Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar
Jo, under 1900-talets första årtionden så följde demonstrationer och strejker på varandra. Det var en orolig tid i Sveriges historia. Nya arbetstillfällen uppstod i fabriker och företag. Allt färre livnärde sig som jordbrukare på landsbygden där det fanns allt färre jobb och där lönerna var extremt små.
En del fick det bättre ställt, men i stort sett så var Sverige ett fattigt land. Arbetare i städerna och på landsbygden krävde ökade rättigheter och högre löner. I Kungsängen rustade statarna för strejk för att få bättre arbetsvillkor. Men vilka var statarna egentligen?
Annons ur tidningen Skogs- och Lantarbetet (fackorgan för Upplands Lantarbetaförbund) 1925.
Statare – vilka var de?
En statare arbetade på åkrarna och med djuren på en gård på landet. Men till skillnad från en bonde, som ägde sin egen gård och mark, så arbetade stataren som årsanställd på större gods och herrgårdar. Statarens lön betalades till största delen ut i natura – en så kallad stat. Det betyder att lönen bestod av gårdens egna produkter, till exempel säd, mjölk, ved och potatis. Herrgården hyrde också ut en bostad till statarens familj, en bostad som oftast bestod av ett enda rum i ett slitet och dragigt hus. I oktober varje år fick statarna möjlighet att byta gård, men de flesta visste att livet skulle vara ungefär likadant på nästa gård, så de stannade kvar år efter år. Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.
Demonstrationer och strejker på landsbygden
I Upplands-Bro, där Kungsängen ligger, strejkade statarna första gången 1919. Strejken leddes av folkskolläraren och riksdagsledamoten Oscar Sjölander. Den blev en stor framgång för statarna som genom strejken lyckades höja sina löner ordentligt. Sex år senare, 1925, så uppstod ännu en gång konflikt mellan herrgårdsägarna och statarna i Uppland. Som du ser på affischen så kallade lantarbetarnas fackförbund till demonstration och kamratfest i Kungsängen den 7 juni. Det blev upptakten till nästa stora strejk: Skördestrejken, sensommaren 1925. Till demonstrationen var försvarsministern och jordbruksministern, som båda var socialdemokrater, inbjudna för att tala. “Stora festanordningar äro vidtagna – flera basarnöjen”, står det på plakatet. Självförtroendet och förhoppningarna är stora om att framgången från 1919 ska återupprepas. Men strejken 1925 gav inte samma resultat.
Statarsystemet avskaffas
Oscar Sjölander fortsatte att arbeta politiskt för statarnas rättigheter, men först efter hans död så avskaffades statarsystemet helt, år 1945. Sedan dess betalas lön bara ut i kronor i Sverige, aldrig i natura.
Ett standar är en flagga som hänger från en horisontell pinne. Dessa användes vid demonstrationer för att tydligt visa vilka organisationer som gick i demonstrationen.
Fundera och reflektera
- I texten står det att ”Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.” Vad tror du menas med detta?
- Finns det någon grupp människor idag som har en liknande position som statarna hade förr?
