Fundera och samtala – tänkbara svar

1. Tror du att Irma och Britta hade en starkare koppling till orten där de bodde än vad du har? Eller en svagare koppling?

Elevernas svar utgår från deras egna erfarenheter. Har de bott länge på sin ort eller är de nyinflyttade?

2. Vilka historiska förklaringar kan finnas till förändringar i relationerna mellan bostadsort och invånare?

Personerna i artikeln bor och arbetar på orten. Att pendla till jobbet är vanligare idag. Tjänstebostäder för lärare, tågpersonal och andra har försvunnit och ingen har längre en telefonväxel hemma. Däremot har distansarbete blivit en möjlighet för kontorsanställda under 2000-talet, genom nätverkskommunikation. Antagligen rörde sig dåtidens barn mer utomhus i bostadsområdet. De gick till skola och kyrka och lekte utomhus. Det är vanligare idag att få skjuts eller åka kommunalt till skolan.

Det blev ovanligare att ärva sysselsättning från sina föräldrar. Barnen i Viggbyholm representerar därför

Jämfört med landsbygdens befolkning hade barnen i Viggbyholm inte inte lika ofta möjlighet att ärva sysselsättning från sina föräldrar. Idag är det ännu mer sällsynt.

Idag har många fler en bakgrund i andra kulturer och världsdelar. Kan denna historiska förändring ha påverkat relationen till bostadsorten?

Studera historiska källor

Använd elevbladet här intill som introduktion och låt eleverna fundera på vad källorna kan berätta innan de läser artikeln. I elevbladet får eleverna studera de tre bilderna och citaten från artikeln och sedan ta ställning till vilka källor som ger information om följande påståenden.

• Det fanns gatubelysning vid Viggbyholms station.
• Det fanns vatten och avlopp i Viggbyholm.
• Det fanns affärer i Viggbyholm.
• Det var tätt mellan husen i Viggbyholm på 1910-talet.
• Det fanns anställda som skötte stationen.
• Strumbyxor var ett vanligt plagg för flickor.
• Det fanns järnväg i Viggbyholm år 1909.

Låt eleverna jämföra sina värderingar av källornas användbarhet. Säkert finns skillnader som beror på att:

• Några påståenden nämner inte när i tiden förhållandet ska verifieras av källan.
• Några källor kan användas för att falsifiera påståendet snarare än verifiera (tätt mellan husen).

Dessa ”brister” är alltså medvetna för att stimulera källkritiska resonemang. Källan med bild på Viggbyholms station ger tillräcklig information för att verifiera att det fanns en station på orten samma år som källan är daterat till. Andra källor kan bara ge en fingervisning om förhållandena, t.ex. frågan om flickornas kläder (är det strumpor eller strumpbyxor som bilden visar?). Sådana samtal kan leda till resonemang om hur generaliserbara källorna är och insikter om att en källa sällan (men inte alltid) är nog för att fastslå ett historiskt faktum.

Källor till artikeln

Förutom fotona som alla finns tillgängliga på digitaltmuseum.se så är intervjun och övriga uppgifter i texten hämtade från Täby hembygdsförenings årsskrift Viggbyholm av Eric Jarneberg.