Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Fullerstagruppen

Fullersta bio byggdes redan 1933 och är ett vitt hus med putsad fasad i närheten av Fullerstaparken. Till en början låg en biograf på övervåningen och en konsumbutik (mataffär) på undervåningen. I huset har flera olika kulturverksamheter funnits under åren och från 1970-talet och fram till 1990 var Fullerstagruppen baserad där.
Aktivism Huddinge

En skiva från Fullersta

Fullerstagruppen startade under slutet av 1970-talet när proggen och punken var nya och radikala rörelser. Gruppen höll till på andra våningen i bions tidigare lokaler. En beskrivning av deras verksamhet kan man hitta på omslaget till samlingsskivan ” 302:an från Fullersta – musik från Fullerstagruppen” som kom ut 1980:

”Fullersta är ett ställe där vi sen några år har en allaktivitetsförening. Det kan vara rätt ballt där ibland, folk pysslar med allt möjligt, som vävning, foto, växtfärgning, affishtryckning, elektronikpul, fikande och allt möjligt. Det är öppet hus med fik- och ibland musik på söndagskvällarna. Allt detta i syfte att bl.a bryta ned elitkulturens förlamande grepp om befolkningen.”

På skivan medverkar några band som höll till på Fullersta Bio, bland andra Hela Baletten, Trots Allt och Hela Huset Skakar.

Punken går sin egen väg

De flesta känner nog till att punkare klär annorlunda mot modet i deras samtid. Med hjälp av kläder och musikstil gjorde de uppror mot normer och värderingar i samhället. Om du läser citatet från Fullerstagruppen så ser du att gruppen också var aktiva på andra sätt än att släppa skivor. Punkare och proggare hade en DIY-kultur (do it yourself). De tog det de ville få gjort i egna händer och gjorde det på sitt eget vis. De startade band, arrangerade egna spelningar, gjorde egna tidningar (fanzines) och affischer. De bytte eller sålde kassetter för att sprida sin musik. Några bildade till och med egna skivbolag. Det fanns en demokratisk tanke i DIY-kulturen, att alla skulle få uttryckas sig och spela, sjunga, måla och skriva – inte bara en lite grupp elitmänniskor som gått långa utbildningar.

En plats för unga av unga

På Fullersta bio var det ungdomarna själva som bestämde. Idag finns det inte speciellt många platser kvar där ungdomar helt självständigt styr aktiviteterna men under Fullerstagruppens år i gamla bion var det fortfarande ganska vanligt.

Runt om i Sverige har det funnits många liknande platser där ungdomar har engagerat sig i kulturaktiviteter. Ofta hade de inget stöd från vuxna. Deras aktivism i föreningar och ungdomsgårdar är en viktig del av musikhistorien.

Fullersta bio fotograferad 1985. Foto: Ingvar Lundkvist

Skivomslag som visar en tecknad bild av en buss och flera bandnamn

Omslag till samlingsskivan 302:an från Fullersta – musik från Fullerstagruppen i Huddinge

Medlemmar i Fullerstagruppen står uppradade utanför Fullersta gård.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-14
Uppdaterad: 2024-08-16

Fundera och samtala

  1. Vad hindrar dig från att skapa kultur idag?
  2. Tror du att den tekniska utvecklingen har gjort det lättare eller svårare att skapa kultur och nå andra med den?

Vad vet du om Fullerstagruppen?

Starta quizet

Källor som berättar om föreningsliv

En sida ur gammal handskriven årsberättelse med snirklig handstil.
Nynäshamn 1904 – 1905
Gruppbild, de sju orkestermedlemmarna ömsöm sitter, ömsom står uppställda med sina instrument i händerna.
Nynäshamn 1911
Interiörbild, gruppfoto i logens lokal med sittande och stående finklädda kvinnor, barn och män. I bakgrunden banderoll med texten "Från God Wiljas Basar i Nynäshamn 17 18 april 1915".
Nynäshamn 1915
Ett uppslag i liggande format med lista på handskrivna bokningar i snirklig handstil.
Nacka 1912
Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921
Skylt med texten: Vi vill ej se Mälaren genom ett nyckelhål. Inga hus vid Mälaren. Stoppa Byggplanen. Skyltens har en teckning av ett nyckelhål, igenom vilket vattnet skymtar mellan två höghus.
Huddinge 1970 – 1975
12 personer, varav en i barnvagn vid herregårdens flagnade fasad med igenspikade dörrar. Några har satt sig i gräset med kaffetermosar.
Huddinge 1970 – 1975
Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.
Täby 1934

Nannas bildskatt

Okategoriserade Sigtuna

Det har gått flera år sedan Nannas Tingvalls död när hennes son Gunnar gör ett ovanligt fynd uppe på vinden. I en tung, avlång trälåda hittar han något som få andra mammor från den här tiden lämnade efter sig. Något som ger honom möjlighet att blicka tillbaka på tiden innan han föddes. Det var 280 bilder som Nanna hade tagit mellan åren 1905 och 1911.

