Källkritik

Instruktionerna och frågeställningarna finns som utskriftsbara arbetsblad i rutan intill.

Vad är källan bra på?

Närhet är ett av kriterierna för att bedöma hur trovärdig en källa är. Ett exempel på närhet är när en person berättar om sina upplevelser själv, precis efter att de har hänt. Om någon annan berättar om dem, långt efteråt – då är vi längre ifrån både i plats och tid.

Ta ställning till följande påståenden. Vad är dagboken bra på? 

1. John Ekman har skrivit sin dagbok själv.
2. Alltså ger dagboken förstahandsinformation.
3. Men vi vet inte ifall han döljer någon information.
4. Vi vet inte vad John valde att inte skriva i dagboken.
5. En dagbok är personlig och är inte till för att läsas av någon annan.
6. Eftersom John Ekman skriver för sig själv så behöver han inte ljuga eller överdriva när han beskriver vad han äter.
7. Dagboken är den enda källa som berättar om vad familjen Ekman åt.
8. En dagbok ger ett annat perspektiv på händelser än en polisrapport eller tidningsartikel från samma tid.

Vad kan källan användas till?

Här nedanför finns 6 olika förslag till hur dagboken kan avnändas. Du ska bedöma i vilka fall den är användbar. Om du är tveksam så försök skriva ner vad som fattas för att du skulle kunna säga att källan är helt användbar.

1. Ta reda på vad familjen Ekman åt till middag.
2. Göra en hypotes om vad vanliga arbetarfamiljer åt till middag runt 1918.
3. Ta reda på hur arbetare roade sig på 1910-talet.
4. Ta reda på hur vanligt det var med våld i hemmet. 
5. Styrka en källa som påstår att arbetare hade växter hemma på 1910-talet.
6. Ta reda på vad människor kände och tänkte. 

Förslag till diskussionsfrågor

1. Tänk dig att du hittar en kommentar på första sidan i en dagbok där det står att författaren skriver dagboken för att berätta för sina barn om hur svårt livet har varit. Hur skulle det påverka den historiska källans värde?
2. Kan dagböcker användas för att ta reda på om människor var lyckligare förr?