Skit i diket spred sjukdomar
Den 27 april 1920 bestämde Täby Hälsovårdsnämnd att alla hus i kommunen behövde fungerande, slutet avlopp. Diskvatten, kiss och bajs och allt annat som går att spola ned får inte hamna ute i naturen. Det måste fångas upp i en speciell avloppsbrunn på tomten. Senast den 15 maj, bara tre veckor senare, skulle alla husägare se till att avloppet inte ledde rakt ut i ett dike bara. Den som bröt mot de nya reglerna kunde få mellan 5 kronor och 1000 kronor i böter.
Risk för sjukdomar och epidemier
Det var förstås inte bra att smuts och skräp hamnade ute i naturen. Det ökade till exempel risken för att sjukdomar skulle spridas. Hälsovårdsnämnden var en del av kommunen som ansvarade för att hälsovård och hygien fungerade. Två månader innan hälsovårdsnämnden krävde att villaägarna skulle ordna sina avlopp, hade de kommit med ett annat meddelande:
Scharlakansfeber och difteri – smittsamma och dödliga sjukdomar – spreds i Täby. Den som blev sjuk skulle hållas isolerad, och alla nya sjukdomsfall skulle anmälas till hälsovårdsnämnden. Människor skulle undvika folksamlingar och undvika att barn från olika familjer lekte med varandra. Den som bröt mot de här reglerna kunde också få böter, mellan 5 och 1000 kronor. Precis som för avloppet.
Efter 1920 blev det förbjudet att ha avloppsrör som gick rakt ut i Täbys diken.
Hälsovårdsnämndens meddelande om epidemier i Täby 1920.
Fundera och samtala
- Finns det något samband mellan de två historiska källorna i artikeln?
- Vad tror du var orsaken till de nya avloppsreglerna? Var det epidemierna eller hade reglera kommit ändå?
- År 2020-2022 införde Sverige flera regler för att minska spridningen av Covid-19. Vad är likt och olikt jämför med 1920?