Utan kraft ingen tillverkning
Vattenkraft som är starkare än muskler
Före industrialiseringen tillverkade människor det mesta för hand. När muskelkraften från människor och hästar inte räckte var det bra att kunna använda den starkare kraften från vind och vatten. Kraften användes för att få enorma hjul av sten att snurra och mala säd till mjöl eller att få stora hammare att banka på metall.
Tyresö har vattenkraft
Titta på kartan från 1748, där syns sjön Drevviken längst till vänster. Därifrån tar sig vattnet genom flera sjöar och vattendrag ut till Kalvfjärden i Östersjön. Höjdskillnaden är totalt 20 meter. Mellan sjön Tyresö-Flaten och Albysjön forsade vattnet som allra bäst. Sådana ställen är ovanliga i den här delen av landet men Tyresös vattenkraft var bland de bästa i hela Stockholms Län.
Industrialiseringen mördade industrierna vid Nyfors
Vad hände med tillverkningen i Nyfors när industrialiseringen startade? Växte det här gamla industriområdet och blev ett stort centrum för tillverkning? Nej, det blev faktiskt tvärtom. Under industrialiseringen på 1800-talet började ångmaskiner användas som kraftkälla. Då kunde tillverkningen flytta till andra platser, där det var lättare att transportera varor. I Tyresö fanns inga järnvägar och hamnar, så tillverkningen i Nyfors konkurrerades ut.
En annan orsak var att kraften från vatten nu kunde omvandlas till el istället, och skickas i ledningar till platser som låg nära transporter eller där det fanns arbetskraft. Den sista sågen i Nyfors drevs mellan 1925 och 1936. Det finns fortfarande ett litet vattenkraftverk på platsen. Men det mesta av elen som Tyresöborna får när de stoppar en kontakt i väggen kommer från annat håll, till exempel från de stora vattenkraftverken i Norrland.
Karta från 1748 som visar godset Tyresös ägor. Lantmäteriet.
- 1409. I ett brev står det att vattnet driver två stora platta kvarnstenar som krossar säd till mjöl.
- 1500-talet. Kung Gustav Vasa bestämmer att vattnets kraft ska användas till att driva en stor hammare som smider bultar, murankare och kanonplåtar som kronan behöver.
- 1560-talet. Hammarsmedjan flyttar till Nacka och istället byggs en verkstad för att tillverka krut.
- 1600-talet. Sveriges första järnvalsverk byggs i Nyfors. Vattenkraften används till att dela järn i smala trådar som användes till spik m.m. Samtidig fanns en vattendriven såg, en kopparhammare som gjorde plåt av koppar och en valkkvarn som gjorde ylletyg.
- 1700-talet. Ett pappersbruk startar och en ny fåra för vattnet att rinna i grävs upp. Det skapas en ny fors och från den har platsen fått sitt namn: Nyfors. Innan hette platsen Wättinge.
En sämskmakarstamp fanns också här under större delen av 1700- och 1800-talen. Det var en hammare som bearbetade djurhudar till mjuka sämskskinn. Den lades ner 1908 efter att ha funnits i 200 år. - 1800-talets slut. Pappersbruket läggs ner och ett sågverk byggs upp.
- 1925-1936. Den sista sågen i Tyresö som drevs med vattenkraft.
Samtala och fundera
- Vilka uppfinningar bidrog till att konkurrera ut Nyfors?
- Vad hade Tyresö kunnat göra annorlunda för att få dit industrialiseringen?
- Tror du att Tyresö sett annorlunda ut idag om en järnväg hade dragits genom Tyresö i mitten av 1800-talet?
- Kolla närmare på kartan från 1748 och jämför med en modern karta över Tyresö. Vad är likt och vad är olikt?
Läs mer om Nyfors
Källmaterial som berör Nyfors
