Nattvakt på Steninge

Om du hade levt förr Sigtuna
Ida växte upp på ett av Steninges torp. Hennes pappa arbetade nästan dygnet runt för att försörja familjen, men alla de 12 barnen behövde också hjälpa till. Ida levde långt in på 1900-talet och kunde jämföra hur levnadsvillkoren förbättrades jämfört med vid början av århundradet.

Torpare odlade på hyrd mark

Ida växte upp på torpet Anderslund (karta/bild). Hennes pappa var torpare. Att vara torpare innebar att man bodde i en liten stuga på landet, ett torp. Men torparen ägde inte torpet själv. Det var ett gods eller en större gård som ägde marken och torpet och gjorde ett avtal med torparen. I det här fallet var det Steninge. Avtalet bestod mest av krav på torparen och hans familj. Du kan läsa flera sådana torparkontrakt här på Länskällan (se nedan).

Torparkontraktet bestämde oftast att torparen skulle jobba ett par dagar i veckan på den stora gården. För det fick han bo i torpet och använda marken runt omkring för att odla och ha djur.

Dagsverken och nattarbete

Idas pappa hade ett lite annorlunda torparkontrakt. Precis som andra torpare så skulle han göra två dagsverken (arbeta två dagar med jordbruket) på Steninge. Men han hade inget eget jordbruk som många torpare. Istället hade han ett lönearbete: som Steninges nattvakt.

Jobbet som nattvakt började klockan 21.00. Varje timme blåste nattvakten i ett horn så att alla på Slottet visste att allt var lugnt. Klockan 01.00 brukade han försöka vila lite genom att sätta sig ner men det fanns ingen tid till att sova och klockan 02.00 var det dags att gå en ny inspektionsrunda. Klockan fyra på morgonen var nattpasset över. Samtidigt var mjölkningen klar i ladugården. Nattvakten skulle då hjälpa till med det tunga arbetet att lasta mjölkflaskor på en vagn så att de kunde transporteras iväg och säljas.

Efter arbetet med mjölken var det äntligen dags att gå hem och vila. Anderslund låg 5 km från Steninge och det tog en timme att gå. Det blev någon timmes vila innan det var dags att gå tillbaka för att börja dagsverket med Steninges jordbruk klockan 8.00.

Hela familjen jobbade

Som nattvakt fick Idas pappa en liten lön. Familjen hade 12 barn och de som kunde fick hjälpa till med försörjningen. Som torpare kunde de ha några djur och odla lite själva. Men då krävdes det att barnen hjälpte till. När pappan blev äldre kunde några av de äldre sönerna ta hans dagsverken. Alla hjälpte också till att fiska i Märstaån och plocka bär i skogen. Ida berättar hur hennes mamma väckte alla barn klockan 04:00 för att gå ut i skogen och plocka bär under den korta bärsäsongen. Bären såldes sedan på Steninge eller i Stockholm och gav lite extra inkomster.

På kartan ser du torpet Anderslund långt ner i mitten. Järnvägen upp mot Märsta går på kartans högra sida. I kartans högra hörn ligger Rosersbergs station.

Ett torp med ingenbommade fönster.

Torpet Anderslund fotograferat år 1980. Torpet låg på militärens övningsfält och är nu rivet.

Ida Edbom (1895-1978)

Artiklen bygger på Ida Edboms (född 1895) berättelse från 1978 i Husby Ärlinghundra Märsta hembygdsförenings skrift ”Gamla Märsta i ord och bild” från 1980.

Ett hundratal personers uppställda på ett svartvitt foto

Änkefrun Anna Holm samlade alla anställda på Steninge vid makens begravning. Hon satt själv i mitten när bilden togs år 1912.

Frågor om innehållet: lanskallan.kultur@regionstockholm.se
Publicerad: 2024-05-23
Uppdaterad: 2024-06-13

Fundera och samtala

  1. På vilket sätt skulle nattvaktens arbete och villkor ha varit annorlunda om dagens teknik fanns då?
  2. Känner du till några lagar och regler som finns idag och göra arbetsvillkoren bättre? Vilka i så fall?
  3. Vem eller vilka är ansvariga för att försörja en familj idag? Hur har synen på det ansvaret förändrats?

Vad kan du om torparlivet på Steninge?

Starta quizet

Torparkontrakt

Ett tryckt kontrakt med viss fält ifyllda för hand, t.ex. datum och personer.
Tyresö 1869