Bilden av Sigtuna
Börja med att studera bilden
Låt eleverna studera bilden och formulera frågor innan de läser texten. Det gynnar intresset för texten och ger förförståelse som underlättar läsningen. Titta på bilden gemensamt med projektor eller skriv ut PDF-filen till var och en.
Eleverna är vana att läsa av bilder snabbt så konsten här blir att få dem att stanna kvar i betraktandet länge. Utgå från frågan ”Vad ser du på bilden?”. Svaren kan innefatta både rena observationer men också tankar, teorier och associationer som bilden väcker. Olika elever lägger märke till olika saker och med tiden observeras allt mer, t.ex:
- Vapnet med kungakronan.
- Banéret med stadens namn stavat ”SIGGTVNA”.
- De kala bergen i fonden.
- Kyrkornas överdrivna proportioner i förhållande till andra hus och människor.
- Namn skrivna på Latin.
- Bilden är uppbyggd av små streck.
- Det finns ett klocktorn i trä.
- De flesta kyrkor är ruiner men en är intakt.
- Smala höga träd i förgrunden.
Om eleverna kör fast, prova med några lite mindre öppna frågor:
- Vilka byggnader ser du?
- Vilka material ser du?
- Hur ser landskapet ut?
- Vilken årstid är det?
- Ser du något liv?
- Vad händer i bilden?
- Vilka känslor förmedlar bilden?
- Hur är bilden gjord?
- Hur ser växtligheten ut?
Vad kan källan användas till?
Efter att ha studerat bilden och artikeln har eleverna ett bra exempel på en historisk källa som kan användas både för att säga något om Sigtuna men också om sin upphovsperson och sammanhanget som bilden tillkom i. Låt eleverna träna på källkritiskt tänkande genom att ta ställning till olika förslag på användning av källan.
Kan källan användas för att få kunskap om:
- Vilka kyrkor som är äldre än 1600-talet?
- Hur Sigtuna såg ut?
- Vilken roll kristendomen spelade i Sverige?
- Vad man visste om Sigtunas historia på 1600-talet?
- Hur vädret var?
- Hur Sverige arbetade med sitt rykte?
- Hur information spreds?
- Trafiken på Mälaren?
Historiebruk
Två av reflektionsfrågorna i artikeln, under rubriken Fundera och samtala berör historiebruk.
- Finns det något idag som liknar bildsamlingen där Sigtunabilden ingick?
- Känner du till andra exempel på när någon vill berätta hur bra något är genom att poängtera att det har funnits länge?
Tänkbara svar kan vara:
- Fotoböcker/vykort/souvenirer som säljs till turister ger en förskönande eller förenklande bild av ett land. Reklam för turism.
- Restauranger eller andra företag som skyltar med sitt etableringsår.
Håller du med?
Låt eleverna studera citaten och ta ställning till dem. Det kan ge tillskott av resonemang om källkritik och historiebruk som kanske inte uppstår spontant i klassrummet.
Efter att ha resonerat om historiebruket kan eleverna själva formulera sin egen värdering av hur historien används i bilden.
Resonemang om historieanvändning
- Historien används för att berätta att Sverige varit kristet länge. Det stämmer ju också!
- Det är bra att använda historia för att ge sitt land högre status, så länge informationen stämmer och inte säger något dåligt om något annat land.
- Bilden ljuger för att öka landets status och underlätta att Sverige erövrade fler områden, därför är det en dålig användning av historia.
- Något som har en lång historia uppfattas som bättre eller mer pålitligt. Därför används historia hela tiden.
Källkritiska resonemang
- De mäktiga personer som skulle se bilden måste ha förstått att budskapet var det viktiga. Ingen trodde nog att ett en kyrkoruin kan vara så stor.
- Även om allt i bilden inte stämmer så kan den användas som en ledtråd tillsammans med andra källor.
- Det är ok att tillverka bilder som överdriver och ljuger lite, men inte att skriva felaktiga fakta i en text.
- Bilden försöker få landskapet runt Sigtuna att likna andra europeiska länder. Den ljuger.
PDF-filen innehåller två sidor.
Sida 1 – bilden i sin helhet
Sida 2 – bilden med numrerade kyrkor
Sigtuna i slutet av 1600-talet. Plansch ur Suecia Antiqua.