Korvlinjen – Stockholms fasta försvar

Hemliga dokument berättar

I Riksarkivets krigsarkiv finns kartor som visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Som du ser på första bilden var dokumenten hemliga. Senare har någon strukit över ordet hemlig och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den norra fronten av korvlinjen gick en bit ifrån Stockholm, genom Täby, Österåker, Upplands Väsby och Sollentuna. Söder om stan gick den södra fronten genom Huddinge och Tyresö. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför en förening som köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i Norra fronten. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten i Täby

Sommaren 1902 satte ungefär hundra ingenjörssoldater igång att bygga befästning och skyddsrum mellan Hägernäsviken och Vallentunasjön, arbetet pågick i omgångar till 1916. I Hägernäs byggde de ett batteri, ett mindre område där många artillerikanoner kunde ställas upp. Uppgiften för batteriet var att hindra truppers framgång över Ullnasjön.

Markägaren Magnus Brahe gav militären tillåtelse att använda marken på Hägernäs Gård men ville ha en årlig avgift för “intrång”. Carl Robert Lamm på Näsby Slott var en annan stor markägare i Täby som bidrog till norra fronten. I Arninge finn Carl Robert Lamms fort som är uppkallat efter honom.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Forten och skyttegravarna i Täby har utsetts till fornminne. Det betyder att Korvlinjen ska bevaras som en del av kommunens historia.