Historisk skildring och berättande källor

Låt eleverna läsa artikel om de första skolorna i Täby och jämföra skildringen med en berättande primärkälla. Intervjun är gjord av Täby hembygdsförening och publicerad i boken ”Täby förr och nu i bild”. Artikeln bygger på boken ….

Frågeställningar

1. Bedöm källans närhet, beroende och tendens.
2. Kan källan användas för att styrka något i faktatexten?
3. Kan källan användas för att säga emot något i faktatexten?

Slutsatser

Närhet och beroende

Det historiska vittnesmålet är en primärkälla eftersom personen berättar om sina egna upplevelser och att de är från just Täby. Däremot handlar källan om 1900-talet medan artikeln främst behandlar 1800-talet.

Tendens

Vi känner inte till avsändarens syfte med att berätta om sin skolgång, utan kan bara gissa ifall det kan finnas önskan att lyfta fram positiva eller negativa upplevelser.

Källan styrker

Här är ett axplock. Eleverna kan säkert hitta fler uppgifter som både styrks och motsägs.

• Vilka skolorna var och var de låg.

• Att det viktigaste i skolan var kristendom.

• Barnen var viktig arbetskraft i jordbruket. Nils Edén berättar att det inte blev några lediga lördagar bara för att han inte gick i skolan och Signe minns sin bror som mjölkade innan skolan.

• Barnen gick till skolan och många hade långt. Signe Edén räknar en kvarts gångväg som ”nära och bra”.

Källan motsäger

Källan nämner att barnen tog med sig smörgåsar till lunch i kyrkskolan på 1920-talet. Detta motsäger uppgiften att Täby införde skollunch. Vi vet inte under vilka år gratis skollunch tillämpades och på vilka skolor.