Nya samhällen och industrier vid järnvägen

Industrialisering Täby

Samhällen växte fram runt stationerna

I mitten av 1800-talet började järnvägar byggas i Sverige. Ofta byggdes järnvägen mellan städer och samhällen som redan fanns. Men ibland var det tvärtom. Roslagsbanan som på 1800-talet byggdes ut men många nya linjer norrut från Stockholm. Nya stationssamhällen växte fram längs järnvägen, till exempel Roslags Näsby och Viggbyholm.

Träd från Norrland sågades till brädor i Täby

I Viggbyholm startade en ångdriven såg 1903. Det var Täbys första större industri. Ångsågen startades av en grosshandlare från Skellefteå som hette Bjurström. Han ägde skog i Norrland. Träet transporterades till Viggbyholm där det sågades till virke. Sedan fraktades trävarorna vidare med järnvägen, både till Stockholm och vidare ut i världen.

En handhållen såg
svartvitt foto av tjugotvå män uppställda framför brädhögar.

Anställda vid Viggbyholms såg 1910

Vad är en såg?
En såg kan vara ett verktyg som du håller i handen men också en stor maskin som drivs av en motor – ett sågverk.
Sågverk i Cedar City, Utah, USA. Ian Abbott CC BY-NC-SA 2.0
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-01
Uppdaterad: 2023-02-15
Lärarmaterial

Instuderingsfrågor

  1. På vilket sätt bidrog järnvägarna till att industrialisera området kring Stockholm?
  2. Varför hade man inte byggt järnvägare före industrialiseringen?
  3. Var järnvägen en orsak eller en följd av industrialiseringen?

Kolla om du fattat!

Tre snabba frågor

Starta quizet

Mer om järnväg

Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Grindvakterskan – tågolyckornas värsta fiende
Nynäshamn
Loket går som tåget!
Täby
Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.
När industrialismen mötte bondesamhället i Nynäshamn
Nynäshamn
Saltsjöbanan
Nacka
Karta som beskriver Näsby sportstad. Texten lyder: Ovanstående plankarta över Näsby Sportstad utvisar ett förslag att å Näsby på ett särskilt lämpligt område med areal av över 60 tunnland skapa en sportanläggning av för Sverige enastående dimensioner. Förslaget upptager, utom ett antal privata lek- och sportplatser för skolor eller idrottsklubbar, ett stadion med fotbollsplan av internationellt mått samt ett allmänt sportfält, 450 meter långt och 300 meter brett (areal över en och en halv million kvadratfot). Dessutom finnes plats reserverad för större klubbhus med tennisbanor. Utmed sportfältet försäljas ett mindre antal tomter till skolor, idrotts- och tjänstemannaföreningar för uppförande av sportstugor.
Stockholms län urbaniseras
Täby
Artiklar
Täby

Täby

Mer historiskt källmaterial från Viggbyholm och Täby:

En lärarinna står mellan bänkraderna i ett klassrum. Femton elever sitter i bänkarna.
Täby
Reklam för att köpa tomter i Viggbyholm, Täby 1922
Täby 1922
Reklam för att köpa villatomter i Löttinge Täby 1930-tal
Täby 1930 – 1939
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Kungörelse angående avloppsledningar inom Täby, Näsby och Viggbyholms villasamhällen. Jämlikt paragraf 53 i Hälsovårdsstadgan av den 19 juni 1919, och med stöd av paragraf 49 samma stadga, förbjudes härmed användandet av sådan avloppsledning, som utmynnar i öppet dike. Avloppsledning skall istället före 1 juli 1920 ledas till en sluten uppsamlingsbrunn, som skall vara så beskaffad att den ej genomsläpper orenligheten. Råd och upplysningar angående sådan uppsamlingsbrunns anläggande och utförande lämnas i Täby av E. Lindroth, i Näsby av A Åkesson och i Viggbyholm av Th Andersson. Där avloppsledning nu utmynnar i öppet dike, ålägges respektive tomtägare att omedlebart, senast före den 15 maj detta år, rensa diket samt borföra där befintlig orenlighet. Uraktlåtenhet att ställ sig ovanstående förbud och åläggande till efterrättelse medför, enligt Hälsovårdsstadgans paragraf 52, böter från 5 till och med 1000 kronor. Täby den 27 april 1920. Undertecknat Täby Hälsovårdsnämnd, Elis Lindroth, ordförande.
Täby 1920
Svartvitt foto med tretton kvinnor som ställt upp sig för fotografering mot en fond av granar.
Täby 1900 – 1940
Affisch för manifestation mot byggandet av Lötstaden
Täby 1973