Kumla skola var en liten röd trästuga
Alla klasser delade klassrum
Innan dagens tegelbyggnad med aula och matsal låg här fanns en liten skola i ett rött trähus på platsen. Om du tittar på bilden med huset kan du se att den var mycket mindre än dagens skola. Om vi inte hade vetat att fotografiet tagits just vid Kumla skola hade det nog varit svårt att känna igen platsen.
I den gamla röda skolan gick elever från ettan upp till sexan. Lärarinnan de hade 1924 hette Jessie Navin. Hon var ensam lärare åt alla eleverna under de två första åren som hon arbetade i skolan. Barnen fick allihop dela på ett enda klassrum där de satt tillsammans två och två i sina bänkar.
Enkel standard och lantligt läge
I en radiointervju från Tyresö radio berättar lärarinnan Jessie själv om skolan, intervjun hittar du här intill. Hon berättar att den röda stugan hade ett kapprum där eleverna hängde av sig och åt sin mat, en skolsal för undervisningen och en bostad till lärarinnan själv och städerskan Maria. Idag verkar det konstigt att läraren och städerskan bodde på skolan men förr var det helt enligt normen.
Skolan saknade både vatten och elektricitet. Värmen kom från att städerskan eldade i en kamin i klassrummet och en kamin i kapprummet. Eleverna fick bära in ved för att hålla temperaturen i huset dräglig. Behövde man uppsöka toaletten var det ett utedass i skogen som gällde. Som tur var låg skogen nära. Björkdungar, ängar och fält var det som fanns runt skolan på den tiden.
Varför heter skolan Kumla?
När du idag ser ut från Kumla skola ser du Trollbäcken där utanför fönstret. Om du hade tittat ut från gamla Kumla skola för 100 år sedan hade du i stället blickat ut över en plats som hette Kumla. Kumla betyder ungefär stenhög. Att platsen hette så förr ledde till mycket förvirring eftersom det finns en ort som heter Kumla även i Örebrotakten. Post och paket brukade ofta hamna i fel Kumla och man bestämde sig därför för att döpa om Tyresös Kumla till Trollbäcken. Orten fick sitt namn från den bäck som rinner från Hanviken genom Fornuddsparken och ned till Drevviken. Men skolan heter fortfarande Kumla skola. Det beror på läraren Jessie Navin. Hon stred för att skolan skulle behålla sitt gamla namn även efter att orten hade bytt namn.
Skolvägen
Även om eleverna som klev in i klassrummet i Kumla skola för 100 år sedan säkert var morgontrötta ibland så hade de nog hunnit vakna till lite under sina morgonpromenader. Många hade nämligen rejäla gångavstånd till skolan. t ex. var en av skolans elever en sexårig pojke som dagligen gick fram och tillbaka mellan Kumla skola och sitt hem i Petterboda. Han hade en promenadväg till skolan på nästan fem kilometer.
Den röda träskolan låg vid Kumla skolas nuvarande aula och matsal. Vi vet att skolan byggdes ut och målades om 1926 och därför måste fotografiet ha tagits innan det.
I klassrummet satt eleverna i par vid sina bänkar. Lärarinnan står längst fram vid den svarta griffeltavlan som användes innan whiteboards fanns.
Det var långt att gå till skolan för många elever under 1900-talets början. Om du hittar Kumla och Petterboda på kartan kan du se vilken skolväg en av Kumla skolas elever hade.
Fundera och samtala
- Vad tror du är de största skillnaderna mellan att gå i skolan idag jämfört med för hundra år sedan?
- Intervjun med läraren Jessie Navin är en historisk källa. Fundera på vilken tendens den har.