När järnvägen kom till Upplands-Bro

Industrialisering Upplands-Bro
På 1800-talet förändrade järnvägen Sverige. Rykande och tjutande tåg började rusa fram över ängar och genom skogar i en hastighet som ingen tidigare hade sett. Många centrala platser förlorade sin betydelse när nya centrum uppstod. Människor, bostäder, vägar och affärer möttes vi järnvägens stationer. Några av dem växte till nya städer och centralorter.

Stationerna i Upplands-Bro

Kyrkan var centrum i Bro innan järnvägen invigdes år 1876. Men järnvägsstationen hamnade varken där eller vid Bro gård. Istället bestämde man att stationen skulle ligga i byn Härnevi. Den andra stationen, Kungsängen byggdes i ett helt tomt område. Det naturliga hade varit att ha stationen vid det lilla centrum som växt upp vid gården Tibble längs landsvägen mellan Enköping och Stockholm. Att det inte blev så berodde på marken. Det behövdes stabil mark för att bygga en station med dubbla spår, så att två tåg kunde mötas.

Orterna växte långsamt

Stationen i Kungsängen lockade snart till sig några verksamheter till landsbygden. År 1903 startade Ryds Gjuteri sin verksamhet vid stranden strax öster om stationen. På 1910-talet lät prästen bygga några villor som han hyrde ut. Marken tillhörde nämligen prästgården och krångliga regler gjorde det svårt att dela upp den för att sälja som villatomter. Norr om stationen, där Kungsängens torg ligger idag, byggdes de första husen på 1920-talet. År 1952 bodde det ändå bara 270 personer i Kungsängen.

Bro flyttade

Bro station i byn Härnevi växte också långsamt. Långt in på 1900-talet var orten liten. På 1920-talet byggdes några villor. Lokalt blev det ändå så att stationssamhället tog över kyrkans roll som centrum för bygden. Det dröjde till 1950-talet innan stationssamhället Bro började förändras till en tätort.

Kommunen växte

Under 1970-talet växte befolkningen i kommunen Upplands-Bro med omkring 50% och var sedan ganska stabil runt 20 000 personer fram till år 2000. Sedan dess har befolkningen växt med 50% igen och kommunen har under perioder varit en av Sveriges snabbast växande. Allra flest (ca 22 000) bor i de två stationssamhällena Kungsängen och Bro.

Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.

Stinsen i Bro gav tecken åt lokförarna och skötte spårväxlarna.

Ett svartvitt foto av ett stationshus där ett ånglok kommer in på perrongen. En ensam man står på perrongen och i bakgrunden syns ett enda annat hus.

Ett tåg med ånglok kommer in till Bro-Station år 1910. Huset i bakgrunden ser ensamt ut. Orten bestod länge bara av ett fåtal hus.

En svartvit bild där ett rykande ånglok ses komma in på spåret närmast kungsängens stationshus. Fyra personer står på perrongen.

Vykort som visar Kungsängens station år 1915. Stationshuset byggdes efter samma ritningar som i Bro.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-10-21
Uppdaterad: 2024-10-21

Fundera och samtala

  1. Spelar järnvägen någon roll för din familj? Är den fortfarande viktig för kommunen?
  2. Vad hade kunna vara annorlunda idag om andra beslut tagits om var spåren skulle dras och stationerna placeras för 150 år sedan?

Vad vet du om järnvägen genom Upplands-Bro?

Starta quizet

Bilder från Upplands-Bro

En bil och flera ålderdomliga bussar uppställda framför ett villa liknande hus med flera garageportar.
Upplands-Bro 1930
Upplands-Bro 1909
Ett svartvitt foto av en ångbåt.
Upplands-Bro 1920
Upplands-Bro 1910 – 1919
En man med keps böjer sig ner för att välta ut innehållet i en stor behållare.
Upplands-Bro 1930 – 1940
En man vid en skottkärra full av tegelstenar.
Upplands-Bro
Upplands-Bro 1930