Vad ser man från en lyftkran i Nacka?
Hur kan källorna användas?
Till höger finns fyra historiska källor som handlar om Atlas Copcos fabriker i Sickla. Kan källorna stödja påståendena nedan, i så fall: vilka källor?
- Företaget Atlas Copco intresserade sig för sina anställda.
- De anställda trivdes på Atlas Copco.
- Atlas Copco accepterade att anställda skrev dagbok under arbetstid.
- Det fanns en traverskran på Atlas fabriker år 1939.
- Arbetet i fabriken förändrades genom åren.
- Atlas Copco använde sig av historia för att stärka sitt varumärke.
Skriv ut arbetsbladet i PDF-format och låt eleverna göra noteringar med penna eller använd word-versionen för att notera digitalt.
Första- eller andrahandskälla?
De fyra källorna lämpar sig också för att träna på begreppen första- och andrahandskälla.
Vilka källor är förstahandskällor till händelser under Lambert Wahlbergs tid på Atlas Copco?
Källa 1, dagboksbladet är ett tydligt exempel på att förstahandskälla eftersom Wahlberg noterar sina egna observationer. En dagbok kan ändå vara en andrahandskälla om den till exempel berättar om händelser som författaren läst om i tidningen.
Källa 2, personbeskrivningen är förmodligen en andrahandskälla, förutsatt att personen som skrivit om Lambert Wahlberg har byggt sin text på information från andra, t ex Wahlbergs dagbok.
Källa 3, bokens baksida är en andrahandskälla, delvis med dagbokens text som källa.
Källa 4, är en förstahandskälla. Notera dock att den inte är samtida med merparten av Wahlbergs tid i kranen. Bilden är tagen på 20-talet, Wahlberg började på Atlas Copco 1928 men med stöd av källa 2 kan vi konstatera att han körde kranen 1939-1978.
Källa 1: Odaterat dagboksblad, 1928-1978.
Källa 2: Personbeskrivning, 2017.
Källa 3: Baksidan av en bok utgiven av Atlas Copco.
Källa 4. Foto från fabrikens dieselverkstad på 1920-talet.