Trafik på Mälaröarna

Industrialisering Ekerö
Under industrialiseringen började människor resa och transportera på nya sätt. Mälaröarna har ända sedan Birkas tid haft ett bra läge för trafik. Ända fram till 1800-talet var båtar nämligen det snabbaste transportmedlet. Men i början av 1900-talet förändrades detta.

Kolla, en omnibuss!

På bilden ser du en av de första bussarna som körde på Mälaröarna. Den väntar på att köra iväg från Träkvista mot Drottningholm, som du ser på skylten. Passagernarna klev på längst bak och satt på två långa bänkar. Tolv personer fick plats och det fanns inga säkerhetsbälten. Idag skulle vi kanske kalla det för en minibuss. De första bussarna var sådana här ombyggda bilar. Bilden är tagen på 1920-talet. Det var en brytningstid då bilar och bussar började ta över trafiken från båtar och hästskjutsar.

Foto av en gammal buss med texten Träkvista-Drottningholm.

Året är 1920 och på Träkvista torg väntar en omnibuss.

Ångbåtarnas tid

Det tog inte lång tid innan ångbåtslinjerna började lägga ner. Under hundra år var ångbåtarna det viktigaste transportsättet för folk och varor på Mälaröarna. Redan 1820 började de trafikera Mälaren. Där gick de efter tidtabell mellan Stockholm och alla andra städer vid Mälaren, bland annat Uppsala och Södertälje.

På grund av ångbåtstrafiken utvecklades stenbrott, sandtag och handelsträdgårdar på öarna. De sålde sina produkter till Stockholm. En del stockholmare började skaffa sommarhus här. Båtarna körde även på vintrarna som du kan se på bilden.

Ett svartvitt foto av en ångbåt. Det står människor både på däck och på isen alldeles intill båten.

Ångbåten ”Nya Enköping” har stannat i isrännan utanför Lundhagen vid Träkvista. Passagerarna får gå på isen ut till fartyget.

Olika transportsätt konkurrerade med varandra

Utvecklingen av nya transportsätt gick snabbt under industrialiseringen. Mellan 1860 och 1910 byggdes järnvägsnätet ut i Sverige. Trots det så fanns ångbåtarna kvar. Men på Mälaröarna byggdes inga järnvägar. Det var först på 1920-talet som vägtrafiken började konkurrera med båtarna. De närmaste fyrtio åren blev båtarna färre. På 1950- och 60-talen blev det vanligt att familjer hade en egen bil. Då försvann ångbåtarna helt.

Broarna

För att kunna resa till och från Mälaröarna krävdes vägar och broar som höll för bilarna och de allt större bussarna. De första broarna invigdes 1787. Det var kungen som ville kunna resa landvägen mellan Drottningholm och Stockholm. Det var en bro till Kärsön, en till Nockeby och en till Kungsholmen. 1828 byggdes en bro vid Tappström.

Nya krav på vägar och broar

De gamla broarna var byggda för häst och vagn. Ingen visste ju att bilar skulle börja köra på dem. Flera broar var flottbroar som flöt på vattnet och de höll inte för bilar och bussar. Därför förbjöds först all biltrafik längre ut än Drottningholm. Mellan 1925 och 1930 byggdes nya broar till Nockebyhov, Lullehov och vid Tappström. Nu gick det att köra bussar mellan Färingsö, Ekerö, Lovö och fastlandet. Bussarna var ofta överfulla och det sattes in fler och fler fordon. Ibland var det lastbilar där resenärerna fick sitta på flaket.

Visste du att…?

Alla broar byggdes för att kunna släppa förbi båtar. Det kostade pengar att åka både över bron och genom den.

Mälaröarnas Omnibuss AB

År 1930 gick flera olika företag ihop och bildade Mälaröarnas Omnibuss AB. Företaget hade då 19 bussar. Sju av de hade bara tolv sittplatser. Företaget expanderade med fler och större bussar. När tunnelbanan till Bromma öppnade 1952 så sjönk intäkterna. Efter det slog privatbilismen igenom och företaget fick ännu färre passagerare. År 1967 tog Stockholms lokaltrafik (SL) över bussarna.

Ständiga trafikproblem

Fordonen och broarna har inte alltid räckt till för att transportera alla som vill resa. Göran Eriksson var barn i början av 1940-talet och minns hur det var att åka buss från Älvnäs. Han berättar att bussarna ofta var sena. Bussarna blev ofta fulla med både sittande och stående personer.

Bussen stånkade sedan iväg, men den hade inte tillräcklig ork stannade halvvägs upp i ”Handelsbacken”, dvs backen efter gärdet upp mot Hedborgs Filial. Bussen klarade helt enkelt inte backen med sin last av resande. Alla ”gubbar” fick gå ur bussen. Bussen backades sedan tillbaka över halva gärdet (ca 100 m) och tog ny sats. När farten gick ner i backen fick ”gubbarna” skjuta på så att bussen kom upp för den branta backen.

Göran Erikssons text från 2010 är publicerad av Ekerö-Munsö hembygdsförening.

Var tid har sina problem. Kanske hör du även idag klagomål på köer, vägarbeten och annat?

Framtiden

Hur kommer vi att ta oss fram i framtiden? Om vi tittar på de senaste 200 åren så talar allt för stora förändringar. Kanske kommer nya snabba skiften som när bilarna slog igenom?

Hur tror du att förändringen kommer att se ut? Om hundra år kommer folk säkert att skratta åt några av våra gissningar – medan andra stämmer precis.

Ett svartvitt foto av människor som går ombord på en ångbåt. På kajen står hästar med vagnar, en cykel och massor av ved.

Ångbåten Ekholmen har lagt till någonstans i Mälaren år 1910. Kan du se vilka varor som lastas?

Nockebybron mellan Kärsön och Bromma drabbades av översvämning. När den gamla träbron inte var full av vatten aktade sig bilförarna för att köra på en av de många spikar som stod upp.

En gulnad busstidtabell

Busstidtabell från 1938.

En svartvit bild av en buss med siffran tre och texten Färentuna samt Mälaröarnas Omnibuss

En av Mälaröarnas Omnibuss fordon med Färentuna som slutstation. Omkring 1940.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-08-15
Uppdaterad: 2024-09-24

Fundera och samtala

  1. Vad tror du blir nästa förändring av trafiken?
  2. Hur tror du att vi kommer att resa om hundra år?
  3. Kan du hitta några historiska belägg som stödjer dina gissningar om framtiden?

Vad vet du om Mälaröarnas trafikhistoria?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Ekerö 1920
Ett svartvitt foto av en gammal bil som kör på en lerig väg.
Sigtuna 1927
Sigtuna 1967
Ekerö 1930
En pojke i sjömanskostym står med ryggen mot fotografen och tittar på en ångbåt och en segelbåt med hissat segel.
Huddinge 1901
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908