Roslagsbanan
Ett stort nät av järnvägar
Idag åker pendlare mellan Stockholm och förorterna med Roslagsbanan men kartan från visar hur stor järnvägen var år 1936. Stockholm-Roslagens järnvägsnät, som det hette sträckte sig från Stockholm till Norrtälje, Uppsala, Hallstavik och ändå upp till gruvan i Dannemora och Lövstabruk. Det var inte pendlare som var orsaken till att de flesta banorna byggdes. Järnvägarna byggdes oftast för att frakta varor under industrialiseringen.
Roslagsbanornas olika linjer skilde sig från de statliga järnvägarna genom att de hade ett smalare avstånd mellan skenorna men också genom att det var privatpersoner som ägde och lät bygga banan.
Ekonomiska förändringar
I slutet av 1800-talet blev jordbruket mer effektivt. På många håll fanns ett överskott av produkter som kunde säljas. Samtidigt uppstod fabriker och verkstäder, främst i Stockholm. De efterfrågade varor av olika slag. På så sätt blev det lönsamt att investera i en järnväg. Järnvägarna i Roslagen knöt ihop gruvor, fabriker, städer och hamnar.
För de godsägare som fick en järnvägsstation på sin mark uppstod ett helt nytt sätt att tjäna pengar på. Det var att stycka sin mark till tomter och sälja. Stockholmare och andra som inte hittade en bostad eller ville bo i staden byggde hus runt stationerna och tog tåget till stan. På det sättet uppstod nya orter. Från början växte orterna långsamt till små samhällen. Men efter 1950 växte de till förorter som blev en del av storstaden.
Slutstationen i Stockholm
Före 1960 kunde du också åka längre med Roslagsbanan åt andra hållet. Passagerartågen till Stockholm fortsatte nämligen vidare mot stan efter Östra station och stannade på Engelsbrektsplan, nära Stureplan.
Roslagsbanan blev kortare men överlevde
På 1960 blev bilarna, bussarna och motorvägarna fler. SJ, som då ägde roslagsnätet börjad lägga ner linjer och spåren togs bort. Det var nära att även de delar som finns idag försvann. År 1980 var det folkomröstningar om Roslagsbanan i Täby och Vallentuna. En majoritet röstade för att behålla och rusta upp järnvägen.
Idag finns planer på att bygga ut Roslagsbanan igen. Med bara 15 km extra järnväg så skulle banan nå fram till Arlanda. Vid flygplatsen skulle det då bli möjligt att resa vidare med både flyg och pendeltåg. Om allt går enligt planerna så kommer du också att kunna åka Roslagsbana ända till T-centralen år 2038.
1885 – Järnvägen Stockholm-Rimbo öppnar.
1890 – Djursholmsbanan öppnar.
1901 – Kustbanan Näsby-Åkersberga öppnar.
1911 – Långsängslinjen Stocksund-Långängstorp öppnar.
1960 – Östra station blir blir slutstation istället för Engelbrektsplan.
1971 – SL tar över Roslagsbanan. De planerade att lägga ner den när Täby fick tunnelbana.
1980 – Folkomröstningar om Roslagsbanan i Täby och Vallentuna.
1981 – Tågen till Rimbo slutar gå och Kårsta blir sista stationen på linjen.
Roslagsbanans järnvägsnät 1936.
Näsby slott var ett av de gods som satsade på att locka stadsbor till naturen. Broschyr från 1926.
Fotografen som tog den här bilden stod 1924 på Birger Jarlsgatan. Roslagsbanan slutar vid en stolpe och Humlegården ligger till höger.
Fundera och samtala
- Hur hade det påverkat dig om Roslagsbanan inte fanns?
- Vilken betydelse hade det att det gick att tjäna pengar på att bygga nya järnvägar?