Uselt boende på Ekebyhov
Om du hade bott på Ekebyhovs herrgård på 1940-talet så hade du kunnat strosa runt i slottsparken, ta ett äpple från din egna äppelodling och luta dig tillbaka i din stora sal för att beundra takmålningarna. Om du i stället hade varit anställd på Ekebyhov och bott i arbetarbostäderna på gården så hade ditt liv varit långt mycket tuffare. Du hade till exempel kunnat vakna om morgnarna och haft 5 grader varmt inomhus. Det är samma temperatur som i ett modernt kylskåp. Häng med så får du höra om Olov Lindström och hans gravida fru som försökte få det bättre hemma.
Ekbacken vid Ekebyhov.
Låg boendestandard
Året var 1947 när hälsovårdsnämnden på Ekerö fick in en anmälan om en enrumslägenhet på 32 kvadrat som tillhörde herrgården Ekebyhov. I ettan bodde paret Lindström och de skulle enligt anmälan ha det väldigt golvkallt med kyligt drag från otäta fönster och dörrar.
På 1940-talet var det fortfarande dåligt ställt med den svenska boendestandarden. Man hade börjat bygga nya hus med bekvämare lägenheter men 1945 hade bara en tredjedel av befolkningen tillgång till badrum eller dusch inne i sin lägenhet. Ungefär var tionde person hade kylskåp, resten fick ha maten i skafferier. Bara hälften av lägenheterna hade centralvärme. De som inte hade det, som paret Lindström, fick elda med ved inomhus i öppen spis eller kamin. Många familjer bodde under den här tiden väldigt trångt i ettor. Gasspisar och varmvatten var modernt, de flesta fick nöja sin med en vedeldad spis och bara kallvatten.
Varför klagade Lindströms?
Många hade alltså dåliga bostäder på den här tiden men det började komma regler för boendestandarden. Ingen skulle behöva ha det så uselt som paret Lindström, som hade utomhustemperatur inomhus. I deras fall var chefen och hyresvärden samma person (herrgårdens ägare) och det kan man tänka sig att gjorde dem försiktiga med att gnälla i onödan. Hyresvärden hade väldigt stor makt över deras liv eftersom både inkomst och bostad låg i hennes händer.
I dokumenten här till intill kan du se vad vi vet om historien med Lindströms boende:
1. De har först klagat till Svenska lantarbetares förbund som skickat en anmälan till Hälsovårdsnämnden för att herrgårdens ägare ska ordna problemen i Lindströms lägenhet.
2. Hälsovårdsnämnden har därefter meddelat Ekebyhovs ägare Sigrid Ihre om problemen så hon fick chans att lösa det.
3. I nästa steg har Hälsovårdsnämnden undersökt bostaden och sett att den har stora brister: Kaminen är trasig, inomhustemperaturen är bara 5-6 grader under kalla dagar, fönster och dörrar är otäta och att det kommer det upp fukt genom golvet från husgrunden.
4. Ett halvår senare svarar Sigrid Ihre med ett kortfattat brev att bostaden blev utarrenderad (betyder ungefär uthyrd) till en annan person sju år tidigare och att lägenheten då inspekterades. Hon tycker att den är ok för flera år framöver.
Det låter kanske lite invecklat men kort sagt verkar adelsdamen Sigrid inte vara på väg att hjälpa till med någon renovering.
Vad källorna inte berättar
Hur konflikten slutade finns inte dokumenterat. Bestraffades paret Lindström för att de klagat? Fick adelsdamen Sigrid lov att renovera efter Hälsovårdsnämndens inspektion? Behövde paret Lindström, som väntade barn under inspektionen, ha sin lilla bebis lekandes på ett iskallt golv? Även om frågorna är många så ger de sparade källorna oss en spännande inblick i hur det kunde vara att bo på Ekebyhov för herrgårdens arbetare.
Hur hade ditt liv sett ut om du hade levt förr på Ekebyhov? Tyvärr är det statistiskt mer troligt att du haft det som Lindströms än som Sigrid.
Hälsovårdsnämnden var en myndighet som fanns i varje kommun och det var deras uppgift att kontrollera invånarnas hälsa och sundhet. I den uppgiften ingick bland annat att inspektera bostäder.
Centralvärme på 1940-talet innebar att det fanns en panncentral som låg nära lägenheterna där man eldade med olja. Det uppvärmda vattnet fördelades sen ut från panncentralen till lägenheternas element.
