Artiklar om järnvägar

På Länskällan finns flera artiklar om de lokala förutsättningarna för transporter. Längst ner på sidan hittar du artiklar om Nynäshamn, Roslagsbanan, Saltsjöbanan i Nacka och Västeråsbanan som alla var privata järnvägar, men också om Märsta som växte fram vid norra stambanan.

Frågor till texterna

1. Vilka behov gjorde att järnvägarna byggdes?
2. Vad avgjorde var järnvägarna byggdes?
3. Hur finansierades de olika järnvägarna?
4. Vilka skillnader och likheter mellan olika järnvägar får vi veta något om.
5. Vilka följder fick järnvägarna för samhällsutvecklingen?
6. Vad har hänt med järnvägarna efter industrialiseringen? Har de fortsatt att utvecklas eller förlorat sin funktion?
7. På vilket sätt har transporternas utveckling under industrialiseringen påverkat dagens samhälle?

Alla frågor finner inte sina svar i varje text, så för att besvara dem alla behöver eleverna samarbeta med andra eller läsa fler texter.

Arbetssätt

Par – Låt eleverna jobba två och två med var sin text eller flera texter var. Inom paret berättar de för varandra vad de läst och sammanställer samt redovisar resultatet gemensamt. Redovisningen kan ske tillsammans med ett annat par. Om paren har läst olika texter kan de slå samman sina resultat och redovisa dem som en en kvartett.

Enskilt – Låt eleverna arbeta enskilt med två eller fler texter utifrån deras förmåga. Tänk på att svaga läsare har möjlighet att lyssna på texten. Elever som klarar att läsa alla texter kan bredda sina svar ytterligare genom ett större material, t.ex:

Loket går som tåget! – Länskällan

Vad fraktades på Nynäsbanan? – Länskällan

Huddinges första stora industrier – Länskällan

När järnvägen kom till Upplands-Bro – Länskällan

Kompletterande information om järnvägarnas historia, ägandeförhållande, spårbredd, elektrifiering m.m. kan också sökas på Wikipedia eller andra uppslagsverk.

Grupp – Låt eleverna arbeta i grupper om 3-8 personer där de läser var sin text eller två texter var. Om de är fler än sex får de, utöver texterna nedan även använda texterna ovan. Var och en förbereder de svar på frågorna som hen hittar i sin text. Gruppen sammanställer resultatet och redovisar det tillsammans.

Redovisning av resultatet

Svaren på frågorna kan redovisas muntligt eller skriftligt genom att eleverna visar upp historiska källor som kan stödja deras svar (bilder, citat och dokument ut texterna). Om det inte finns förstahandskällor så får eleverna hänvisa till själva texterna eller andra andrahandskällor. Det blir ett tillfälle att tillämpa kunskaper om förstahands- och andrahandskällor.

Varför inte låta eleverna välja mellan att redovisa skriftligt eller muntligt? Då kan alla ta del av någras arbete men utan att behöva höra alla i hela klassen. Eller lotta ut fyra biljetter till muntlig redovisning, eller så många som blir en lagom doserad elevledd föreläsning.