Undersök bouppteckningen

Med följande stödfrågor kan eleverna själva upptäcka den historiska källan innan de har läst artikeln.

1. Vad handlar källan om?
2. Varför har den kommit till?
3. Hur gammal är den?
4. Vad kan den berätta om levnadsvillkoren omkring förra sekelskiftet?

Bouppteckningens delar

För den ovane är det svårt att tyda handstilen och språket så en enklare variant är att berätta om vad en bouppteckning är och varför den görs och ge en allmän orientering av dokumentets olika delar.

1. En inledning där det står vem som dött, när och vilka som ska ärva.
2. Tillgångar. Utmana eleverna att tyda minst 5 olika föremål och vad de är värda. Uppmärksamma att vänsterkolumnen fungerar som en rubrik och att värdet står i kronor och ören i högerkolumnen.
3. Skulder.
4. Summering och underskrifter.

Sök fakta i dokumentet

Eleverna kan sedan jaga reda på följande uppgifter:

• Vilket datum dog Johan Johansson? (12 november 1905)
• Vilken är den mest värdefulla tillgången och vad är den värd? (Två arbetsvagnar, 30 kr)
• Vad har hänt med Johan Johanssons kostym? (den är pantsatt)
• Är tillgångarna eller skulderna störst? (Skulderna)
• Vilken släkting har undertecknat bouppteckningen? (makan Josefina Johansson)

Quiz om bouppteckningen

När eleverna besvarat frågorna så kan de bekräfta att de gjort rätt i ett quiz. https://lanskallan.se/quiz/bouppteckning-wallmyran/

Gissningar och fakta i texten

Artikeln om den sista torparfamiljen på Wallmyran kan användas för att träna källkritisk läsning. Texten innehåller en massa fakta som läsaren kan ana bygger på någon källa, ibland nämns källan men oftast inte. Det finns också ett par gissningar. Resonera med eleverna om de tycker att det hör hemma i texter som gör anspråk på att berätta sanningen om historien för skolungdomar. Eleverna kan kanske på egen hand resonera sig till att textens spekulationer tydligt markerar att det rör sig om gissningar och att det redovisas vad gissningarna bygger på.

Förslag till elevfrågor

1. Är artikeln en förstahands- eller andrahandskälla? (andrahandskälla)
2. Är kartan och bouppteckningen förstahands- eller andrahandskällor? (förstahandskällor, eftersom de bygger på observationer snarare än andra källor)
3. Är texten beroende av andra källor? (Ja, den är ju en andrahandskälla)
4. Vilka? (Kartan underbygger artikelns beskrivning av var torpet låg. Även bouppteckningen bekräftar en del fakta såsom namn, årtal, summan av tillgångar och skulder och att Bertha är gift med en cigarrmakare. Texten refererar också till andra källor även om de inte alltid specificeras.)
5. Hur skulle du göra för att kontrollera faktan i artikeln? (Eleven kan föreslå att leta upp källor som nämns, t ex ”de militära myndigheternas anteckningar”, ”tidningarna” eller så kanske någon elev känner till kyrkböckerna där giftermål, flyttar, födslar och dödsfall antecknades.)

Vad kan källan användas till?

Efter att ha studerat bouppteckningen och läst artikeln så är det möjligt att samtala om källans användbarhet. Låt eleverna fundera enskilt först för att sedan jämföra sina tankar i mindre grupper eller i helklass.

Kan källan användas för att få kunskap om…

• Hur människor hade det hemma?
• Olikheterna i levnadsvillkoren för rika och fattiga?
• Hur människor såg på döden?
• Hur torpare fick ekonomin att gå ihop?
• Hur jordbruk bedrevs?
• Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor?

Detta lärarfacit ger exempel på hur eleverna kan besvara frågorna och förslag på hur svaren kan underbyggas eller nyanseras.