1. En anmälan kommer från Svenska lantarbetares förbund till Hälsovårdsnämnden.
2. Hälsovårdsnämnden skriver till Ekebyhovs ägare Sigrid om klagomålen på Lindströms bostad.
3. Rapporten från Hälsovårdsnämndens inspektion av Lindströms bostad.
4. Sigrids svar till Hälsovårdsnämnden.
Fundera och samtala
- Vem hade störst makt att lösa problemet med bostaden på Ekebyhov tycker du?
- Vad berättar dokumenten om livet som lantarbetare?
- Hur stor möjlighet att påverka bostadssituationen hade hälsovårdsnämnden?
- Vad tror du hade hänt idag om en hyreslägenhet hade varit fuktig, dragig och saknat värme?
Testa dig själv
Starta quizet
Barnhemmets packlista
Barnhemmet Gribbylund
På fotot ser du Gribbylunds gård i Täby som var ett barnhem mellan år 1948 och 1955. Från Gribbylund finns en lista sparad som visar vilken utrustning barnen skulle packa i väskan och ha med sig när de flyttade in. När vi läser listan idag kan vi se hur klädmodet har förändrats och en del plagg kanske vi aldrig ens har hört talas om.
Vad är en rimlig basgarderob?
Vilka klädesplagg som anses nödvändiga och användbara har förändrats med tiden. I packlistan kan vi se att gossar 8-15 år bland annat ska packa en kostym, två par golfbyxor och två slipovers men bara tre par kalsonger.
Idag kan det verka konstigt att ens äga en kostym som ofta är ett dyrt festplagg om man samtidigt inte har mer än några få par underkläder men på den tiden som packlistan skrevs var kostymen vanligare. Och är det klokt att bara packa golfbyxor (en sorts kortbyxa) om man inte har med sig några andra byxor alls förutom kostym och pyjamas? Ja på 1950-talet var det faktiskt helt rimligt eftersom pojkar fick bära knäbyxor med långa stickade strumpor året om. Vanliga långbyxor började man använda först när man räknades som vuxen.
Fattigdom och vanvård
Packlistan kan ge bilden av att barnen som flyttade in på Gribbylund hade många saker. I själva verket var många fattiga och vanvårdade och hade nästan ingenting. Packlistan finns sparad i Regionarkivet tillsammans med ett protokoll där de styrande i landstinget (det som idag heter Region Stockholm) diskuterade vem som skulle betala för barnhemsbarnens kläder.
I efterhand har det framkommit att många av de barn som vistades på barnhem i Sverige hade det väldigt svårt. Staten samlade in berättelser för att kartlägga problemet på 2010-talet och man kunde då slå fast att många av barnen som bott på svenska barnhem/fosterhem under 1900-talet hade utsatts för fysiskt våld eller sexuella övergrepp under vistelsen. Våldet barnen hade utsatts för var så pass grovt att flera fick skadestånd utbetalda av Svenska staten.
Synen på barn förändras
Vuxna förr fokuserade mycket på att barnen skulle vara hela och rena. De tänkte att mycket disciplin lärde barn att lyda och bli redo för vuxenlivet. Nuförtiden finns det mer kunskap om barns behov och idag vet man hur viktigt det är att känna trygghet, kärlek och få uppmuntran för att utvecklas bra. Vi lär oss hela tiden mer om människors behov och kanske kommer framtidens barn tycka att sättet vi lever på idag också är orättvist och omodernt.
Gribbylunds gård år 1950.
Listan visar hur mycket kläder varje barn som ska flytta in på barnhemmet ska få med sig.
Barnhem och barnhus har funnits länge i Sverige. De fanns från 1600-talet fram till 1980. På ett barnhem bodde barn som inte hade någon vuxen som kunde ta hand om dem. Föräldrarna kan ha varit fattiga, sjuka, missbrukare eller döda.
Det hände också att barn placerades på barnhem även om en förälder var emot det. Till exempel fick många ensamma mammor lämna bort sina barn. Det fanns en stark norm i samhället att en familj skulle ha en mamma och en pappa. De flesta tyckte att att det var viktigare för en kvinna att hitta en ny man än att behålla sitt barn.
Över 100 000 personer har bott på barnhem i Sverige bara mellan 1950 och 1980.
Fundera och samtala
- Hur skiljer sig innehållet i din garderob från barnhemsbarnens?
- Vad vet du sedan tidigare om skillnaden mellan att vara barn förr och idag.
- Vad kan utrustningslistan säga om hur barn på barnhem hade det på 1950-talet?
Testa dig själv
Starta quizet
Källor från Täby
