lyder: STUVSTA. Ett flebostadshus, några trälador och en villa syns bland snön.
Huddinge 1950 – 1967
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
Nynäshamn 1900 – 1930
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930

Fullersta nu & då

Industrialisering Huddinge
Från bondgård till storstad. Se hur området runt Huddinges järnvägsstation har förändrats på 130 år.

Från 1893 till idag

På kartbilden från år 1893 är Fullersta gård och Huddinge kyrka markerade med rött. När järnvägen drogs fram genom Huddinge så fanns här inte så många fler hus. Huddinge centrum idag ser helt annorlunda ut. Växla mellan bilderna och se hur miljön runt kyrkan och mangårdsbyggnaden på Fullersta gård har förändrats.

Järnväg men ingen stad

Järnvägen kom till Huddinge år 1860 men som du ser på kartan så har det inte vuxit fram någon stad 33 år senare. Industrialiseringen av Sverige började i mitten av 1800-talet, men länge var järnvägen det enda tecknet på det i Huddinge centrum. De flesta av husen som du ser på satellitbilden är byggda efter 1950-talet.

Lönsamt jordbruk och krångliga regler

En av förklaringarna är att Fullersta gård var en av de gårdar drog nytta av nya redskap och metoder som förbättrade jordbruket. Mjölk och andra produkter kunde fraktas med järnvägen. En annan förklaring är att reglerna för att dela upp den jord man ägde var krångliga fram till slutet av 1800-talet. När Stockholm växte blev marken nära stan mer värd. Reglerna förenklades också och då började små stugor byggas vid stationen. Idag är många av husen närmast järnvägen rivna och större hus har fått ta deras plats.

Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.

Flygfotot från 1936 visar att en villastad har vuxit upp i Fullersta. Längst upp i bilden ser du järnvägen. Huddinge centrum ligger idag på ängarna på andra sidan.

En motorväg genom trädgården

Vägarna och alla bilar tar också utrymme. Titta på kartan så ser du vägen mot Stockholm. Den kommer från nedre högra hörnet, korsar järnvägen och fortsätter sedan förbi kyrkan och vidare förbi dagens Tomtbergaskola och Kvarnbergsplan. På flygbilden ser du hur dagens Huddingeväg går rakt över Fullersta gårds trädgård.

Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.

När du åker bil på Huddingevägen så är det här du passerar. Trädgårdsgångarna sydöst om gården syns tydligt på kartan från 1893.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och samtala

  1. Landskapet på kartan är helt förändrat. Är det mest positivt eller negativ tycker du?
  2. Hur tror du att området har förändrats om 50 år?
  3. Känner du till andra platser i ditt närområde som förändras just nu eller där det finns sådana planer?

Vad vet du om Fullerstas historia?

Starta quizet

Historiska källor från Huddinge

1910 – 1922
Ett svartvitt foto av en landsväg som leder upp för en backe till några hus. Mitt i bilden står en skylt.
Huddinge 1940 – 1945
1918 – 1929
Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.
Huddinge 1926
Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.
Huddinge 1878 – 1885
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973

Nu & då i Stuvsta centrum

Industrialisering Huddinge
Stuvsta skulle bli ett nytt Djursholm, med stora vackra villor och mycket natur. Det var ett privat företag som hade den idén och som grundade Stuvsta.

Stuvstabolaget

I början av 1900-talet köpte bolaget marken som tillhörde Stuvsta gård. Det vår åkrar, ängar, skog och omkring 10 torp eller gårdar. De ville bygga en ny förort och tjäna pengar på att sälja tomter. Vid den här tiden blev det vanligt att bygga ett eget hus i närheten av Stockholm för att komma undan den trånga och smutsiga innerstaden. Saltsjöbaden, Djursholm, Duvbo och Sollentuna var sådana förorter. Men de hade alla något som Stuvsta saknade.

