När industrialismen mötte bondesamhället i Nynäshamn
Maten kunde åka längre med snabba transporten
Under 1800-talet blir transporterna snabbare. Från Nynäshamn byggs järnväg in till Stockholm. Resan med tåg går mycket fortare än med häst och vagn. När fartygen får motorer istället för segel tar det mycket kortare tid att åka båt från Nynäshamn till Visby också.
Det här fotot är taget i början av 1900-talet i hamnen i Nynäshamn, på Gotlandskajen. Köttet i kylkantinen kommer antagligen från djur som är uppfödda på en gotländsk bondgård och som slaktades på ön innan det transporterades därifrån till Stockholm. De snabba transporterna med motorbåt, tåg och kylkantin gjorde det möjligt att få köttet hela vägen från Gotland till Stockholm innan det hann bli gammalt och dåligt.
Lokalproducerad mat utan stora transporter
Fast industrialiseringen är i full gång mjölkar Mina Strid en ko för hand och Maria Plazikowski tittar på. Så här har det sett ut på landsbygden i Sverige i hundratals år. Fotot är taget på 1890-talet i Nynäshamn. Precis här ligger Gotlandshamnen idag.
Hela kon kunde bli mat
För många familjer som bodde på landsbygden var en ko den allra mest värdefulla ägodelen de hade, ända in på 1900-talet. Kon kunde nämligen både ge mjölk, nya kalvar och kött. För många människor var det viktiga livsmedel, som både gick att sälja och äta själv.
När en ko slaktades var det många som behövde hjälpa till. Nu för tiden sker slakten oftast på ett slakteri dit man kör djuren. Tidigare var det vanligare att djuret slaktades hemma på gården. Det mesta av djurets delar blev mat. Tarmarna sköljdes rena och användes som fjälster – korvskinn. Mindre köttbitar och sådana delar av djuret som inte var så fina kunde malas ner för att stoppa korvarna med.
Utan kylskåp är färsk mat en lyx
Innan det fanns moderna kylskåp var det svårt att få maten att hålla sig färsk. Kött går att torka eller röka till exempel, för att det ska hålla längre. Färskt kött var en lyx som kanske bara fanns precis efter slakten.
Moderna tekniker och gamla vanor samtidigt
Under industrialismen utvecklades teknik och transporter som gjorde det möjligt att bevara maten färsk under längre tid och transportera den längre sträckor än tidigare. Men samtidigt som den nya tekniken förändrade människors sätt att hantera och frakta mat, levde det gamla sättet kvar som tidigare hade varit det vanligaste. Långt in på 1900-talet var det vanligt att ha egna djur för delar av sin egen matproduktion om man bodde på landsbygden.
En hamnarbetare flyttar en kylkantin på Gotlandskajen i Nynäshamn, 1920-tal.
Kantinen fungerar som en stor termos. När den är kall och packas med kylda eller frysta livsmedel och is, håller den kylan i upp till två dygn.
Det är ett effektivt, praktiskt och ganska billigt sätt att transportera kylda eller frysta livsmedel på, eftersom det inte behövs någon elektricitet för att hålla den kall.
Mina Strid mjölkar en ko och Maria Plazikowski tittar på.
Fundera och diskutera
- På vilka sätt har industrialismen påverkat våra matvanor?
- Är kylkantinen ett modernt eller gammaldags sätt att transportera färskvaror?
- Vilka för- och nackdelar ser du med de två sätten att hantera kött som livsmedel?
- Vilka matvaror som vi äter idag har kommit till Sverige i kylcontainer?
Kommer du ihåg vad du läst!
Starta quizetNynäshamn
Fler bilder från Nynäshamns kommuns historiska bildarkiv