Nannas ovanliga bilder

För de flesta är det spännande att se gamla fotografier från föräldrar eller släktingars liv men skatten Gunnar hittade var extra speciell. Den kommer nämligen från en tid när kvinnor inte brukade äga kameror och nästan ingen brukade ta vardagsbilder. Därför kan Nannas fotografier ge oss en ovanlig inblick i hur livet var för en ung kvinna i början av 1900-talet. 

Under 1800-talet uppfanns ny teknik som förändrade människors liv i grunden, till exempel ångmaskinen, elektriciteten, telefonen och kameran. Yrket fotograf uppstod efter hand och påverkades inte av det gamla ”skråväsendets” konventioner. Från ungefär mitten av 1800-talet började därför många kvinnor starta egna fotoateljéer.

Ateljéfoto

Till fotoateljéerna kom uppklädda människor för att få sina porträtt tagna. De hade på sig sina bästa kläder och poserade raka i ryggen. Även om det fanns möjlighet att driva företag som fotograf och det var populärt att betala för att få sin bild tagen så var det fortfarande dyr teknik som få personer kunna unna sig att syssla med på fritiden. De som hade råd att köpa kamera och som tyckte att det var rimligt att ta konstnärliga bilder som hobby var oftast män.

Nanna Tingvall arbetade inte som fotograf utan som husföreståndarinna hos sprängmedelsinspektör L. Richnau och hon bröt normer genom att fota på fritiden. Hon tog inte den typen av bilder som fotades i ateljéer på uppklädda personer utan fotade tvätterskor i arbete, sin dansande familj, släktens barn och husdjur mitt i vardagen.

Bilderna glöms och återupptäcks

Nanna slutade fotografera när hon gifte sig och fick barn. Hon packade ned sina bilder, många med anteckningar om motiven, och lådan där de låg glömdes bort. Sen dröjde det till efter hennes död innan Gunnar skulle hitta hennes bilder där uppe på vinden. Nannas gamla trälåda blev till en skattkista full av en ovanlig kvinnas blick på vardagslivet.

Idag finns alla Nanna Tingvalls bilder på Sigtuna museum.

Skråväsendet

Skrån var en sorts yrkesspecifika föreningar. De bestämde bland annat vilken utbildning som krävdes för yrket och vilka som fick arbeta med det. Alla hantverkare i Sverige tvungna att vara organiserade i skrån fram till år 1846.

Nanna Tingvall självporträtt

Nanna Tingvall, självporträtt. Nanna föddes 1873 och dog 1925.

Tvätterskor vid bryggan. Kurre simmar mot kameran.

Tvättbryggan vid Stallgårdsbryggan. ”Kurre simmar från höga bryggan”. Foto: Nanna Tingvall, 1905. Sigtuna museum

Nanna Tingvall och Ludvig Richnau

Nanna Tingvall och Ludvig Richnau. Foto: Troligen Emma Norrsell, 1907. Sigtuna museum.

Ludvig Richnau spelar grammofon. De dansande personerna är troligtvis Richtenaus dotter och hennes man. Foto: Nanna Tingvall. Sigtuna museum.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-03-08
Uppdaterad: 2024-09-05

Fundera och samtala

  1. Varför tror du att Nanna slutade fotografera?
  2. Finns det några fritidsintressen idag som är ovanliga för antingen tjejer eller killar?
  3. Hur skiljer sig vårt sätt att fotografera idag från Nannas tid?

Vad vet du om Nanna och hennes bilder?

Starta quizet

Fler bilder av och med Nanna

1905
1908
1904
1906
1907
1908
1907

Uselt boende på Ekebyhov

Om du hade levt förr Ekerö

Om du hade bott på Ekebyhovs herrgård på 1940-talet så hade du kunnat strosa runt i slottsparken, ta ett äpple från din egna äppelodling och luta dig tillbaka i din stora sal för att beundra takmålningarna. Om du i stället hade varit anställd på Ekebyhov och bott i arbetarbostäderna på gården så hade ditt liv varit långt mycket tuffare. Du hade till exempel kunnat vakna om morgnarna och haft 5 grader varmt inomhus. Det är samma temperatur som i ett modernt kylskåp. Häng med så får du höra om Olov Lindström och hans gravida fru som försökte få det bättre hemma.

Svartvitt foto av två vita hus.

Ekbacken vid Ekebyhov.