Ingen station i Stuvsta

Stuvstabolaget hade svårt att få tomterna sålda eftersom Stuvsta inte hade någon station. Bolaget bildades år 1909. De förhandlade länge med SJ om att bygga en station. Men SJ ville helst fortsätta köra tågen raka vägen till Huddinge och vidare. De ville inte göra ett extra stopp i Stuvsta. Då lovade Stuvstabolaget att de skulle bygga stationshuset och sköta hela stationen i fem år innan SJ fick ta över den gratis. Det gick SJ med på.

Förändringen i centrum

På bilderna här intill kan du jämföra Stuvsta centrum 1950 och idag. Längst ner på bilden ser du stationshuset som är sig likt. År 1950 hade Stuvstabolaget sålt många tomter, men du ser på bilden att det är glest mellan husen. Husen närmast Stationen har några små affärer och det finns fler på andra sidan järnvägen och längs Stationsvägen. Sedan har det byggs mycket större hus med butiker, service och lägenheter. Det liknar mer en stad än en hållplats mitt i ett villaområde.

Annons från Stuvstabolaget (Stuvsta Fastighetsaktiebolag).

Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.

Mitt emot Stuvsta Station låg Stuvstabolagets kontor i en liten timrad stuga med grästak. Vägen fortsätter över spåren. Från den går en trappa ner till perrongen.

Skiss som visar den planerade stationen i Stuvsta. Idén var att bygga ett likadant hus på andra sidan spåret men det blev för dyrt.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och Samtala

  1. Vilka fördelar finns det med fler och större hus i centrum?
  2. Vilka drivkrafter tror du har lett till att Stuvsta centrum har förändrats så mycket?
  3. När Flemingsberg fick en station 1987 så fanns det planer på att lägga ner Stuvsta. Om det hade blivit så, hur tror du att Stuvsta centrum sett ut då?

Vad vet du om Stuvstas historia?

Starta quizet

Mer källmaterial från Huddinge

Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.
Huddinge 1920 – 1929
En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
En tidningartikel med ritad karat över Vårby. Texten under rubriken lyder: På grund av att Vårby är över 2000 tunnland har där kunnat uppläggas från varandra skilda tomtområden såsom Solgårdar, Vårgårdar, Ekgårdar, Mälartomter, Trädgårdstomter, Sportstugetomter. Vårby är känt för sin vackar natur, sitt härliga lägve vid Mälaren med strandbad, restaurang, båtbryggor m. m. 9 km. från Hornstull. Tomtpris från 2-35 öre kvatratfoten. Goda försäljningsvillkor. Alla upplysningar lämnas och tomtspekulanter hämtas efter hänvändelse till Vårby tomtförsäljningskontor, Vårby, Tel. Fittja 42 eller Malmtorgsgatan3, Tel. N. 9630, efter kontorstid även Huddinge 120.
Huddinge 1930
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930
En fabriksanläggning omgiven av skog.
Huddinge 1965
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Under rubriken Glömsta fabrik syns många olika varianter av soffor, stolar och bord i trä. Underst en prislista och en förteckning av fler produkter som fabriken tillverkar.
Huddinge 1878 – 1885
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973

Nu & då på Kommunalvägen

Okategoriserade Huddinge
Huddinge är en den folkrikaste av kommunerna runt Stockholm men före 1950-talet var det fortfarande mest landsbygd.

Kommunalvägen

Vägen som du ser på de båda fotona går från järnvägsstationen norrut mot kyrkan och Kvarnbergsplan. Vi ser bara ett enda hus som är detsamma, den gula kyrkskolan mitt i bilden. Till vänster om den har flera hus som tillhörde kyrkan rivits. Ett av dem är klockargården, närmast kyrkskolan. Klockargården var hem till en av de anställda i kyrkan: klockaren, som inte bara skötte kyrkklockorna utan ofta också undervisningen. Den gamla klockargården har också varit kommunalkontor och bibliotek. Senare flyttade de verksamheterna in i nya byggnader strax bakom kröken. Namnet Klockargården har förts över till en modern församlingsgård i vitt tegel.

