Bilden av Sigtuna
Vad visar bilden?
På bilden ser vi ett landskap med byggnader och ruiner som brer ut sig över böljande kullar. Till höger syns ett högt klocktorn. Lite längre bort finns vatten där små skepp och båtar seglar. På andra sidan vattnet tar ett bergsliknande landskap vid. Om du kikar noga kan du se små människor bland byggnaderna i förgrunden. Att människorna är så små gör att vi får en känsla för byggnadernas storlek.
Du kan läsa vad byggnaderna och ruinerna heter genom texterna på latin som är skrivna intill. Bilden visar fler kyrkor och byggnader än vad som finns idag. Låt oss titta närmare på dem.
Sigtuna i slutet av 1600-talet. Plansch ur Suecia Antiqua.
Kyrkorna på bilden
- Tempel S. Erici. Antagligen en påhittad ruin, namnet finns inte i en enda historisk källa.
- Tempel S. Bartholomei. Antagligen påhittad. Enligt en källa fanns det fler kyrkor på 1100-talet, men det är inte troligt att ruinerna skulle vara så här stora på 1600-talet.
- Tempel S. Olai. Sankt Olofs kyrkoruin finns idag och står innanför Mariakyrkans kyrkogårdsmur. Byggdes i slutet av 1000-talet och blev ruin efter reformationen.
- Monast. S. Dominic. Idag kallad Mariakyrkan. Sigtuna stads äldsta byggnad som fortfarande används. Kyrkan stod klar 1247 och byggdes av dominikanerorden som höll till i Sigtuna i ca 300 år. Den är en av Sveriges äldsta tegelbyggnader.
- Tempel S. Laurenti. Sankt Lars kyrkoruin. En del av tornet finns kvar än idag. Kyrkan byggdes på 1100-talet och blev ruin på 1600-talet.
- Tempel Nicolai. Sankt Nicolai kyrkoruin som idag ligger under jord vid nedanför Klockbacken, nära Prästgatan.
- Tempel D.. Peter. Sankt Pers kyrkoruin är idag Sigtunas största ruin och står i slutet av Prästgatan på en höjd. Forskarna tror att den har varit kungens kyrka.
Ett kalt landskap
Bilden visar inte särskilt många träd och skogar jämfört med idag. Det kan faktiskt stämma att det var så. Arkeologer menar nämligen att på medeltiden hade Sigtunas invånare huggit ner mycket av skogen. De behövde mycket trä för att bygga och underhålla alla trähus. Trä användes också till verktyg, vägmaterial och bränsle till hus och smedjor. När bilden gjordes hade Stockholm tagit över Sigtunas roll som centrum för kungens makt, men antagligen behövdes fortfarande en hel del trä.
Träd med hög status
De träd som syns i bilden kan också berätta något för oss. Till höger står en ek. Ekar var kungens ägodelar och hade stor betydelse eftersom de användes till att bygga stridsskepp. Det var förbjudet för vanliga människor att hugga ner en ek utan tillstånd.
De smala träden liknar enar men också cypresser som är vanliga i södra Europa. De får bilden att likna andra europiska bilder och visa att Sverige inte alls var ett isolerat land i norr utan hörde hemma bland de europeiska stormakterna.
Tanken med verket var att visa upp svenska sevärdheter och göra dem kända utomlands, ett sätt att marknadsföra Sverige och visa på att vi hade en rik kultur under stormaktstiden.
Samlingen består av 353 planscher av städer, fornminnen, slott och herrgårdar.
Arkitekten Erik Dahlberg började arbetet år 1660. Han reste runt och tecknade av olika platser. Sedan anställde han de bästa personer han kunde hitta som kunde gravera, alltså rista i kopparplåtar så att det blev ett original som kunde användas för att trycka flera exemplar av bilderna.
Arbetet drog ut på tiden. Först år 1716 gick verket i tryck. Många bilder är mer imponerande än vad som stämde med verkligheten, men för att bedöma det behöver man titta på varje plansch och jämföra med dåtidens ritningar.
Innan Erik Dahlbergs stora verk fanns inte många bilder av Sverige. Hans planschverk fyllde därför en lucka, och även om många bilder innehåller överdrifter så är en sak säker. Det visar på hur de som hade makten ville visa upp landet under den här tiden.
Fundera och samtala
- Finns det något idag som liknar bildsamlingen där Sigtunabilden ingick?
- Känner du till andra exempel på när någon vill berätta hur bra något är genom att poängtera att det har funnits länge?
- Kan bilden säga något om det förflutna även om den inte visar Sigtuna som ett fotografi skulle ha gjort?
Mer om Sigtuna
Fler teckningar och målningar i Länskällan
