• Hem
  • Artiklar
  • Grindvakterskan – tågolyckornas värsta fiende

Grindvakterskan – tågolyckornas värsta fiende

Industrialisering Nynäshamn

Den farliga järnvägen går 30 kilometer i timmen

Kvinnan på bilden heter Hilda Jonsson och arbetar som grindvakt. Fotot från Björsta är nog taget omkring år 1900-1910, att döma av hennes klädsel. Björsta ligger mellan Ösmo och Nynäshamn. Hennes uppgift är att sköta den vita grinden på fotot. När järnvägen byggdes mellan Stockholm och Nynäshamn korsade den flera vägar där människor passerade. Hästar drog vagnar och någon gång åkte en automobil förbi. Tågen var tunga och hade dåliga bromsar så risken var stor för olyckor, därför fanns grindar. Fram till 1909 fick ångloken bara köra i 30 km/h men sedan höjdes hastigheten till 90 km/h. Resan mellan Nynäshamn och Stockholm tog då ungefär en timme.

Hilda Jonssons grind räddar liv

Vi vet inte så mycket om Hilda och vad hon tänkte om sitt arbete. På bilden är det sommar och Hilda poserar tillsammans med sin katt som vilar i skuggan av ett litet skjul. Hur var det här på vintrarna? Hade Hilda och katten en kamin i skjulet så att hon kunde hålla värmen när hon väntade på tågen?

Det vi vet var att överallt längs järnvägarna arbetade banvakter och grindvakter med att hålla spåren säkra. Banvakterna var ofta män och ansvarade bland annat för en viss sträcka av järnvägens underhåll. Grindvakterna var ofta kvinnor som var gifta med banvakterna. Det var deras ansvar att se till att tågen inte körde in i människor och djur. I arkivet står det att bilden föreställer Fru Hilda Jonsson. Därför vet vi att hon var gift, annars hade hon kallats fröken. 

Koll på grinden, klockan och sista vagnen

Idag finns automatiska bommar som fälls ner vid de få platser där det inte finns broar eller tunnlar som skiljer järnväg och andra vägar åt. På Hilda Jonssons tid användes istället grindar som blockerade spåren när det inte kom tåg. Det var grindvaktens uppgift att vrida på grindarna så vägen blev stängd och tåget kunde passera. Det gällde att hålla koll på tiden och att stänga grindarna tio minuter innan tåget kom. En annan uppgift som grindvakten hade var att hålla koll på signalerna på sista vagnen. Signalerna visade ibland att det kom ett extratåg efter det första.

Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.

På bilden ser vi grindvakterskan fru Hilda Jonsson. i Björsta. Fotot är nog taget omkring 1900-1910 att döma av hennes klädsel.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-03
Uppdaterad: 2023-01-10

Samtala och fundera

  1. Varför finns inte grindvakter vid järnvägarna idag?
  2. Hur svårt, tungt, ansvarsfullt och roligt tror du grindvaktens arbete var jämfört med andra arbeten på den här tiden?
  3. Vilka är skillnaderna mellan arbetslivet i början av 1900-talet och idag?
  4. Vilken sorts historisk källa skulle kunna ge mer kunskap om Hilda Jonssons tankar och känslor?

Tre snabba frågor om texten!

Starta quizet

Järnvägar

Mer historiskt källmaterial relaterat till tågtrafik

Nacka 1894
Ett uppslag ur en bok i liggande format, en liggare, med handskriven statistik över gods- och personaltransporter.
Nynäshamn 1906
Handritad gammal karta.
Nynäshamn 1898
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903