Längst till vänster i bilden ser du en lada som också revs när prästen inte längre behövde kor och ett stort jordbruk för att försörja sig.

Huddinge utvecklades sent

Vägen som du ser byggdes redan på 1860-talet och gick då vidare via Brännkyrka till Skanstull. Några år senare kom järnvägen. Vi många järnvägsstationer växte små samhällen snabbt fram. Men Huddinge fortsatte att vara glesbygd länge. Det var för först på 1950-talet som det verkligen började hända saker här. Då byggdes de stora husen till höger i bilden.

Skylten mitt i den äldre bilden markerar en busshållplats. Det är SJ (Statens järnvägar) som kör bussar till och från Huddinge station.

Översvämningar i Sjödalen

På en annan bild från samma plats försöker sig en bil på att köra genom den översvämmade ängen. Huddinge kyrka bygdes vid en sjö som försvann men ibland kom tillbaka när Fullerstaån svämmade över. När den lilla kommunen senare växte byggdes bättre vägar och nya diken och översvämningar blev ovanliga.

En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.

Översvämning på kommunalvägen år 1930.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-03-14

Fundera och samtala

  1. Översvämningarna har försvunnit från Huddinge. Vilka samhällsproblem tror du kommer att byggas bort i framtiden.

Vad vet du om Kommunalvägen?

Starta quizet

Källmaterial från Huddinge

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
Huddinge 1905
Ett svartvitt foto av en ljus tvåvåningsbyggnad .
1920 – 1929
Tretton flickor står uppställda framför Glömsta gård tillsammans med sin föreståndarinna. Texten under bilden lyder: Från barnhemmet vid Glömsta.
Huddinge 1902
Bildtexten lyder: En flicka sjunker ihop vid ett träd och gråter. "Avbryt sågningen - gå hem" ropar talkörer medan polishundarna skäller. Men snart har poliskedjor rensat området från aktivister och trädfällningen kan börja.
Huddinge 1973
Tidningannons med rubriken "Läs detta!*
1887
Svartvitt foto av fyra män som arbetar med flaskor vid ett löpande band.
Huddinge 1951
Svartivtt foto av ett hundratal människor på en sandstrand.
Huddinge 1930

Nu & då vid döda bron

Industrialisering Huddinge
Idag är det en helt vanlig bro men förr var den känd som DÖDA BRON! 😱☠

Järnvägen delade Huddinge

Järnvägen drogs rakt genom jordbrukslandskapet och delade prästgårdens marker i två. Prästens kor hade sin lada mellan Rådsparken och Tomtbergaskolan men brukade alltid gå och beta på andra sidan järnvägen.

SJ fick betala 8 500 riksdaler till Svenska kyrkan för att få lov att dra järnvägen över deras mark. De pengarna räckte till mycket. Kyrkan kunde rusta upp prästgården och bygga en ny orgel. Överenskommelsen inkluderade också en bro som korna kunde använda föra att gå över järnvägen. Det var den enda bron som fanns. På andra ställen fick folk gå över kliva över spåren och se upp så att det inte kom ett tåg. Korna var sämre på det.

Varför heter den döda bron?

Nu vill du säkert veta varför bron kallas så. Många barn i Huddinge har fantiserat om vilka hemskheter som kan ha hänt här, men den lite tråkiga sanningen är att bron kallades död eftersom den inte hade någon väg och inte ledde vidare någonstans. När jordbruket lades ner blev bron ännu mer död. Det dröjde mer än 60 år innan blev till nytta.

Barn gick på bron istället för kor

När folk började bygga villor på båda sidor om järnvägen så gick barn från Snättringe och Fullersta över bron på väg till skolorna som låg runt kyrkan, Kyrkskolan och Centralskolan (idag Tomtbergaskolan).