Låg boendestandard

Året var 1947 när hälsovårdsnämnden på Ekerö fick in en anmälan om en enrumslägenhet på 32 kvadrat som tillhörde herrgården Ekebyhov. I ettan bodde paret Lindström och de skulle enligt anmälan ha det väldigt golvkallt med kyligt drag från otäta fönster och dörrar.

På 1940-talet var det fortfarande dåligt ställt med den svenska boendestandarden. Man hade börjat bygga nya hus med bekvämare lägenheter men 1945 hade bara en tredjedel av befolkningen tillgång till badrum eller dusch inne i sin lägenhet. Ungefär var tionde person hade kylskåp, resten fick ha maten i skafferier. Bara hälften av lägenheterna hade centralvärme. De som inte hade det, som paret Lindström, fick elda med ved inomhus i öppen spis eller kamin. Många familjer bodde under den här tiden väldigt trångt i ettor. Gasspisar och varmvatten var modernt, de flesta fick nöja sin med en vedeldad spis och bara kallvatten.

Varför klagade Lindströms?

Många hade alltså dåliga bostäder på den här tiden men det började komma regler för boendestandarden. Ingen skulle behöva ha det så uselt som paret Lindström, som hade utomhustemperatur inomhus. I deras fall var chefen och hyresvärden samma person (herrgårdens ägare) och det kan man tänka sig att gjorde dem försiktiga med att gnälla i onödan. Hyresvärden hade väldigt stor makt över deras liv eftersom både inkomst och bostad låg i hennes händer.

I dokumenten här till intill kan du se vad vi vet om historien med Lindströms boende:

1. De har först klagat till Svenska lantarbetares förbund som skickat en anmälan till Hälsovårdsnämnden för att herrgårdens ägare ska ordna problemen i Lindströms lägenhet.

2. Hälsovårdsnämnden har därefter meddelat Ekebyhovs ägare Sigrid Ihre om problemen så hon fick chans att lösa det.

3. I nästa steg har Hälsovårdsnämnden undersökt bostaden och sett att den har stora brister: Kaminen är trasig, inomhustemperaturen är bara 5-6 grader under kalla dagar, fönster och dörrar är otäta och att det kommer det upp fukt genom golvet från husgrunden.

4. Ett halvår senare svarar Sigrid Ihre med ett kortfattat brev att bostaden blev utarrenderad (betyder ungefär uthyrd) till en annan person sju år tidigare och att lägenheten då inspekterades. Hon tycker att den är ok för flera år framöver.

Det låter kanske lite invecklat men kort sagt verkar adelsdamen Sigrid inte vara på väg att hjälpa till med någon renovering.

Vad källorna inte berättar

Hur konflikten slutade finns inte dokumenterat. Bestraffades paret Lindström för att de klagat? Fick adelsdamen Sigrid lov att renovera efter Hälsovårdsnämndens inspektion? Behövde paret Lindström, som väntade barn under inspektionen, ha sin lilla bebis lekandes på ett iskallt golv? Även om frågorna är många så ger de sparade källorna oss en spännande inblick i hur det kunde vara att bo på Ekebyhov för herrgårdens arbetare.

Hur hade ditt liv sett ut om du hade levt förr på Ekebyhov? Tyvärr är det statistiskt mer troligt att du haft det som Lindströms än som Sigrid.

Vilka var Hälsovårdsnämnden?

Hälsovårdsnämnden var en myndighet som fanns i varje kommun och det var deras uppgift att kontrollera invånarnas hälsa och sundhet. I den uppgiften ingick bland annat att inspektera bostäder.

Vad är centralvärme?

Centralvärme på 1940-talet innebar att det fanns en panncentral som låg nära lägenheterna där man eldade med olja. Det uppvärmda vattnet fördelades sen ut från panncentralen till lägenheternas element.

1. En anmälan kommer från Svenska lantarbetares förbund till Hälsovårdsnämnden.

2. Hälsovårdsnämnden skriver till Ekebyhovs ägare Sigrid om klagomålen på Lindströms bostad.

3. Rapporten från Hälsovårdsnämndens inspektion av Lindströms bostad.

4. Sigrids svar till Hälsovårdsnämnden.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-10-30
Uppdaterad: 2024-01-18

Fundera och samtala

  1. Vem hade störst makt att lösa problemet med bostaden på Ekebyhov tycker du?
  2. Vad berättar dokumenten om livet som lantarbetare?
  3. Hur stor möjlighet att påverka bostadssituationen hade hälsovårdsnämnden?
  4. Vad tror du hade hänt idag om en hyreslägenhet hade varit fuktig, dragig och saknat värme?

