När tåget kom till Märsta
Industrier runt stationen
Från början fanns nästan ingenting vid stationerna förutom stationshus men efter hand började fabriker och verkstäder byggas. Nära Märsta station etablerade sig en kexfabrik, en såg, en färgindustri och en mekanisk verkstad. Företagen kunde då frakta varor på järnvägen.
Stambanorna utvecklade Sverige
Staten hade bestämt att bygga järnvägarna mellan de största städerna. Dessa kallades stambanor. Planen var att mindre bolag och privata företag skulle bygga fler järnvägar som knöt ihop allt till ett stort nät av järnvägar. Staten hade också en annan tanke, att järnvägen skulle bidra till utvecklingen av landsbygden. Därför skulle järnvägen inte gå där det redan fanns stora vägar eller städer. Den skulle heller inte gå längs kusten där kommunikationerna redan var bra. Märsta var ett av många orter i hela landet som föddes på grund av järnvägen.
Märsta istället för Sigtuna
En annan förklaring till att järnvägen inte drogs till Sigtuna och band ihop den staden med Uppsala och Stockholm var att det hade blivit en omväg. Om tåget skulle gå via Sigtuna hade det tagit längre tid och bygget hade också blivit dyrare. Det var inte helt och hållet en slump att stationen hamnade i Märsta. I Märsta fanns nämligen sedan 1600-talet en gästgivargård där resande mellan Uppsala och Stockholm brukade övernatta. Från Märsta gick också vägen till Sigtuna dit man kunde ta en hästskjuts.
Märsta station år 1916. Fotot är taget från kexfabrikens skorsten.
Märsta år 1919. Till höger i bild syns Centralskolan. Det var Märstas centrum på den här tiden. Längst upp i bilden ser du tågstationen. Läs mer om bilden sist i texten!
Stationssamhället blev en stad
I början av 1900-talet byggde några av de som arbetade i Märsta egna hus i området runt stationen. Det var småhus, eller egna hem som det kallades, alltså villor för en familj. Märsta fortsatte att vara ett litet stationssamhälle fram till 1960-talet. Då satte staden igång att växa. Det berodde dels på att Arlanda flygplats byggdes och dels på att miljonprogrammet, som var en satsning på att utrota bristen på moderna bostäder i landet.
Märsta blev nu en del av Stor-Stockholm. Tack vare tåget var det lätt för dem som bosatte sig Märsta att pendla både till Uppsala och Stockholm.
Kolsvart i Märsta
Så här berättar Harry Jansson om hur det var att komma till Märsta på 1920- och 1930-talet:
”Den som steg av tåget vid Märsta station en mörk höstkväll och kom ut på vägen mot Sätuna (nuvarande Stationsgatan) möttes när han lämnade lyktstolpen vid stationen av ett mörker som gjorde det svårt att hitta vägen. Endast några ljuspunkter från Sätuna- och Arenbergagårdarna syntes. Annars var det svart. Svårt att tänka sig med nutidens belysning.”
Ur Husby-Ärlinghundra Märsta hembygdsförenings skrift ”Gamla Mästa i ord och bild”.
Märsta på 1930-talet. Mellan kexfabriken till höger i bild och Sörlings verkstad i fotots överkant har både villor och några hyreshus byggts.
Lär dig hitta i Märsta år 1919
- Märsta station.
- Kexfabriken, idag kommunhus.
- Vägen som idag är gång- och cykelväg gick från stationen till det som då var centrum. På åkern till höger ligger idag Sätunaparken.
- Vita villan är det äldsta skolhuset som finns kvar idag av Centralskolan.
- Centralskolans huvudbyggnad.
- Esso bensinstation.
- Riksväg 13, vägen mellan Uppsala och Stockholm före motorvägen E4.
- Huset finns kvar än idag. På 1950-talet låg här ett café som kallades Café Snusket. Senare blev det ungdomsgård.
- Märsta gästgivargård. Här sov man över och bytte häst på väg till eller från Stockholm före industrialiseringen.
Fundera och samtala
- Hur tror du att Sigtuna kommun hade sett ut idag ifall tåget dragits via Sigtuna istället för Märsta?