Lärarmaterial

Frisk vilja utan sprit och superi

Aktivism Nynäshamn
Nykterhetslogen Frisk Viljas årsberättelse kan vara svårt att ta till sig med sitt ålderdomliga språk och skrivstil. I den här lärarguiden finns, förutom flera förslag på lektionsupplägg även en transkription av källans text och ett quiz som hjälper eleverna att läsa.

Transkription

Här kan du ladda ner en transkription av årsberättelsens text i pdf-format. Den återger originalets stavning och användning av skiljetecken.

Lektionsförslag 1

Tyda ett handskrivet protokoll

Ett sätt att arbeta med källmaterialet är att skiva ut handskriften och starta med att låta eleverna på egen hand försöka tyda texten och sammanhanget. Alla frågor som uppstår kan antecknas och besvaras senare med hjälp av transkriberingen och artikeln. På så sätt kan eleverna få förståelse för hur historiker behöver förstå källmaterial, dess sammanhang och innebörd. Två olika förslag till lektionsupplägg:

  1. Ta 5-10 minuter till att i grupper tyda källan och göra quizet. Arbeta därefter med den transkriberade texten och gör quizet på nytt. Läs slutligen artikeln.
  2. Halva klassen läser transkriberingen och halva klassen bara källmaterialet. Därefter besvarar alla frågorna i quizet. Jämför resultatet och uppmärksamma alla framsteg hos den gruppen som haft den svårare uppgiften.

Quiz

För varje fråga visas en bild av dokumentet så att eleverna steg för steg kan gå igenom det, läsa och tyda och svara på frågan.

Kan du läsa ett dokument från 1905?

Klarar du quizet?

Starta quizet

Lektionsförslag 2

Källornas användbarhet

Använd arbetsbladet ”Tre historiker” och låt eleverna sätta sig in i situationen att de är anställda på ett arkiv där tre historiker letar efter källmaterial. De ska sedan presentera källorna för historikerna och ge dem en introduktion till vad källorna kan användas till inom deras olika forskningsområden. 

Övningen kan också användas till att eleverna tränar på att använda källhistoriska begrepp som förstahandskälla, andrahandskälla, beroende, närhet och tendens.

Handstil och stavning

Hur skrev man texter förr? Det är en aspekt av källmaterialet som också kan undersökas i undervisningen. Kanske uppmärksammar eleverna själva att stavningen ofta avviker mot dagens stavning som är mycket mer standardiserad. Skrivstilen är skiljer sig förmodligen också mot hur de flesta skriver idag. Antagligen hade man inte tillgång till någon skrivmaskin.

Några frågor att samtala kring:

  • Är det viktigare att kunna stava idag än 1905?
  • Vad är viktigast att lära sig? Stavning, handstil eller att uttrycka sig? Är det någon skillnad idag, 1905 eller 1970?
  • Hur framställs texter vanligast idag, 1905 och 1970?
  • Vilken teknik har påverkat hur vi skriver? (skrivmaskin, dator, stavningsprogram, smarta telefoner, ”auto correct”)
  • Har tekniken påverkat vad du behöver lära dig i skolan?
  • Hur kommer vi att framställa texter i framtiden?
Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2022-12-13
Uppdaterad: 2023-01-04