Testa dig själv

Starta quizet

Barnhemmets packlista

Om du hade levt förr Täby
Äger du någon lumberjacka, benkläder eller inneskodon? Om du hade varit barn 1952 så hade du kanske behövt just de plaggen. Det var vanliga kläder på 50-talet, ungefär som hoodies, keps och sneakers är idag.

Barnhemmet Gribbylund

På fotot ser du Gribbylunds gård i Täby som var ett barnhem mellan år 1948 och 1955. Från Gribbylund finns en lista sparad som visar vilken utrustning barnen skulle packa i väskan och ha med sig när de flyttade in. När vi läser listan idag kan vi se hur klädmodet har förändrats och en del plagg kanske vi aldrig ens har hört talas om.

Vad är en rimlig basgarderob?

Vilka klädesplagg som anses nödvändiga och användbara har förändrats med tiden. I packlistan kan vi se att gossar 8-15 år bland annat ska packa en kostym, två par golfbyxor och två slipovers men bara tre par kalsonger.

Idag kan det verka konstigt att ens äga en kostym som ofta är ett dyrt festplagg om man samtidigt inte har mer än några få par underkläder men på den tiden som packlistan skrevs var kostymen vanligare. Och är det klokt att bara packa golfbyxor (en sorts kortbyxa) om man inte har med sig några andra byxor alls förutom kostym och pyjamas? Ja på 1950-talet var det faktiskt helt rimligt eftersom pojkar fick bära knäbyxor med långa stickade strumpor året om. Vanliga långbyxor började man använda först när man räknades som vuxen. 

Fattigdom och vanvård

Packlistan kan ge bilden av att barnen som flyttade in på Gribbylund hade många saker. I själva verket var många fattiga och vanvårdade och hade nästan ingenting. Packlistan finns sparad i Regionarkivet tillsammans med ett protokoll där de styrande i landstinget (det som idag heter Region Stockholm) diskuterade vem som skulle betala för barnhemsbarnens kläder.

I efterhand har det framkommit att många av de barn som vistades på barnhem i Sverige hade det väldigt svårt. Staten samlade in berättelser för att kartlägga problemet på 2010-talet och man kunde då slå fast att många av barnen som bott på svenska barnhem/fosterhem under 1900-talet hade utsatts för fysiskt våld eller sexuella övergrepp under vistelsen. Våldet barnen hade utsatts för var så pass grovt att flera fick skadestånd utbetalda av Svenska staten. 

Synen på barn förändras

Vuxna förr fokuserade mycket på att barnen skulle vara hela och rena. De tänkte att mycket disciplin lärde barn att lyda och bli redo för vuxenlivet. Nuförtiden finns det mer kunskap om barns behov och idag vet man hur viktigt det är att känna trygghet, kärlek och få uppmuntran för att utvecklas bra. Vi lär oss hela tiden mer om människors behov och kanske kommer framtidens barn tycka att sättet vi lever på idag också är orättvist och omodernt.

ett svartvitt foto av en ljus mangårdsbyggnad med två flyglar.

Gribbylunds gård år 1950.

Listan visar hur mycket kläder varje barn som ska flytta in på barnhemmet ska få med sig.

Barnhem
Fakta

Barnhem och barnhus har funnits länge i Sverige. De fanns från 1600-talet fram till 1980. På ett barnhem bodde barn som inte hade någon vuxen som kunde ta hand om dem. Föräldrarna kan ha varit fattiga, sjuka, missbrukare eller döda.

 

Det hände också att barn placerades på barnhem även om en förälder var emot det. Till exempel fick många ensamma mammor lämna bort sina barn. Det fanns en stark norm i samhället att en familj skulle ha en mamma och en pappa. De flesta tyckte att att det var viktigare för en kvinna att hitta en ny man än att behålla sitt barn. 

 

Över 100 000 personer har bott på barnhem i Sverige bara mellan 1950 och 1980.  

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-08-18
Uppdaterad: 2024-01-18

Fundera och samtala

  1. Hur skiljer sig innehållet i din garderob från barnhemsbarnens?
  2. Vad vet du sedan tidigare om skillnaden mellan att vara barn förr och idag.
  3. Vad kan utrustningslistan säga om hur barn på barnhem hade det på 1950-talet?

Testa dig själv

Starta quizet

Källor från Täby

svartvitt foto av tjugotvå män uppställda framför brädhögar.
Täby 1910
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Reklam för att köpa villa tomter i Viggbyholm, 1922.
Täby 1938
Affisch för manifestation mot byggandet av Lötstaden
Täby 1973
Affisch med inbjudan till diskussion om hur många invånare Täby tål 1979
Täby 1979
Reklam för att köpa tomter i Viggbyholm, Täby 1922
Täby 1922