Folk på fabrik

Industrialisering Nacka
Följ med till Atlas Diesels fabrik i Sickla och träffa Alice, Svea, Luigi och några andra som arbetade där. Genom företagets personaltidning får vi veta lite om dem och om livet på fabriken.

Fabriken hade en egen tidning

Har du varit i kulturhuset Dieselverkstaden eller handlat Sickla köpcentrum? Innan människor åkte till Sickla för att roa sig och shoppa så var det ett stort industriområde där tusentals människor arbetade. Många av dem bodde på Södermalm men en del hyrde bostäder som företaget Atlas Diesel har byggt i närheten av sin fabrik.

Fabriken hade en egen tidning som skrev om vad som hände och om folk som jobbade där. De anställda kunde till exempel läsa i tidningen om någon gick i pension eller om det invigdes en ny del av fabriken. Det finns tidningar sparade i kommunens arkiv i Dieselverkstaden. Därför vet vi lite om några av de anställda på fabriken.

Fritiof

Fritiof Sandberg kom från Småland och började arbeta som svarvare år 1917. När han var 85 år gammal jobbade han på i samma takt som sina yngre kollegor. Men han började tycka att resorna till och från jobbet var stressiga och besvärliga. Redan på 1940-talet var det nämligen mycket trängsel i Stockholm. Han gick i pension efter 32 år på fabriken. Då hade han bara varit sjukskriven en enda gång.

En tidningsframsida av AD-bladet. Den teknade maskoten Atlas-Kalle syns överst vid titeln. Mitt på sidan tre bilder med jultema, barn, granar och halmbockar. Texten: god jul gott nytt år tillösnskas läsekretsen.

Personaltidningens julnummer år 1949.

Fritiof Sandberg hade ett småländskt lugn enligt kollegorna.

Atlas-Kalle

Oscar K Karlsson var montör och arbetade också länge på fabriken. Han bodde i arbetarbostäderna på Tallbacken och var så förknippad med fabriken så att han fick smeknamnet Atlas-Kalle. När han gick i pension vid 72 års ålder år 1953 fanns han ändå kvar i personaltidningen som tecknad Maskot.

Atlas-Kalle blev fabrikens maskot.

Alice

Varje gång någon ringde till fabriken så var det Alice Andersson och de andra växeltelefonisterna som svarade och att kopplade samtalet vidare genom olika knappar och sladdar, till rätt person. Det var bara kvinnor som arbetade som telefonister. Precis som med många andra yrken så fanns det en uppfattning att de passade för antingen män eller kvinnor. Man fick inte så bra betalt av att jobba i telefonväxeln, trots att det var ett krävande arbete. Alice och de andra svarade alltid trevligt och glatt, även om någon var otrevligt och de kopplade 1000 samtal om dagen även om det var stressigt och tekniskt komplicerat.

Alice Andersson var fabrikens egen lucia år 1949.
svartvitt foto av tre kvinnor som sitter böjda över en telefonväxel med ryggen mot kameran.

Den här bilden från AD-bladet visar företagets telefonväxel. Det är Svea Fredsberg, Alice Andersson och Gunvor Gustafsson som arbetar.

Svea

Svea Fredsberg arbetade som chef för telefonväxeln i fabriken.

Så här svarade Svea när en journalist frågade om jobbet:

…hur skall man kunna förklara känslor för ett yrke, så på en gång komplicerat, obegripligt och ändå så ”lätt” att just inga kvalifikationer anses behövliga för rekryteringen. Vem som helst kan bli telefonist

Visst anar man att Svea tyckte att hennes jobb förminskades? Kvinnors jobb hade ofta sämre lön. Det fanns inte heller lika många anställningar att få för kvinnor. På fabriksgolvet arbetade bara män, men det fanns andra jobb för kvinnor på fabriken.

Svea Fredsberg var chef för växeltelefonisterna.

Märta

Märta Karlsson arbetade som kassörska i serveringen där arbetarna åt lunch eller fika. Hon hade ett fantastiskt sinne för siffor och att räkna. Det fanns inga kassaapparater, utan Märta och de andra kassörskorna fick snabbt räkna i huvudet vad varje kund skulle betala. Sedan kontrollräknade de mynten och sedlarna som de fick i handen, gav växel tillbaka. I slutet av dagen skulle kassan kontrollräknas. Det stämde inte alltid, utom hos fröken Karlsson. Hennes kassa hade aldrig ett enda öre fel!

Idag hade säkert Märta kunna lyckats bra med att utbilda sig till ekonom eller jurist om hon hade velat. Men i början av 1900-talet var det nästan omöjligt för någon som inte redan hade gott om pengar.

Märta Karlsson, kassörska.

Luigi

Luigi Carrara var städare i fabriken och kom från Italien. Många fabriker i Sverige behövde fler arbetare än vad som fanns att anställa så de lockade hit folk från bland annat Italien och Grekland. Luigi var en duktig sångare. Det finns bilder på när han uppträdde på Lisebergs stora scen somrarna 1954 och 1958. På bilden här ser du att han också sjöng på fabriken. Företaget ordnade stora konserter på arbetstid som var obligatoriska för alla anställda.

Människorna lever vidare

Vad hade Luigi, Märta, Svea, Alice, Atlas-Kalle och Fritiof tänkt om de levde idag och såg att Dieselverkstaden blivit ett kulturhus? Kanske hade de känns sig hedrade om de visste att olika rum hade uppkallats efter dem. Det finns nämligen ”Fritiofs formsal”, Atlas-Kalles ateljé, Alice arbetsrum, Sveas salong, Märtas målarsal och Luigis lokal.

Foto taget ovanifrån som visar en sångare och en ackompanjatör vid piano samt två violinister omgivna av arbetare i en fabrik. På ett plakat står "Musikens vecka 2-9 mars 1947".

Luigi Carrara fick starka applåder för sin sång när han uppträdde för de anställda i fabriken.

Företagets olika namn
  • 1898. AB Diesel Motorer köper mark i Sickla och börjar bygga en fabrik.
  • 1917. Företaget slås ihop med Nya Atlas och bildar AB Atlas Diesel
  • 1956. AB Atlas Diesel byter namn till Atlas Copco
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2023-07-05
Uppdaterad: 2024-01-18

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du verkar ha förbättrats eller försämrats i arbetslivet idag jämfört med början av 1900-talet?
  2. Tycker du att Dieselverkstaden har använt historia på ett bra sätt när de har uppkallat rum efter dem som arbetat på fabriken tidigare?
  3. Vad tror du att personerna i artikeln skulle tänka om de kom till Sickla idag?

Testa dig själv!

Starta quizet

Fabriksfoton

Nacka 1920 – 1929
Svartvitt fotografi, några kvinnor och ett par män arbetar i en verkstad.
Nynäshamn 1914
Interiörbild från verkstad där kvinnor och män och manliga sitter i rader vid långa arbetsbord.
Nynäshamn 1930
Sju män i skärmmössor arbetar vid olika maskiner i verkstaden.
Norrtälje