Vad berättar källorna?

1. Kan någon eller båda källorna användas om du vill veta hur man såg på radioaktivitet och hälsa på 1920-talet? (ja, båda källorna visar att radioaktivitet användes som ett försäljningsargument. Eftersom ingen av källorna motiverar varför radioaktivitet är bra så är det rimligt att anta att det redan fanns en positiv inställning.)
2. Är båda källorna från rätt tid och rätt plats för att kunna säga något om synen på radioaktivitet? (Ja, båda källorna är daterade till Täby på 1920-talet. Flaskans etikett nämner också Täby medan annonsens sammanhang inte syns här utan endast nämns i den tillhörande informationen.)
3. Vilken är de två källtexternas tendens? Vad är syftet bakom annonsen och flaskans etikett. (Att skapa efterfrågan på källvattnet från Hemberga för att sälja mer)
4. Vad berättar källorna om hur man såg på kopplingen mellan hälsa och radioaktivitet på 1920-talet? (Att producenten kunde förutsätta att kunderna förknippade radioaktivitet med hälsa.)
5. Vem är avsändaren? (Flaskan: Hemberga Brunns Mineralvattenfabrik. Annonsen har ingen explicit avsändare men det rimligaste är att det är mineralvattenfabrikens annons. En specifik återförsäljare hade specificerat ett inköpsställe.)
6. Stöder källorna varandra eller talar de mot varandra? (Källorna utgör två bevis på att radioaktivitet användes som säljargument men de är inte helt oberoende eftersom de har samma avsändare.)
7. Finns det något som du skulle vilja veta som källorna inte säger något om? (Exempelvis: Hur vanligt var det att sälja radioaktivt vatten? Förekom det på fler platser? Hur farligt var det att dricka vattnet?)

Tips till läraren

Låt eleverna läsa texten i artikeln ”Det glada 20-talet i Täby” eller återberätta den med hjälp av bilderna. Frågorna i quizet ger bekräftelse på att det har förstått det centrala innehållet.

Ett alternativ är att börja med att titta på källorna här och analysera dem utan någon förförståelse för att sedan studera texten och sätta in de historiska källorna i en historisk kontext.

I uppgiftens analysfrågor nämns inte de tre källkritiska kriterierna närhet, beroende och tendens uttryckligen, även om frågorna är utformade för att resonera ur de aspekterna. Ett avslutande samtal kan utgå från frågan: Har vi resonerat utifrån varje källkritiskt kriterium? Eleverna får chans att identifiera och peka ut resonemang, gärna konkreta meningar ur sina skriftliga svar som markeras med olika färger eller symboler för närhet, beroende och tendens. Möjligen kan någon också invända att källans äkthet inte har behandlats av frågeställningarna.