Mörkläggning i Nynäshamn
Under andra världskriget användes mörkläggning som ett sätt att skydda sig mot bomber från flygplan. Hela befolkningen var tvungna att hjälpa till med att släcka så många lampor som möjligt under dygnets mörka timmar. När städerna var helt mörklagda blev det svårt för främmande flygplan att navigera. Piloterna hade nämligen inte GPS som idag utan tittade ut genom flygplanets fönster och såg på landskapet var de befann sig. Med hjälp av kartor och ljusen från gatlampor och husfönster kunde de se ifall de befann sig över en stor stad och släppa sina bomber där.
”Mörkläggningen ha människorna klarat storartat!” är slutsatsen i artikeln till vänster. Till höger får vi veta att det också fanns kritiska röster, även om insändaren försvarar mörkläggningen.
Sverige förberedde sig för krig
Idag vet vi att Sverige höll sig utanför kriget men i början av 1944 så var många beredda på det värsta. Tidningarna och radion berättade om hur alla våra grannländer drogs in i kriget, ett efter ett. I Nynäshamn och på andra platser ordnade militären övningar där alla fick träna på släcka ner. Mörkläggningarna blev en påminnelse om det hotande kriget, som nog de flesta tänkte på ibland och var rädda för.
Nästan helt lyckad övning
Artikelns författare hade fått åka med polisen runt i Nynäshamn när de inspekterar mörkläggningen. De som läste tidningen fick veta att övningen hade varit lyckad och att invånarna till stor del har följt order. Många hade till och med ställt upp frivilligt för att hjälpa till som ordningspoliser. En kiosk hade byggt väggar och tak runt luckan för att kunna hålla öppet – och tänt. Men det fanns också de som inte tog övningen på så stort allvar: ”stoj och skrål på gatorna som ungdomar ställt till med i skydd av mörkret”.
Butiken Elektrotjänst på Nynäsvägen 13 en kväll då det inte var mörkläggningsövning.
Klagomål på övningen
I insändaren från samma tidning några dagar senare, kan vi också läsa att folk har klagat på övningen, att den varade för länge och att järnvägen och televerkstaden inte behövde vara med. Signaturen GNO försvarar myndigheternas beslut att hålla den långa övningen. Hen menar att det krävs fem dagars övning för att folk ska skaffa mörkläggningsgardiner och inte bara släcka lampan.
Kanske var Nynäshamnsborna extra motiverade att skydda sin stad. Ända sedan krigets början fanns en stor del av flottan här. Hamnen hade spärrats av för de militära fartyg som skulle försvara huvudstaden.
De här svartmålade glödlamporna såldes under krigsåren. Med dem kunde man tända även under mörkläggningen.
Grönlunds kiosk. När kiosken var stängd kunde man handla i en automat till höger.
Fundera och samtala
- Tycker du att de två tidningsartiklarna är opartiska?
- Tror du att det var lättare eller svårare att genomföra en mörkläggning år 1945, jämfört med idag?
- Vilken hjälp kan försvaret be vanliga människor om idag?
Historiska föremål
