Aktionsgrupp räddar Täbys natur

År 1972 bildades en grupp med namnet ”Aktion Rönningesjön”. Gruppen bestod av många olika föreningar i Täby som gemensamt protesterade mot kommunens planer på ett nytt bostadsområde. De ville ha kvar området som ett friluftsområde och skydda Rönningesjön. På kartan ser du de tre förslag till den nya Lötvägen och bostadsområdet Löt. I maj 1973 bjöd gruppen in alla som ville protestera till en marsch genom området.

Politiskt eller opolitiskt?

Den gula affischen poängterar att ”Manifestationen är helt opolitisk!”. Det betydde att alla var välkomna att protestera, oavsett vilket parti de röstade på. Räddandet av skogen var en fråga som kunde förena människor från olika partier och med olika ideologier. Men det går också att säga att det här är politik, om man med politik menar att påverka. I den svenska demokratin måste kommunerna tala om i förväg för invånarna vilka planer som finns för kommunens utveckling, så att invånarna ska kunna påverka planerna, även när det inte är val.

Rönningesjön är ett tecken på demokrati

Om du har promenerat mycket i vid Rönningesjön så vet du kanske redan hur det gick med planerna. Protesterna ledde till att bostadsområdet Löt aldrig byggdes. Det är ett exempel på hur invånarna i en kommun kan påverka politiken och samhällsutvecklingen ifall många tycker lika och visar det. Mer än 5700 personer skrev på en protest mot bygget år 1973.

Täbys befolkning ökar

Täby och andra delar av Storstockholm har växt under stora delar av 1900-talet. Människor vill bo i eller nära stora städer där det finns jobb. Täby hade nyss varit landsbygd men blev mer och mer en del av staden på 1970-talet. 

En annan affisch som kunde ses på anslagstavlor i Täby vid samma tid lockade till en utfrågning av kommunalråd från Täby. Hur många invånare tål Täbys natur? Många Täbybor var oroliga för att kommunens byggande skulle förstöra deras naturområden. Diagrammet ger en bild av folkökningen före 70-talets protester men också av hur det gått sedan.