Hundar i klassamhället

I hundskatteregistren från Skå kommun på Färingsö kan vi läsa om alla hundar som ägarna behövde betala skatt för, vad ägaren hette och jobbade med, vilken ras hunden var, ålder, pälsens färg och vad den hette.

Arbetaren Bror Rohdin hade en schäfer som hette Jack, lärarinnan Märta Nettelbladt hade en tax som hette Lasseman, och grosshandlaren Robert Ljunglöf hade en rottweiler och två terrierhundar som hette Björn, Raggie och Bissie. Alla bodde de i Skå kommun på Färingsö 1939, och betalade 10 kronor i hundskatt för varje hund. Därför har de hamnat i hundskatteregistret. Numera är Skå en del av Ekerö kommun och därför finns registret i Ekerö kommunarkiv.

Hunden fyllde en funktion

Hunden sägs vara människans äldsta vän. Genom historien har hundar haft viktiga funktioner i människornas liv. De har hjälpt till vid jakt eller som vakthundar för boskap eller egendom. Hunden berättar ganska mycket om sin ägare på så sätt. Vissa raser används till jakt och andra som sällskapshundar exempelvis.

Hundskatteregistret berättar om både hundar och ägare

I Sverige kunde kommunerna ta ut hundskatt från 1861. Ägaren behövde då betala skatt för alla hundar som var äldre än tre månader.Terrier verkar ha varit den vanligaste hundrasen enligt registret, följt av schäfer och boxer. Och av de 30 som betalade hundskatt i Skå 1939 var bara tre arbetare. Nio stycken hundägare var lantbrukare. Skatten avskaffades 1996.