Vad kan källorna användas till?

De fyra dokumenten från Riksarkivet handlar om Stockholms fasta försvar, Korvlinjen. Studera källorna och fundera på vad de kan säga om Sverige vid tiden för första världskriget.

Kan någon av källorna användas för att ta reda på något om:

1. Sveriges roll i världskriget. (Ja, att Sverige såg att en invasion var ett hot att räkna med. Men inte något om landets relation till andra länder eller inblandning i krigshandligar.)
2. Vilka vapen som användes på den tiden. (Ja, bilden på skyttegraven visar gevär och på kartan från Täby nämns ”kulsprutebatteriet”.)
3. Var det fanns militära anläggningar. (Ja, kartorna visar var vissa anläggningar fanns. Man bör ta med i beräkningen att det står ”plan” på försättsbladet till kartsamlingen och att det finns en möjlighet att planerna kan ha ändrats.)
4. Vilka anläggningar som finns kvar idag. (Nej, då behövs nutida källor.)
5. Vem som betalade för att bygga Korvlinjen. (Nej, dokumenten kommer från militären men nämner inte något om att projektet finanseriades privat.)
6. Om både män och kvinnor kunde vara soldater. (Källorna ger inte stöd för att kvinnor kunde vara soldater. Teckningen av skyttevärnet ger stöd för att manliga soldater var normen men källorna är inte tillräckliga för att bevisa att kvinnliga soldater inte förekom.)

360-gradersfilm

Besök Korvlinjen

Med hjälp av kartorna här går det att hitta lämningar från många av försvarsanläggningarna. Här finns tips på några platser.

Forten placerades ofta på höjder och bjuder ibland på lite utsikt över landskapet. Passa på att fundera över vilka andra byggnader som fanns i näheten när försvarsanläggningen började byggas, i början av 1900-talet. Ta hjälp av Häradskartan: kartbild.com.