Som du ser på bilden så finns en gångbro här även idag. Dagens bro är den tredje i ordningen. Varje gång järnvägen har byggts ut med fler spår så har bron bytts ut.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-01
Uppdaterad: 2024-04-15

Fundera och samtala

  1. Varför tror du att bron har fortsatt att kallas ”döda bron” trots att det inte står på någon skylt eller karta?
  2. Vad tror du människorna i trakten tyckte om järnvägen i början?

Vad vet du om Döda bron

Starta quizet

Fler källor från Huddinge

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.
Huddinge
Ett svartvitt flygfoto med villor som sticker fram i skogen. Längre bort syns öppnafält och järnväg.
Huddinge 1936
Svartvitt vykort med gården längst bort i en symetrisk trädgård med långa granhäckar.
Huddinge 1920 – 1929
Svartvitt foto av stationshuset i putsat tegel till höger om vägen och en liten stuga med grästak till vänster.
Huddinge 1923
1918 – 1929
Flygbild av Stuvstas centrum. Stationshuset är sig likt men miljön runt omkring domineras av skog och mindre hus.
Huddinge 1950
Ett grönt informationsblad med en bild av sjön med trädstammar i förgrunden. Texten lyder: I det vackra Vårby på Stockholms solsida är den idealiska platsen att bygga Edert hem. Hög, ren luft, strandbad o. skogspromenader. Nära Stockholm. Vi sända Eder vår broschyr gratis och franko efter hänvändelse till Vårby Aktiebolag, Malmtorgsgatan 3, Stockholm. Tel. Norr 9250, Norr 9630, efter kontorstid Fittja 42.
Huddinge 1926
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930

Juice eller jos

Industrialisering Huddinge
Ett litet företag som gjorde juice flyttade till Huddinge år 1955. Vic-jos hade patent på sin svenska stavning av ordet juice, så alla andra fick kalla sina drycker för något annat.

Jos i förpackning av papp

Vid den stora parkeringen norr om Huddinge gymnasium låg ett mejeri. När hanteringen av mjölk flyttade till större lokaler i Årsta på 50-talet så flyttade ett företag som gjorde juice in. Vic-Jos var ett litet företag med 6-7 fabriksarbetare, tre kontorister och 5-6 bilar som körde runt i Stockholmsområdet och levererade jos.

Vic-Jos testade en ny sorts pappförpackning till sina drycker. Tidigare användes glasflaskor till alla drycker, både juice, mjölk och annat. Förpackningen hade utvecklats av det svenska företaget Tetra Pak och visade sig fungera bra. Förpackningarna blev en av de största succéerna någonsin för ett svenskt företag. Idag har det blivit självklart att mjölken har en fyrkantig förpackning av papp. 

Svensk eller engelsk stavning?

Vic-jos påverkade också hur vi stavar ordet juice. Eftersom Vic-jos var ett registrerat varumärke så fick inga andra företag använda det. Det innebar att andra tillverkare av juice fick använda den engelska stavningen. Även om Vic-jos försvann så blev den engelska stavningen (juice istället för jos) den vanligaste i svenska språket. 

En färgbild av ett pyramidformat juicepaket prytt av apelsiner och texten vic-jos.

1. Bild av jos-paket 2. Bild av mejeribyggnaden där fabriken låg.

Ord med två godkända stavningar
Du kan skriva de här orden i en svensk text med antingen engelsk eller svensk stavning.

tape – tejp

mail – mejl

tv – teve

date – dejt

rave – rejv

 

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-02-29
Uppdaterad: 2024-03-21

Fundera och samtala

  1. Är det bra eller dåligt att engelska låneord får en svensk stavning?
  2. Fundera på vilka livsmedel som finns i pappförpackningar idag? Hur tror du att de förvarades tidigare?

Vad vet du om vic-jos?

Starta quizet